Författare: Karin Henriksson (Sida 2 av 25)

WASHINGTON En isig grå dagen-efter-stämning råder i Washington. Den förre presidenten Donald Trump friades som väntat i senaten men ödesmättade frågor kvarstår: vad visste Trump om vicepresident Mike Pence belägenhet? Varför gjorde han inte mer för att stoppa sina anhängare? Brydde han sig inte om att ledamöterna och övriga i kongressen var i fara? Hur påverkas det republikanska partiet, GOP? Har riksrätten förlorat all mening som kontrollinstans av makten och bara blivit politisk teater med given utgång? Måste inte en kommission tillsättas – och måste inte Trump ställas till svars i ett civilt brottsmål?

WASHINGTON På tisdagen inleds den fjärde riksrättsrättegången i USA:s historia. Precis som i den tredje processen för ett år sedan är det förre presidenten Donald Trump som utpekas.

Trumps försvarare lutar sig mot två argument: yttrandefriheten och jurisdiktion. De menar dels att presidenten bara utnyttjade sin rätt till det fria ordet den 6 januari, dels att senaten inte kan pröva fallet eftersom han avgått och därmed är en privatperson.

Författningsexperter ur de flesta läger uttrycker skepsis, i synnerhet mot det andra argumentet. Ta del av bakgrundsmaterial nedan.

Först går vår gäst, SVT:s klimatkorrespondent Erika Bjerström, igenom president Joe Bidens klimatpolitik (som inom parentes skiljer sig rätt mycket från föregångarens…) och sedan diskuterar vi medborgarrörelsen, rasism, positiv särbehandling m.m. med anledning av att februari är Black History Month i USA. Med Dag Blanck, Frida Stranne och mig, Karin Henriksson.

Lyssna här. Och klicka på rutan nedan för att få mer information om några saker vi nämner.

Dags igen. Årets andra podd. Vi – Dag Blanck, Karin Henriksson och Frida Stranne – talar om installationsceremonin i veckan, om Joe Bidens tal, om ommöbleringen i Ovala rummet (Andrew Jackson ut, Benjamin Franklin in), om vad som hänt och kan hända, och så en del om Donald Trumps eftermäle – ett ämne som lär återkomma.
Lyssna, här.

I författningens andra kapitels andra paragraf fastslås att presidenten skall ”ha befogenheter att bevilja uppskov och benådningar vid förseelser mot Förenta Staterna, utom i riksrättsfall”.

Det är en kortfattad och oprecis beskrivning av ett maktinstrument som presidenten har. Bara ett par dygn återstår av Donald Trumps presidentskap och fler benådningar kan vänta – men oklart när, av vem eller vilka och om han tänker utfärda någon typ av svepande benådning av sig själv och sin familj.

Det kan bli en del glimtar i medierna av samtliga bloggare den närmaste tiden inför och efter maktskiftet den 20 januari.

I den mån man kan säga något gott om coronaviruset skulle det möjligen vara att eventarrangörer anstränger sig för att nå ut på nya sätt. Erik Åsard och Karin Henriksson kommer att delta i två olika webinarier i regi av Arena Idé, den 21 respektive 25 januari. Och Dag Blanck leder ett samtal på SINAS i Uppsala med rubriken The American Dilemma 2020: Nine Lessons for Healthy Democracies, 19 januari.

Läs mer genom att klicka nedan.

Dramatiken fortsätter. Som man, trots allt, kunde förmoda vägrade vicepresident Mike Pence att ta till det 25:e författningstillägget för att avsätta president Donald Trump. Och, som man också kunde förmoda, röstade representanthuset för ett andra riksrättsåtal mot Trump – mer oväntat var att tio republikaner anslöt sig till demokraterna.

Vad ska hända nu? Det är inte helt klart, när en knapp vecka återstår till maktöverlämnandet. Rättegången i senaten börjar sannolikt inte förrän efter den 20 januari, med en hel del detaljer som måste redas ut först. Viskningar hörs om att en övertalningskampanj pågår för att få Trump att avgå frivilligt men högst osäkert om det lyckas. Klart är däremot att det republikanska partiet skakas i grundvalarna och att stödet för Trump tycks större än hans motståndare skulle tro.

Nedan följer länkar till dokumenten det handlar om.

Nytt år, nya poddavsnitt – och ny dramatik. Nu talar vi – Dag Blanck, Frida Stranne och jag, Karin Henriksson – om vad som hände den gångna veckan i kongressen, i Georgia, i den amerikanska demokratin, i senaten när det blir 50-50-ställning, i Joe Bidens övergångsorganisation. Dessutom historiska tillbakablickar, så klart.

Så, lyssna, här!

Den hyllade traditionen med fredliga maktskiften bröts. Donald Trumps retorik eldade på en mobb som vällde in i kongressbyggnaden på onsdagskvällen. En häpnadsväckande händelse som – i alla fall än så länge – tycks bli kulmen på de stormiga gångna fyra åren och krossa eftermälet.

Beskrivningarna av presidentens tillstånd är förfärande. ”Bunkermentalitet”. ”Skört och instabilt”. ”Motsatte sig att nationalgardet skulle kallas in”. ”Vägrar att lyssna”. ”Tänker inte lämna Vita huset frivilligt”.

Flera amerikanska medier uppger att informella trevare om att utlösa det 25:e författningstillägget pågår inom kabinettet. Allas ögon riktas mot Mike Pence, den hundaktigt lojale vicepresidenten, som är den som formellt ska ta initiativet. Trump har redan fördömt Pence så han kanske inte har så mycket att förlora om han till sist bestämmer sig för att han vill ha någon heder kvar.

Refrängen Florida, Florida, Florida har hörts i vartenda presidentval ända sedan den avlidne tv-kommentatorn Tim Russert klottrade den nyckelstatens namn på en liten tavla i rutan. I valet 2020 handlade det förvisso om Florida, Florida, Florida, sedan om Pennsylvania, Pennsylvania, Pennsylvania – och, nu fram till 5 januari, Georgia, Georgia, Georgia.

Då hålls val till två stolar i senaten. Bägge innehas av republikaner men som inte nådde erforderliga 50 procent mot de demokratiska utmanarna i valet i november. Först när rösterna räknats står det klart vilket parti som kommer att styra denna viktiga institution – och bestämma hur lätt eller svårt den nye presidenten Joe Biden kommer att få det framöver.