Författare: Karin Henriksson (Sida 1 av 22)

Dags igen. Vi – Dag Blanck, Frida Stranne, Karin Henriksson – går igenom vad som pågår just nu – kalkoner till Thanksgiving, benådningar, övergångsperioden Trump-Biden med historiska tillbakablickar på riktigt kämpiga ”transitions”, stresstestet det amerikanska valsystemet utsatts för, minoritetsstyret, den nye presidentens tilltänka ministrar och så lite till. Lyssna.

WASHINGTON Statskupp schmatskupp för att tala amerikanska. En statskupp är ett sätt att gripa eller behålla makten med odemokratiska metoder, ofta med militär i paraduniform.

Är det vad vi bevittnar nu, efter valet den 3 november? Nej, det är snarare tre kuppungar: Donald Trump letar efter utvägar för att bestrida valutgången; Donald Trump saboterar den tillträdande administrationen genom hastiga beslut och personaltillsättningar i sista minuten; Donald Trump tänker inte rida in i solnedgången, utan överväger hur han ska hålla sig kvar i politiken och ställa upp i valet 2024.

Eller så är det bara ett sista försök från den självutnämnde hjälten att desperat skapa mer spänning i ännu ett drama han regisserar själv.

BREAKING NEWS… kom från myndigheten GSA på måndagskvällen amerikansk tid om att frigöra resurser så att Joe Biden kan förbereda maktskiftet…

WASHINGTON Rösträkningen fortsätter. Joe Bidens försprång ökar sakta men säkert. När uppskattningsvis 98 procent av de avlagda rösterna är inne leder han med nästan 6 miljoner eller 51 procent mot 47,2 procent.

Parallellt pågår ett annat kalkylerande som visar att det republikanska partiet, GOP, visserligen förlorat presidentämbetet men kommer att behålla greppet om Högsta domstolen och kanske senaten – trots ett mindre väljarstöd.

Därtill visar beräkningar att de områden som Biden vann svarar för mer än två tredjedelar av USA:s ekonomi.

Dags igen. Vi – Dag Blanck, Karin Henriksson, Frida Stranne och Erik Åsard tar upp en rad ämnen som vanligt. Är det en statskupp, har Joe Biden ett mandat, varför fick Donald Trump så många röster, trots allt, och vad händer den närmaste tiden?
Lyssna.

WASHINGTON För tillfället ser det inte ut som om den sittande presidenten Donald Trump – som föraktar ”losers” – någonsin tänker erkänna sig besegrad. Men det ser heller inte ut som om hans försök att ogiltigförklara valresultatet kommer att lyckas.

Det finns flera nyckeldatum framöver, från nu i november när delstaterna ska fastställa röstetalen och fram till den 20 januari 2021 när näste president tar över enligt lag. Trumpkampanjens strategi tycks gå ut på att försöka fördröja räkningen så att delstaterna inte kan möta sina deadlines. I så fall skulle det kunna bli delstatsparlamenten som utser elektorer ersätter Bidenelektorer med Trumpelektorer.
Långsökt är ett ord som sammanfattar läget.

WASHINGTON Det satt långt inne, men nu blev Mississippi den sista sydstaten som överger ”the Confederate flag” på officiella delstsatsflaggan. Mer än två tredjedelar sa ja till att ersätta den gamla flaggan med en fana som har en magnolia i mitten omgiven av 20 stjärnor. Blomman har använts länge för att symbolisera ”våra invånares gästfrihet”, framhölls det från delstatens historiska arkiv.

Detta var ett av många resultat i folkomröstningar i olika delstater i tisdagens val som i övrigt gällde allt från skatter till marijuana.

WASHINGTON Unga amerikaner delas vanligen in i ett par åldersgrupper. Millennials, som är 24-39 år gamla och Generation Z, ibland Gen-Z, under 24 år och som kanske röstar för första gången i år.

Gemensamt är att de beskrivs som cyniska och skeptiska inför en framtid utan den trygghet deras föräldrar och far- och morföräldrar hade på arbetsmarknaden och på bostadsmarknaden.

En annan sak som sägs om dem är att de struntar i politik och aldrig röstar, men det ser ut att ha ändrats i år när de är fler än någonsin och favoritkandidaten heter Joe Biden.

Valdagen närmar sig snabbt. I podden diskuterar vi skillnaderna mellan 2016 och 2020, opinionsmätningarna och kampanjerna. Och, allra sist, frågan HUR slutar det? Lyssna, här.

WASHINGTON I några av swingstaterna – och i tv-stationer som sänder lokalt i storstadsområdet runt huvudstaden – matas väljarna med en strid ström av nattsvarta ögonblicksbilder från president Donald Trump fyra år som president.

Bakom står en välfinansierad grupp som döpte sin egen politiska kampanj till The Lincoln Project efter det republikanska partiets mest beundrade president – Abraham Lincoln.

Det här är inte enda exemplet på ett internt uppror bland republikaner som kan ha lagt sin röst på nykomlingen från fastighets- och dokusåpavärlden men nu bestämt sig för att en andra period med Trump utgör en fara för både partiet, landet och demokratin.

WASHINGTON En snabb blick ut över havet av röda MAGA-kepsar på Trumpmöten tyder på att de flesta är män – vita män.

Ingenstans är stödet lika starkt för Donald Trump som i den här gruppen och särskilt då bland medelålders vita män utan collegeutbildning.

På nusvenska skulle man säga att de känner sig kränkta. Av att pressas tillbaka av kvinnor, minoriteter, invandrare, statsmakten, snorkiga eliter, ”feminiseringen” av idrottsgrenar, strukturella förändringar i ekonomin – men nu kan brödraskap samlas kring Trump och skaka av sig all politisk korrekthet.