För en breddad analys av amerikansk politik

Författare: Frida Stranne (Sida 1 av 5)

Ny bok om USA:s elitförband

Vi brukar ju uppmärksamma när någon av bloggarna utkommit med en ny bok. Nu är det dags igen. Karin Henriksson har skrivit USA:s elitförband – från grodmän till Navy Seals och gröna baskrarna. Det är en genomgång av historien, elitsoldaternas hårda träning, några lyckade och några misslyckade räder samt vad som sägs om de här förbandens framtida roll när terrorismbekämpningen gått in i en annan fas. Några frågor till Karin nedan:

Först standardfrågan – varför skrev du den här boken?

I korthet för att jag tycker att den amerikanska försvarsmakten är underbevakad. Medierna tar givetvis upp krigsinsatserna, inte minst under alla åren i Afghanistan och Irak. De flesta känner säkert till att USA anslår mer medel till militären än de sju följande länderna på denna budgetlista, men vet troligen inte så mycket om hur pengarna används.

Hur många är soldaterna och mycket av budgeten går till just elitförbanden?

Totalt rör det sig om ungefär 70000 personer, på kommandot Socom i Florida och i de olika förbanden, vilket motsvarar runt 5 procent av den totala personalen i försvarsmakten. De exakta budgetposterna är inte offentliga men utomstående observatörer gör uppskattningar som hamnar på 13 miljarder dollar.

De har spelat en stor roll i det så kallade globala kriget mot terrorismen, GWOT, som George W. Bush sa, eller hur?

Ja, det stämmer. Det var elitsoldater som, ihop med CIA, anlände först till bergstrakterna i Afghanistan där man trodde att terroristledaren Usama bin Ladin gömde sig. Det var elitsoldater som utförde dödsräden mot honom. Och, det var elitsoldater som under flera år svarade för det ”riktade dödandet” eller att spåra upp misstänkta terrorister – ibland i deras egna hem – för att oskadliggöra dem.

Exakt hur alltsammans gick till är fortfarande omgärdat av hemlighetsmakeri. Soldaterna måste avge tystnadslöfte och det är få som trätt fram. Men några undantag finns, räden mot bin Ladin har beskrivits av den som planlade den, amiral William McRaven, samt två av soldaterna som deltog i den nattliga operationen. General Stanley McChrystal har gått in på en del detaljer i sina memoarer. Och i samband med 20-årsdagen av terrorattackerna den 11 september berättade många veteraner om sina känslor, då och nu i efterhand.

Vilket förband anses vara tuffast?

Svaret beror nog på vem man frågar… men de flesta skulle säga SEAL Team 6 (eller DEVGRU som förbandet egentligen heter) och/eller Delta Force.

Strategi, taktik och vilka som utkommenderas på själva uppdraget och var någonstans det ska utföras spelar in för beslut om utpostering. Ungefär 5000 amerikanska elitsoldater befinner sig just nu i 60 olika länder. Det är en nedgång jämfört med ett par år sedan, dels för att krigen trappats ned, dels för att det ansågs att förbanden utnyttjats för hårt med brister i disciplinen.

Det kan också handla om specialkunskaper – allt från prickskytte, dykning och meteorologi, till språk som talas i avlägsna regioner och avancerad dataanalys.

Det är inte vem som helst som klarar intagningskraven – och träningen?

Nej, det stämmer verkligen. Först och främst måste den som vill söka sig till något av elitförbanden redan vara försvarsanställd och sedan genomgå olika tester, både fysiska och psykologiska. Andelen som tvingas ge upp är mycket stor, upp till tre av fyra, ibland mer. 

Här spökar debatten om diskriminering mot kvinnor. Det är omvittnat att de manliga soldaterna är skeptiskt, kanske till och med hatiskt, inställda mot kvinnliga kolleger och det beror på att de tycker att lagandan förändras – och att de inte vågar lita på att de i allmänhet fysiskt svagare kvinnorna kan bära sin del av lasset.

Under månaderna när jag arbetade med boken pågick ju pandemin som bäst och det var inte möjligt att besöka någon bas eller träffa soldater. Men det finns gott om beskrivningar av vad rekryterna måste utstå under flera månaders plågsam träning innan de antas i förbanden. Som exempel kan nämnas milslånga marscher med blytung packning, övningar långt under vattenytan och brutal väckning vid alla tidpunkter på dygnet.

Vad kommer att hända nu? 

Det pågår en översyn av hela den amerikanska försvarsmakten, mot bakgrund av de senaste 20 årens ”eviga krig”. Utgångspunkten är att en mer klassisk stormaktskamp väntar, mellan USA, Ryssland och Kina, men kanske med andra stridsmedel – alltså i cyberrymden och där finns det redan bevis på att ryska och kinesiska aktörer har avancerat kunnande.

Men utan tvekan fortsätter ”kriget mot terrorismen”, med amerikanska soldater och amerikansk utrustning som drönare i flera länder, inte minst i Afrika. Den givna slutsatsen är att elitförbanden kommer att utnyttjas även i framtiden.

Dela denna bloggpost

Hur mår jämställdheten i amerikansk politik?

Kamala Harris, USA:s första kvinnliga vicepresident

I valet i november 2020 krossades ännu ett glastak för kvinnor i amerikansk politik när Kamala Harris blev den första kvinnliga vicepresidenten genom tiderna. Att en kvinna äntligen nått vicepresidentposten speglar en pågående positiv förändring vad gäller kvinnors politiska representation i USA – men samtidigt är landet fortsatt ett av de länder bland västerländska demokratier som har lägst andel kvinnliga politiker. Det finns till och med fyra delstater i USA som ännu aldrig har röstat fram en kvinnlig ledamot till representanthuset: Alaska, Mississippi, North Dakota och Vermont. 

Fortsätt läsa
Dela denna bloggpost

Podavsnitt: Om kampen mellan presidenter och talmän och det kaosartade valet i Iowa

I veckans avsnitt talar vi om relationerna mellan presidenten och representanthusets talman—och inte bara Trump och Pelosi. Vi talar också om det röriga valet i Iowa och hur man ska förstå det. Dessutom diskuteras hur det står till med det amerikanska politiska systemet i dessa dagar av hårt tryck. Hör också vad den legendariske svenske diplomaten Jan Eliasson har att säga i vår serie ”Mitt Amerika”—alltifrån hans första möte med John Kennedy i Indiana som sjuttonåring till hans amerikanska erfarenheter som svensk ambassadör i Washington i början av 2000-talet. Också ”veckans Trump” så klart.

Dela denna bloggpost

Podavsnitt: Om kongressen; hur den fungerar och varför så få lagar röstas igenom

Vi är laddade inför ett år med nya avsnitt av podden som ska bjuda på fördjupningar och kommentarer av en lång rad olika frågor som rör utvecklingen i USA och inte minst det pågående valåret. Alltid i en mix av historiska tillbakablickar och dagsaktuella iakttagelser. I veckans program pratar vi om den amerikanska kongressen; hur den fungerar, vilka som är nyckelpersoner och varför så få lagar röstas igenom. Men också lite om Iran och de stundande valen att utse presidentkandidat i det demokratiska partiet.

Dela denna bloggpost

Podavsnitt: Om helgfirande i USA och så lite mer om riksrättsprocessen

I veckan har president Trump traditionsenligt benådat kalkoner i Vita husets trädgård och amerikanerna firar en av sina viktigaste högtider. I veckans avsnitt fördjupar vi oss i Thanksgiving, varför man firar denna högtid och hur man firar. Men vi talar också om vilka helger som är viktiga i USA och hur det skiljer sig från våra svenska helgdagar. Vi samtalar om den senaste utvecklingen i riksrättsprocessen, vi får veta vad Morrill Act från 1862 är och varför den lagen är viktig och så får vi veckans Trumpcitat som alltid. 

Dela denna bloggpost

Nytt poddavsnitt: Om högerpopulismen i Donald Trumps USA och om vad presidenten har fått gjort så är långt.

I detta avsnitt gästas podden av Martin Gelin som tillsammans med Erik Åsard har skrivit en ny bok om högerpopulismens utbredning. De beskriver bland annat hur Trump omformat det republikanska partiet och just dragit partiet i en nationalistisk riktning. Vi utvecklar också ämnet från föregående avsnitt om vad Trump har åstadkommit under sina snart tre år vid makten. Vi bjuder på veckans Trumpcitat och ”veckans historia” som denna gång handlar om Homesteadlagen från 1862. 

Dela denna bloggpost

Nytt podavsnitt: Om kampen mellan centralmakten och delstaterna i USA samt om vad Trump åstadkommit såhär långt

Idag förklarar vi vad en federation är och varför USA blev just en federation. Vi ger exempel på olikheterna i de amerikanska delstaterna och berättar om folkräkningen 2020 och vad den kan betyda för maktfördelningen. Vi diskuterar även vad president Donald Trump har gjort och inte gjort sedan han valdes till president för snart tre år sedan.

Dela denna bloggpost

Nytt poddavsnitt ute!

I dagens avsnitt samtalar vi om hur man blir amerikan och vem som kan ansöka om amerikanskt medborgarskap samt hur detta har sett ut över tid. Vi diskuterar också Trumps hatkärlek till media och hur han skickligt använt olika medier genom hela sin karriär. En kort reflektion över kaffet i Rock Island, den kommande debatten mellan demokraterna och ”veckans Trump” dyker också upp i det här avsnittet.

Dela denna bloggpost

Nu blir Amerikaanalys även Pod

Sedan en längre tid bakåt har vi som gör den här bloggen känt att vi velat dela med oss av alla de samtal vi fört när vi jobbat med bloggen. Möjligheten att fördjupa oss och resonera om saker som händer i USA känns lockande och många gånger är det begränsande att skriva inlägg i en blogg. Genom att nu satsa på en Pod vill vi bredda oss och erbjuda ett intellektuellt samtal mellan oss fyra som gör den här bloggen, ett samtal där vi tar upp saker som händer och det alla pratar om men också går på djupet på ämnen som inte får plats i mediebruset. Vi hoppas att ni som följer bloggen ska uppskatta detta. Denna nya satsning innebär inte att vi avslutar bloggen utan vi kommer att fortsätta skriva här också!

Våra poddavsnitt kommer att länkas här på hemsidan men du kommer även att kunna hitta den på sidor där alla Podcasts finns. Första avsnittet hittar du även via länken här.

Vi är givetvis nyfikna på vad ni tycker och också vilka ämnen ni skulle vilja att vi tog upp och diskuterade i podden. Vi är nybörjare vad gäller poddmediet och vi kommer att utveckla vårt upplägg på olika sätt framåt. Ni får ha tålamod innan allt är riktigt på plats men hör gärna av er med synpunkter. Nu är vi i alla fall igång och ser väldigt mycket fram emot att få dela våra samtal med er under det dryga året vi har framför oss till nästa presidentval. Ett år där det enda man kan utlova med säkerhet är att det inte kommer att vara brist på ämnen att diskutera!

Häng med oss!

Hälsningar redaktionen

Dela denna bloggpost
« Äldre inlägg

© 2021 Amerikaanalys.se

Tema av Anders NorenUpp ↑