För en breddad analys av amerikansk politik

Författare: Dag Blanck (Sida 1 av 4)

Blanck och Åsard om GOP, demokratin och framtiden

Liz Cheney (Wyoming ) och Elise Stefanik (New York), två av huvudpersonerna i striden inom GOP.

Under de senaste månaderna har diskussionerna om Republikanernas framtid varit intensiv. De kulminerade den 12 maj då Liz Cheney avsattes från sin position i den republikanska partigruppen i Representanthuset. Här reflekterar bloggarna Erik Åsard och Dag Blanck över utvecklingen och vad den betyder.

Erik Åsard (EÅ): Låt oss börja med Republikanernas beslut att avsätta Liz Cheney som Conference Chair och ersätta henne med Trumpapologeten Elise Stefanik. Omröstningen skedde via voice vote och tog inte mer än en kvart. Jag erinrar mig att Stefanik invaldes i Representanthuset 2014 som en moderat New York-ledamot, att hon var kritisk mot Trump under valkampanjen 2015-16 och röstade på John Kasich i primärvalet (Kasich röstade sedan på Joe Biden 2020). Så sent som 2017 röstade Stefanik emot Trumps skatteförslag, som partiet betraktar som sin viktigaste lagstiftningsframgång under senare år. Sedan bytte hon plötsligt fot och blev en av Trumps mest artikulerade försvarare i den första riksrätten 2020.

För mig signalerar detta att GOP nu mer än någonsin är ett enmansparti och att den stora majoriteten av partiets kongressledamöter bestämt sig för att köra den linjen inför mellanårsvalet 2022. Inte nog med att den konservativa Cheney byttes ut mot en politiskt mer moderat politiker. Nästan alla partiföreträdare som hade fräckheten att rösta för att fälla Trump i den andra riksrätten har formellt prickats av kollegerna i deras respektive delstater. Skiljelinjen inom partiet handlar inte längre om ideologi, utan om inställningen till en enda person. Det innebär också att majoriteten accepterar Trumps stora lögn om att han vann valet, och att stormningen av Kapitolium den 6 januari inte är så mycket att orda om – vad vi såg då var bara en grupp patriotiska amerikaner som ville se rättvisa skipas, heter det, en kyss- och kramfest som Trump uttryckte det på sin blogg. Washington Posts läsvärde krönikör Dan Balz menade nyligen i en tv-intervju att man i dag måste ljuga för att räknas som en trogen republikan (”You havet to lie to qualify to be a Republican”). Så sant som det är sagt.

Fortsätt läsa
Dela denna bloggpost

Blanck och Åsard om arvet efter Trump, Republikanerna och Bidens utmaningar

Donald Trump och Kevin McCarthy i Florida den 28 januari 2021.

Vilka avtryck har Donald Trump satt i den amerikanska politiken? Vilken väg går hans parti nu när han själv har lämnat Vita huset? Kommer han kanske att starta ett nytt parti, och hur kommer Joe Biden och den nya administrationen att navigera i en politisk atmosfär som efter stormningen av Kapitolium präglas av hårdare motsättningar än vi sett på flera årtionden? Det är några av de frågor som tas upp i ett samtal mellan två av bloggens medarbetare.

Fortsätt läsa
Dela denna bloggpost

Liberate Minnesota!

Demonstrationer utanför guvernör Tim Walz bostad
i St. Paul, Minnesota den 16 april

På förmiddagen den 17 april skickade president Trump ut tre tweets som måste räknas som de mest märkliga bland de tusentals twittermeddelanden han har skrivit sedan han annonserade sin kandidatur till presidentposten i juni 2015.  De löd: ”LIBERATE MINNESOTA!”, ”LIBERATE MICHIGAN!” och ”LIBERATE VIRGINIA and save your great 2nd amendment. It is under siege!” Trump ville visa stöd för de demonstrationer mot de begränsningar av personlig rörlighet, större folksamlingar  och öppethållande av bl.a. restauranger, affärer, och gym som (de demokratiska) guvernörerna hade infört för att begränsa smittspridningen av corona-viruset.

Fortsätt läsa
Dela denna bloggpost

Det amerikanska dödsstraffet

Det finns mycket som tyder på att dödsstraffet inom en överskådlig framtid kommer att försvinna i USA. Både antalet dödsdomar och avrättningar har stadigt minskat under de senaste två decennierna, och den så viktiga folkopinionen visar på rekordlågt stöd. En unik situation har dessutom uppstått i årets valkampanj i och med att en överväldigande majoritet av demokraternas primärvalskandidater uttryckt stöd för dödsstraffets avskaffande. Men hur kommer det sig att USA tillämpar dödsstraff överhuvudtaget – och varför är det på väg att avskaffas just nu? Inlägget är författat av Emma Ricknell.

Fortsätt läsa
Dela denna bloggpost

På valmöte i Iowa

Kamala Harris på ett town hall i Iowa

Om man har turen att bo i närheten av Davenport, Iowa har man goda möjligheter att lyssna till och prata med de demokratiska presidentkandidaterna. Bara förra veckan fick staden besök av Joe Biden, Julián Castro, Kamala Harris och Amy Klobuchar. Anledningen är naturligtvis att Iowa den 3 februari 2020 inleder primär- och nomineringsvalsprocessen genom vilken det demokratiska partiet utser sin motståndare till president Trump.

Fortsätt läsa
Dela denna bloggpost

Om att förstå amerikansk historia

Klassisk inskription från Jefferson Memorial i Washington, D.C.

President Trumps attacker på de fyra kongressledamöter som går under beteckningen ”the Squad” har ånyo satt frågan om vem som hör hemma i USA under debatt. Vilken sorts land är USA egentligen, och hur ser landets historiska rötter ut?  Vad betyder det när presidenten säger att fyra svarta kvinnliga ledamöter i representanthuset skall ”åka hem” när tre av dem är födda i USA och den fjärde invandrade dit som tonåring. I en stark reaktion på Trumps uttalanden betonar David Brooks i en kolumn i New York Times den 18 juli att USA:s fundament utgörs av pluralistiska, universella och framtidsorienterande anspråk. Han menar att Trumps USA är motsatsen—xenofobiskt, bakåtblickande och baserat på vita protestanter. Detta gör Trump till anti-amerikan.

Fortsätt läsa
Dela denna bloggpost

”News from America”– i Sverige

USA:s president Donald Trump. Arkivbild. Foto: Carlos Barria/Reuters/TT

Trump dominerade svenska medier 2018 – mer omnämnd än Löfven

Källa: SvT Nyheter, 30 december 2018

Enligt en undersökning beställd av TT var Donald Trump den mest omskrivna personen i svenska medier under 2018, mer än statsminister Stefan Löfven och Moderatledaren Ulf Kristersson tillsammans. Totalt omnämndes Donald Trump i drygt 165 000 artiklar eller nyhetsinslag under året.

Hur ska vi förstå det enorma svenska medieintresset för Trump och amerikansk politik? Välkommen till ett seminarium med forskare och journalister för att diskutera denna och andra frågor som rör svensk nyhetsförmedling om USA, arrangerat av Svenska Institutet för Nordamerikastudier i Uppsala.

Seminariet heter ”News from America” och äger rum i sal IX på universitetshuset i Uppsala kl. 09.30-15.30 den 4 juni. Bland deltagarna märks Inger Arenander,  Henrik Berggren, Jonas Björk, Dag Blanck, Jørn Brøndal, Christian Christensen, Helena Groll, Karin Henriksson, Ulrika Knutson, Lars Truedsson, och
Ulf Zander.

Programmet och ytterligare information finns här. Seminariets huvudspråk är engelska.

Välkomna till ett aktuellt och spännande seminarium!

 

Dela denna bloggpost

En borgmästare från Indiana

Peter Buttigieg– borgmästare i South Bend, Indiana

Hur uttalar man egentligen hans efternamn? Se där en fråga som diskuteras i samband med det stora intresset för Pete Buttigieg, demokratisk borgmästare i South Bend, Indiana och trolig presidentkandidat, som efter några opinonsundersökningar plötsligt har fått mycket stor uppmärksamhet i många medier. Efter hans framträdande på ”Morning Joe” på MSNBC den 14 februari twittrade programledaren Joe Scarborough: “The only other time in 12 years that we heard from as many people about a guest was after Barack Obama appeared on Morning Joe.”  Enligt Buttigiegs man Chasten ska det bästa uttalet av namnet (för engelsktalande) vara ”boot-edge-edge”, ”Buddha-judge”, eller möjligen ”boot-a-judge”. I South Bend kallas han för det mesta för det betydligt enklare ”Mayor Pete”.

Fortsätt läsa

Dela denna bloggpost

E Pluribus Unum? Om invandringsfrågan–igen.

Skylt utanför restaurang i Minneapolis i januari 2018 med en kommentar till den pågående invandringsdebatten.

Det var regelverket för invandringen till USA som var den viktigaste sakfrågan som ledde till att stora delar av den federala regeringen stängde i lördags, precis på årsdagen av president Trumps installation som president. Presidentens så uppmärksammade och grovt nedsättande uttalande om invandrare från Haiti och Afrika veckan innan hade också att göra med denna diskussion, och visar hur central invandringsfrågan är i amerikansk politik idag.

Fortsätt läsa

Dela denna bloggpost

Hur kan vi förstå USA:s roll i Vietnam-kriget?

Vietnam-kriget är högaktuellt i USA under hösten genom den omtalade tv-serien ”The Vietnam War” av Ken Burns och Lynn Novick, som sänds på PBS.  Karin Henriksson har tidigare skrivit om serien här på bloggen. För femtio år sedan stod konflikten i centrum för den politiska debatten i USA (och i världen i stort).  Kriget blev på  många sätt en vattendelare i amerikansk politik och historia, och ledde t.ex. till att den sittande presidenten, Lyndon B. Johnson, avstod från att ställa upp till omval i presidentvalet 1968. 

Litteraturen om Vietnam-kriget är betydande, men ämnet fortsätter att attrahera forskare från olika discipliner. En av de mest framstående kännarna av den amerikanska utrikespolitikens historia i allmänhet och Vietnam-kriget i synnerhet är Fredrik Logevall, professor i historia vid Harvard University. Han har skrivit två stora böcker om kriget, Choosing War. The Lost Chance for Peace and the Escalation of War in Vietnam (1999) och Embers of War. The Fall of an Empire and the Making of America’s Vietnam (2012). Bägge böckerna blev mycket väl mottagna, och för Embers of War fick Logevall det mycket prestigefyllda Pulitzer-priset i historia för 2013.

Den 5 december håller Logevall en offentlig föreläsning vid Uppsala universitet, till vilken bloggens läsare är speciellt välkomna. Ämnet för hans anförande är ”Making Sense of the Vietnam War”, och föreläsningen äger rum i sal IX i universitetshuset kl 15.15. Föreläsningen ordnas av Svenska institutet för Nordamerikastudier och Uppsala forum för demokrati, fred och rättvisa, båda vid Uppsala universitet och the Swedish Association for American Studies.

Som man kan sluta sig till av Logevalls namn, har han svensk bakgrund. Han är född i Stockholm men flyttade i tonåren med sin familj till Kanada, och fick sin utbildning vid framstående kanadensiska och amerikanska universitet. Han är förmodligen den ende svensken som har fått ett Pulitzer-pris i historia.  Som en försmak kan man läsa en ”op-ed” artikel i New York Times av Logevall om försvarsminister McNamara och Vietnam-kriget, publicerad den 28 november iår.

Hjärtligt välkomna till en mycket spännande föreläsning!

Dag Blanck

 

 

Dela denna bloggpost

« Äldre inlägg

© 2021 Amerikaanalys.se

Tema av Anders NorenUpp ↑