Presidentparet 1968 inför talet där LBJ meddelade att han inte tänkte ställa upp för omval.

WASHINGTON Ingen vet egentligen hur mycket makt USA:s First lady har, vill ha eller skaffar sig.

Man vet att hon kan vara den enda riktigt förtrogna maken har och att hon troligen vågar vara mer uppriktig än någon annan. Men makt? Några av dem har till och med antytt att de absolut inte bryr sig om politik eller att få inflytande över besluten.

I en ny bok om Lady Bird Johnson framkommer att hon vägledde Lyndon B. Johnson i vått och torrt, och fick honom att övervinna tvivel på sig själv när han drabbades av en depression efter bara två år i Vita huset.

Ämnet First ladies ligger kanske lite utanför det vi normalt tar upp på bloggen, men dessa fruar kan onekligen vara intressanta i ett historiskt perspektiv.

I Robert Caros svit om LBJ får man ibland uppfattningen att Lady Bird var hunsad och tvingades stå på tå för den färgstarke maken, dag som natt. Hon efterträdde dessutom den glamourösa Jacqueline Kennedy i Vita huset och skildrades som mer av en artig och blyg ”belle”.

Men nu har författaren Julia Sweig lyssnat igenom 123 timmar av dagboken som Lady Bird talade in under fem år samt granskat annat material, bl.a. brev till LBJ, i presidentbiblioteket i Austin i Texas. Resultatet av efterforskningarna finns i nya biografin Lady Bird Johnson: Hiding in Plain Sight.

Julia Sweig beskriver själv arbetet och sina slutsatser om Lady Birds betydelse i The Atlantic, här:

”Her complete, unedited recordings, first hinted at in the highly redacted book A White House Diary, published in 1970, reveal her central role in shaping some of the most consequential decisions of LBJ’s White House years. The audio offers a crucial record of her dedication to civil rights and the Great Society, her pioneering work in environmentalism, and her riveting accounts of three political assassinations. It shows her clarity and her blind spots (especially over Vietnam), her deft use of language and imagery, her judgment of character, and her 360-degree command of detail. The result is a chronicle not just of a first lady’s day-to-day life, but of the entire Johnson presidency. And yet, despite all of that, for decades she has largely been relegated to caricature or all but overlooked in the innumerable biographies, political studies, psychohistories, reports, and analyses of her husband and his administration.”

Redan en bästsäljare, konstateras det på förlagets webbsida, med länk till ett smakprov av bandinspelningarna. New York Times recensent Mimi Swartz framhåller, här, att det troligen krävdes en kvinna för att ge ett rättvisande porträtt av den till synes milda Lady Bird, som föddes 1912 i en liten stad i Texas som Claudia Alta Taylor. Det ska ha varit en barnsköterska som gav henne smeknamnet Lady Bird för att den lilla flickan ”was purty as a ladybird”, ovisst dock om hon menade en nyckelpiga, ladybug.

Swartz inleder texten med:

”We should all be so lucky as to have a Claudia Taylor, a.k.a. Lady Bird Johnson, in our lives, someone with the self-effacing graciousness of a geisha, the political shrewdness of Cleopatra, the intelligence of a Phi Beta Kappa and the caregiving skills of Florence Nightingale. Without someone with the former first lady’s considerable gifts, the expansive yet explosive 36th president, Lyndon B. Johnson, might have found himself far less effective, while, owing mostly to the times, Lady Bird’s own aspirations had to be channeled through his. Maybe this wasn’t so bad, given that L.B.J. was, from November 1963 to January 1969, the most powerful man on the planet.”

o

Så här skrev jag i Svenska Dagbladet efter Lady Birds död 2007 (maken dog redan 1973):

”Minnen av Lady Bird Johnson kommer att leva länge än i kaskader av färger och former. Det är nämligen tack vare henne som det blommar längs amerikanska motorvägar och som det lyser av vårblommor i Washington. Budet om att denna First lady avlidit, 94 år gammal, väckte vemod. ”Tillsammans var vi bättre än var och en för sig” var ett uttryck hon använde för att beskriva äktenskapet med den dynamiske Lyndon Johnson, maktfaktor i kongressen innan han blev John F. Kennedys vicepresident och sedan tog vid efter mordet 1963. Lady Birds lugnande inverkan var extra märkbar under de stormiga år som följde, med motgångarna i Vietnamkriget. Lady Birds investering i en radiostation i Texas hade gjort det möjligt för LBJ att bli heltidspolitiker. Själv slätade hon över hans häftiga temperament och kvinnohistorierna. Efter hans död ägnade hon ännu mer tid åt naturvård, med grundandet av National Wildflower Research Center i Austin i Texas.”

o

Mer vetande om First ladies finns här, från National Park Service.

                                                         KARIN HENRIKSSON

Dela denna bloggpost