För en breddad analys av amerikansk politik

Nytt poddavsnitt

Skolor: allmänna, privata, religiösa, i hemmet. Universitet: kostnader, stipendier, finansiering, rankning. ALLT detta, plus aktuella debatten och nya utbildningsministern finns i samtalet mellan Dag Blanck, Karin Henriksson och Frida Stranne. Dessutom dagens gäst – förre handels- och näringsministern och generalkonsuln i New York Leif Pagrotsky som snitsigt benar upp Joe Bidens handelspolitik, med fokus bl.a. på Kina (brevet som nämns kan hittas genom att klicka nedan). Och sist, striden om filibustern.

Lyssna, här.

Länk till finansminister Janet Yellens brev till kollegerna i G20, här. Hon trycker på behovet av samarbete:

”No one nation alone can declare victory over these crises. Indeed, our cooperation has never mattered more. This is a moment made for action and for multilateralism.”

o

Och i poddavsnittet nämnde vi också några uppgifter om vad det kostar att gå på de amerikanska elituniversiteten:

•    snittkostnaden för ett läsår på ett offentligt college är 10 230 dollar

•    snittkostnaden för ett läsår på ett privat lärosäte är 35 830 dollar 

De tre högst rankade universiteten i världen som ligger i USA som också är de dyraste att studera vid (2019 års siffror):

1.    Massachusetts Institute of Technology (MIT): 53 450 dollar.

2.    Stanford University: 52 857 dollar.

3.    Harvard University: 47 730 dollar.

Märk väl att detta bara gäller själva undervisningen. Med omkostnader såsom mat, boende, försäkring och nöjen landar den faktiska kostnaden på betydligt högre belopp än så.

Å andra sidan betalar få de ovan nämnda avgifterna efter stipendier och annan finansiell hjälp.

Mer finns att läsa i Frida Strannes och Sanna Torén Björlings bok Supermakten.

Dela denna bloggpost

4 kommentarer

  1. Lars Lindhe

    Jag tycker ni halkade iväg lite väl fort om vad en filibuster egentligen är i praktiken. Lite mer grovt skulle man kunna säga att det är ett sätt för en (eller flera) minoritetsrepresentanter att snacka ihjäl ett majoritetsförslag att gå till omröstning, genom att utnyttja rätten att tala för sin sak hur länge som helst. Strom Thurmond talade den 28 augusti 1957 i drygt 24 timmar, även Ted Cruz har utnyttjat tekniken: 24 september 2013 talade han i drygt 21 timmar för en sak han inte ville ha omröstning om (som han skulle förlorat). Chansen är väl att frågan läggs ner, eller att man slutligen röstar av ren utmattning…

    • Karin Henriksson

      Hej, tack, vi planerar att återkomma till ämnet (vi var så fångade av ämnet utbildning att tiden rann iväg). Men, nja, det är sällsynt numera med sådant långprat, istället räcker det med att senatorerna anmäler att de är emot förslaget. Joe Biden har antytt att han tycker att man borde gå tillbaka till det gamla systemet. Debatten är mycket uppskruvad just nu.

  2. Lars Lindhe

    Är det den här taktiken som den obehagliga personen Marjorie Taylor Green använder för att driva även sina egna partikamrater till vansinnets gräns nästan varje dag..? Hon kräver ju ajournering på vart enda småärende bara för att obstruera…

    • Karin Henriksson

      Hej, nej filibustern används inte i representanthuset. Tror att det är en alldeles egen taktik som Marjorie Taylor Greene tillämpar…

© 2021 Amerikaanalys.se

Tema av Anders NorenUpp ↑