Joe Biden höll ett 24 minuter långt tal på torsdagskvällen lokal tid.

WASHINGTON Första stora lagen undertecknad. Första talet till nationen på bästa kvällstid. Första turnén runt om i landet planeras. Och första signalen om i vilken riktning Joe Biden styr landet – mer medel till vanligt folk och ett återställande av tilltron till statsmakten.

Dissekeringen av det enorma pandemipaketet på 1900 miljarder dollar pågår för fullt med mycket arga kommentarer från republikanskt håll. Visserligen kan skyhöga opinionssiffror snabbt bytas i motsatsen men i en mätning stödde 75 procent av amerikanerna åtgärderna ”till fullo” eller ”något”.

Den här veckan passerades 50 av de 100 första dagarna av Joe Bidens presidentskap. Det måste sägas att det mesta gått smidigt och att klubbandet av American Rescue Plan Act (lagtexten här) skedde på rekordkort tid.

I grova drag går 1000 miljarder i direkt stöd till medborgarna, 440 miljarder till företag och 415 miljarder till åtgärder mot pandemin. Lite av innehållet:

– den som tjänar mindre än 75000 dollar per år kommer att få en stimulanscheck på 1400 dollar, liksom huvudförsörjare i en familj med inkomster under 112500 dollar per år. Pengarna kommer att skickas ut med början i helgen.

– arbetslöshetsunderstödet på 300 dollar extra per vecka förlängs till början av september. Understödet upp till ett visst belopp undantas från beskattning.

– skatterabatt till hushåll med barn, 3600 dollar per barn under 6 år och upp till 3000 dollar för barn i åldrarna 6-17 år. Det betyder att flera miljoner barn lyfts ur fattigkategorin och gör livet lättare för ekonomiskt trängda föräldrar.

– stöd till människor som blivit av med sin sjukvårdsförsäkring under pandemin, plus bidrag till Obamacaretagare.

– pengar till delstatliga och lokala förvaltningar.

– utrymme för mer lån till småföretag.

– bidrag till skolor och universitet så att de kan öppna sina dörrar igen.

– hjälp till lokala myndigheter ute i landet för att påskynda vaccinationerna.

– bidrag till mer covidtester.

– samt diverse mindre poster, bland annat till afroamerikanska jordbrukare.

Texten till Joe Bidens tal här.

Överorden haglar bland sympatiskt inställda kommentatorer. ”Det tar andan ur en” menade New York Times-krönikören och Nobelpristagaren Paul Krugman. Han skrev under rubriken Ending the End of Walfare as We Knew It och inledde fredagens krönika med meningen The Era of ”the era of big government is over” – vilket var en känga åt både Ronald Reagan och Bill Clinton för åtgärder som ströp de sociala bidragen.

Förra arbetsmarknadsministern Robert Reich noterade på Twitter:

”278 Republicans voted for a tax cut for the rich.

147 Republicans voted to overturn the election results.

0 Republicans voted for Covid relief.

Need I say more?”

Joe Biden, som definitivt inte kan kallas socialist, gick till val på att stärka medelklassen och har åtskilliga gånger understrukit att han vill göra mer för barnen. Och till skillnad från Barack Obama under krisen 2009 var Biden – och partikamraterna i kongressen – redo att ta i rejält och vägra att lyssna på invändningar från budgethökar.

Men, frågar sig kanske någon: Skulle inte Biden samverka över partigränserna? Jo, han talade och talar mycket om behovet av enighet men tyckte inte att motförslagen från en liten grupp i oppositionen var tillräckligt långtgående. Som framgått har det gått automatik i alltsammans. Om en demokrat är för måste en republikan vara emot, och tvärtom.

Tillsammans med paketen förra året uppgår det totala federala stödet till runt 5300 miljarder dollar (detaljer här). En svindlande summa i ett land som redan hade budgetunderskott och en stadigt växande statsskuld, inte minst efter Donald Trumps och republikanernas skattepaket 2017 (som ingen demokrat röstade för). Nu tycks de allra flesta instämma i förre vicepresidenten Dick Cheneys konstaterande att underskott inte längre betyder något. Att de kanske måste betalas med galopperande inflation bekymrar heller inte de flesta.

o

Från konservativt håll blir betyget: underkänt. I National Review fälls omdömet ”Dålig politik”, bara ett slösande på demokratiska hjärtesaker. ”En katastrof” enligt det dagliga mailutskicket från tankesmedjan Heritage Foundation:

“While the health and economic trends have been positive, too many people are still out of work. Instead of wasting trillions of dollars on things that have nothing to do with COVID-19, the correct response to this problem should be targeted and temporary policies that are focused on reducing the spread of the virus.”

Men inställningen till ”government” och hur skattemedel ska användas har ändrats under det gångna pandemiåret när allt fler känt sig sårbara och utsatta – ett år som ju följer på en allt intensivare debatt om de ökande inkomstklyftorna och på flera rundor av skattesänkningar under republikanska presidenter.

Biden och parhästarna i kongressen, Nancy Pelosi och Chuck Schumer, höll ihop sina respektive block. Det kommer nu att bli mycket intressant att se om de nu får medvind för sin nästa storsatsning – infrastrukturen.

Men, de måste också se till att de tillfälliga inslagen i pandemipaketet, t.ex. det som i svenskt språkbruk kallas barnbidrag, ska permanentas.

Nyhetsbyrån AP gjorde en sammanställning av de första 50 dagarna och vilka vallöften som uppfyllts, kolla, särskilt slutavsnittet om sådant där inget hänt.

Slutligen, vaccinationerna påskyndas ännu mer och Joe Biden slutade med att fastslå att alla vuxna ska kunna få vaccin senast 1 maj och att små grupper kommer att kunna fira 4 juli tillsammans.

                                                    KARIN HENRIKSSON

Dela denna bloggpost