För en breddad analys av amerikansk politik

Brådska på Death row

Organisationen abolition.org verkar för alternativ till dödsstraffet.

WASHINGTON Fem avrättningar kommer att verkställas i federala fängelser – den 10 och 15 december samt den 12, 14 och 15 januari. Det vill säga innan president Donald Trump och hans justitieminister William Barr lämnar över makten.

Efterträdaren, Joe Biden, har gått till val på att avskaffa dödsstraffet på federal nivå och att försöka övertyga delstaterna att följa detta exempel. Det finns kvar i lagböckerna fortfarande i hela 28 stater, federala staten och militären.

Förra året gav William Barr order till Federal Bureau of Prisons att återuppta verkställande av dödsstraff efter ett uppehåll på 16 år. Åtta som dömts till döden för federala brott har avrättats hittills i år, att jämföra med sju män i fem delstater i övrigt. Ytterligare fem avrättningar är schemalagda de närmaste veckorna, däribland av Lisa Montgomery som blir den första kvinnan på 70 år som förs till federal dödscell.

Donald Trump har varit en anhängare av dödsstraffet i årtionden. 1989 betalade han för helsidesannonser i bl.a. New York Times där han yrkade på dödsstraff för de s.k. Central Park Five, fem unga svarta och latinos, som anklagades för en mycket uppmärksammad våldtäkt och brutal misshandel av en kvinnlig joggare i Central Park.

Rubriken löd:

BRING BACK THE DEATH PENALTY.

BRING BACK OUR POLICE.

De fem dömdes till långa fängelsestraff – men det visade sig många år senare att de var oskyldiga. Trump har inte tagit tillbaka sina anklagelser och har som president framstått som beskyddare av polisen i alla lägen. Nu konstateras att ungefär en fjärdedel av de som dömts till döden för federala brott avrättats under Trump och att han därmed är den som ansvarar för fler avrättningar än någon annan president på 130 år. Barr för sin del sa i en intervju med nyhetsbyrån AP att han planerar att schemalägga fler innan han avgår och tillade att ”sättet att bli av med dödsstraff är att avskaffa det”, men så länge sådana straff utdelas bör de verkställas menade han som veterligen inte manat till ett avskaffande.

Beslutet att avrätta fångar på federala Death row i fängelset i Terre Haute i Indiana kritiseras från flera håll, även om man från justitiedepartementet framhåller att lagarna nu måste följas efter uppehållet under en granskning som Obama-Biden-administrationen tog initiativ till. Men det hindrar inte dödsstraffmotståndare från att påpeka att det varit ytterst sällan som något liknande skett i väntan på att en ny president ska tillträda. Barrs kommentarer om att det handlar om ”de värsta av de värsta” tillbakavisas också med att brotten i fråga i flera fall inte skiljer sig från andra som begås i USA.

Protesterna blir alltmer desperata inför avrättningen av Brandon Bernard på torsdag. Han var bara 18 år när han var delaktig i morden – men inte den som avlossade skotten – på ett gift par för 20 år sedan. En medlem i juryn som röstade för dödsstraff säger att han ångrar sig, liksom en av åklagarna. Bernards advokater framhåller i ett webbupprop att han skött sig exemplariskt i fängelset och numera ger råd till unga människor på glid.

o

Uppföljning: Brandon Bernard avrättades på torsdagskvällen efter ett sista avslag från HD på nådeansökan, rapporterade nyhetsbyrån AP i detta telegram.

o

Stödet för dödsstraffet har avtagit på senare år, vilket beror på att utredningar visat att oskyldiga avrättats och att allmänheten anser att livstids fängelse utan möjlighet till förtida frigivning är ett godtagbart alternativ.

Vi tog upp dödsstraffet i våras, både i podden, här, och på bloggen, här, författadt av en gästskribent, med bakgrund och fakta.

Jag som skriver dessa rader är motståndare till dödsstraff. Det är en av de frågor där det egentligen inte finns någon kompromiss. Och, jag upprepar gärna några av argumenten emot: det utmäts inte rättvist, risken är stor att oskyldiga avrättas, samhället ska inte agera bödel, samhället ska inte sjunka till brottslingarnas nivå, kristna måste tro att synder kan förlåtas och syndare omvändas, mördare som döms till livstid får gott om tid att tänka igenom och ångra brottet, mordstatistiken från de amerikanska delstaterna som utdömer dödsstraff är tämligen tydlig – dödsstraffet har inte avskräckande effekt. I det specifika amerikanska fallet tillkommer att dödsstraffen är dyrare för samhället eftersom det alltid innebär många års överklaganden.

o

Avskaffande av dödsstraffet ingår i Joe Bidens förslag till kriminalvårdspolitik:

Eliminate the death penalty. Over 160 indivisduals who’ve been sentenced to death in this country since 1973 have later been exonerated. Because we cannot ensure we get death penalty cases right every time, Biden will work to pass legislation to eliminate the death penalty at the federal level, and incentivize states to follow the federal government’s example. These individuals should instead serve life sentences without probation or parole.

Men, under brottsvågen på 1980- och 90-talen tillhörde senator Joe Biden dem som genomdrev hårdare lagstiftning med fler brottsrubriker som kunde leda till dödsstraff, något han beklagat i efterhand.

Precis som beträffande allt annat har det skett en polarisering med gällt tonfall. Stödet för dödsstraffet är nere på nära nog rekordlåga nivåer (54 procent, enligt Gallup i år) och utvecklingen går mot ett avskaffande i fler och fler delstater. Men häromdagen tog Texassenatorn Ted Cruz till orda i en debattartikel i Fox News där han bl.a. skrev:

”There are currently 53 individuals on federal death row. These individuals are among the worst and most violent criminals in the country… They have so far escaped their sentences only because the Obama-Biden administration refused to enforce the law and the inmates’ lawyers have done everything in their power to manufacture procedural delays. This justice delayed is justice denied. That’s why the Justice Department should schedule execution dates for every single eligible death row inmate. I firmly believe in capital punishment. It saves the lives of the innocent by punishing the very worst offenders who have committed unspeakable acts of evil, and it deters future crimes.”

Att dödsstraffet dykt upp i rubrikerna är ännu ett exempel på att Donald Trump skärper motsättningarna och går emot trender i allmänhet i samhället – och bidrar till att nyansering och omvärdering försvinner. Det indirekta budskapet från honom, Barr och Cruz är att Demokraterna är eftergivna, ”soft on crime”, något som kan få mer gehör i väljarkåren efter den olyckliga slogan ”defund the police” i samband med sommarens demonstrationer mot polisbrutalitet. Detta anses ha bidragit till flera mittendemokraters förluster, trots att det egentligen gällde att omfördela resurser från polisen till sociala myndigheter.

Att Bidenkampanjen nämner årtalet 1973 beror på att Högsta domstolen i ett mål året före fastslagit att det strider mot författningens ord om ”grymma och ovanliga straff” (8:e tillägget, se min översättning). Men fyra år senare kom ett annat utslag från HD och 1977 återupptogs avrättningarna när Gary Gilmore ställdes framför en arkebuseringsspatrull i Utah – något som då var en världsnyhet.

HD-ledamoten Ruth Bader Ginsburg, som avled i oktober, tillhörde falangen som ställer sig skeptisk till dödsstraffet. Beslut om inskränkningar kom under en period, t.ex. att mentalt störda inte får avrättas. I och med den nya konservativa majoriteten, 6-3 efter Trumps tre utnämningar, kan skärpningar i attityderna väntas. En intensiv debatt har också förts om avrättningsmetoderna, både för att de dödliga kemikaliedoserna kan anses vara just grymma och för en dansk tillverkare av ett av preparaten vände sig mot att det används vid avrättningar.

Medborgarrättsaktivisten Bryan Stevenson i Alabama tilldelades det s.k. Alternativa Nobelpriset i år. Han berättar om sitt arbete för att hjälpa dödsdömda i detta inslag i SR:s Godmorgon Världen. Organisationen Death Penalty Information Center publicerade nyligen en rapport om hur rasdiskriminering präglat och präglar utdömandet av dödsstraff:

”The death penalty has been used to enforce racial hierarchies throughout United States history, beginning with the colonial period and continuing to this day,” uppger DPIC:s Ngozi Ndule.

Det förefaller inte troligt att Donald Trump kommer att ta del av innehållet i Enduring Justice: the Persistence of Racial Discrimination in the U.S. Death Penalty. Ännu mindre att han skulle instämma i slutsatserna eller att dödsdömda som vädjat om benådning skulle beviljas detta.

o

Bara veckor återstår av det trumpska presidentskapet och justitiedepartementet godkände just en ny bestämmelse som säger att federala dödsstraff kan ske med hjälp av andra medel än dödliga injektioner, t.ex. elektriska stolen eller arkebusering.

Grävande journalistgruppen ProPublica kartlägger vilka nya regler och bestämmelser som Trumpadministrationen klubbat eller fortsätter att bereda även efter valdagen den 3 november. Det är inte ovanligt med den här typen av ”fem-i-tolv-regleringar” men de kritiseras både för att allmänheten får mindre insyn vid de här skyndsamma besluten och för att den tillträdande presidenten kringskärs. Det sistnämnda är extra aktuellt i Donald Trumps fall. Kolla listan här.

                                                 KARIN HENRIKSSON

Dela denna bloggpost

3 kommentarer

  1. Tönu

    Man blir tyvärr inte förvånad över Trumps och hans kumpaners brådska att vilja avrätta innan Biden tar över. Samtidigt benådar han kompisar och umgås med den fantastiska tanken att benåda sig själv och sin och familj för brott de ännu inte åklagats för, men för framtida bruk . Det kan väl inte vara möjligt, inte ens i Trumps Amerika ?

  2. Lars Lindhe

    – I all sin övriga storhet till trots, det finns områden där USA fortfarande är ett mycket primitivt samhälle. Som t.ex. synen på Capital Punishment, dvs dödsstraff.

    För det första, dödsstraff är inget straff, det är ett avslut. Men den amerikanska synen på detta refererar ofta till den vid det här laget tämligen medeltida rättsuppfattningen ”an eye for an eye”, dvs. öga för öga, tand för tand. En brottslig våldshandling skall bestraffas med samma typ av handling. Minst. Men borde det inte vara värre att veta att jag måste tillbringa resten av mitt liv – kanske 40 – 50 år – inlåst i en miljö som knappast kan vara så speciellt stimulerande..? Det kallar jag ett straff.

    Att medvetet döda en annan människa är alltid ett mord. Att detta ibland innebär att oskyldiga människor tags av daga, det får man räkna med: ”shit happens”. Att en tveksam person som Ted Cruz – som påstår sig vara djupt religiös – omhuldar dödsstraffet, den ekvationen kan jag inte få ihop. Som den ateist jag är…

    Att Donald Trump ivrar för dödsstraff förvånar mig inte det minsta: det är väl snarast en bekräftelse på vad vi redan vet om hans karaktär.

    Detta är dock en av de frågor jag inte längre diskuterar med vissa av mina amerikanska vänner. Då skulle nog den vänskapen tyna bort ganska så snart. Samma sak gäller mina synpunkter på vapenfrågan. Till exempel…..

    Lars Lindhe

  3. Bengt+Bergman

    Du blir inte president i USA om du inte tror på Gud. Men även är för dödsstraffet.
    USA har en lång väg att gå för att återupprätta människovärdet. Men även landets förtroende. In God we trust. Men litar Gud på sina ”följare” ? Våld i olika former, är ofta institutionaliserat och en del av kulturen. Jag vill tro att det är möjligt att ändra på, men då måste landet våga göra upp med delar av sin historia ang. vapenrättigheter
    t ex rasism, ekonomisk ojämlikhet . Ämnet är viktigt och tål att diskuteras ingående. Tack till Karin för tänkvärd rapport.
    Bengt Bergman

© 2021 Amerikaanalys.se

Tema av Anders NorenUpp ↑