För en breddad analys av amerikansk politik

Ny flagga i Mississippi

Plakat i Mississippi med maningen att rösta ja till ny delstatsflagga.

WASHINGTON Det satt långt inne, men nu blev Mississippi den sista sydstaten som överger ”the Confederate flag” på officiella delstsatsflaggan. Mer än två tredjedelar sa ja till att ersätta den gamla flaggan med en fana som har en magnolia i mitten omgiven av 20 stjärnor. Blomman har använts länge för att symbolisera ”våra invånares gästfrihet”, framhölls det från delstatens historiska arkiv.

Detta var ett av många resultat i folkomröstningar i olika delstater i tisdagens val som i övrigt gällde allt från skatter till marijuana.

Alltid Mississippi, konstaterade jag en gång, om rasismens historia i USA. Här ägde några av de grymmaste våldsdåden mot svarta rum, i Money, i Philadelphia, i Jackson, i otaliga orter där svarta lynchades. Här fick Barack Obama den lägsta andelen vita röster i valen 2008 och 2012, bara 10-11 procent. Och här vajade delstatsflaggan som hade en liten ”Confederate flag” i övre vänstra hörnet fram till i somras.

Det var i synnerhet bilden där mördaren i skottattentatet i kyrkan i Charleston i South Carolina 2015 poserade insvept i rebellflaggan som bröt ned gammalt ingrott motstånd i Södern mot att avlägsna denna symbol. I Mississippi gick en del orter i bräschen, t.ex. Greenwood där parollen Black Power myntades på allvar. Beslutet föregicks av en lång och hård debatt i kommunfullmäktige som jag närvarade vid. En svart ledamot sa att han inte förstod invändningarna mot beslutet att hala flaggan:
”En majoritet av invånarna är svarta, slaveriet rådde i 247 år och den värsta typen av diskriminering fortsatte i 110 år till – hur ska det arvet minnas?

Och nu, hela fem år senare, instämmer alltså en övertygande majoritet i Mississippi i att den gamla flaggan inte längre kan representera alla invånare och indirekt att sydstatsflaggan står för hat, inte hjältar på den förlorande sidan i inbördeskriget. Det vore naturligtvis intressant att veta om röstetalet hade blivit annorlunda utan Black Lives Matter – och utan presidentens nickande till mer eller mindre militanta sydstatsnostalgiker.

o

Fokus har, av naturliga skäl, riktats i första hand mot valet av president, i något mindre grad valen till kongressen. Men väljare i hela landet röstade också i lokala val, till såväl delstatsparlament som om ”ballot initiatives” eller ”ballot measures”, ofta översatt till medborgarinitiativ. Efter att ha samlat in ett erforderligt antal namnunderskrifter kan grupper se till att frågor tas upp till omröstning vid nästa val. I år var det 124 sådana, enligt delstaternas samarbetsorgan National Conference of State Legislatures. I väntan på att rösträkningarna slutförs kan konstateras att 84 gick igenom, några liberala, några konservativa.

Utöver Mississippiflaggan är det i synnerhet ett par stycken som uppmärksammats på nationell nivå, ofta för att utfallet gick emot trender i den aktuella delstaten i övrigt. Det gällde väljarnas ja till höjd minimilön (15 dollar i timmen) i Florida som domineras av republikaner och flera initiativ i Kalifornien där väljarna sa nej till förslag om att tvinga gigföretag som Uber att betrakta chaufförerna som anställda (och därmed ge dem fler förmåner) och till ett annat förslag som skulle stärka hyresgästers rättigheter i denna dyrortsstat. Just dessa bägge resultat visar att höger-vänsterskalan suddats ut på sina håll och varningar utfärdades om att demokraterna i sina eftervalsanalyser borde beakta att radikala krafter inte fick igenom sina krav ens i liberala Kalifornien.

I Colorado, som blir allt blåare, ansåg en majoritet att ”family leave”, alltså föräldraledighet och ledighet för vård av anhöriga, bör vara betald i fortsättningen. I Louisiana gick striktare abortbestämmelser igenom. Liberaliseringar av narkotikalagarna godkändes på flera håll, mer detaljer här och här, vilket innebär att marijuana tillåts för personligt bruk i fyra delstater till. I District of Columbia legaliseras vissa psykedeliska substanser, bakgrund i Washington Post här.

o

Det var också val till runt 80 procent av de totalt 7 383 stolarna i delstaternas parlament. I princip slutade valen med status quo, enligt NCSL, här. I New Hampshire tog republikanerna över majoriteten från demokraterna och i Arizona verkade det sannolikt att det skulle gå i andra riktningen när rösterna väl räknats.

Det här betyder fortsatt republikansk kontroll i de flesta delstaterna. Detta kan få stor betydelse när en annan räkning är klar, nämligen folkräkningen Census 2020, som ska ligga till grund för fördelningen av mandaten till kongressen och indelningen av distrikt, d.v.s. ge ökade möjligheter till gerrymandering eller att dra upp distriktsgränser som gynnar det egna partiet.

Republikanerna tog hem en guvernörspost till, i Montana, utöver de 26 partiet redan hade. Det var alltså ett katastrofval för demokraterna som hade hoppats att behålla Montana och hade satsat på kandidater till delstatsparlamentet på flera håll med hopp om en ”blue wave”, bl.a. i Texas och North Carolina.

Demokraterna kommer också att gå tillbaka i representanthuset och en kamp om topposterna där kan väntas när den nya kongressen samlas i januari.                                               KARIN HENRIKSSON

Dela denna bloggpost

6 kommentarer

  1. Tönu

    Intressant men svårt att hinna med när rösträkningen närmar sig sluter och USA och Världen förhoppningsvis får en ny president efter Tump

    • Karin Henriksson

      Tack, det har du självklart rätt i, tanken var bara att uppmärksamma att det hände andra saker också den här veckan! Bästa hälsningar, Karin

  2. Bengt Bergman

    Intressant. Var det inte ett val för ca 15 år sedan, då beslut togs att ha konfederationsflaggan i övre hörnet på stjärnbaneret ? Gällandes flaggor på delstatliga byggnader. Även det föregicks av en röstning som krävde minst 650 000 röster. Kanske har jag fel. Tacksam för ett förtydligande.
    Tack & Vänlig hälsning,

  3. Lars Lindhe

    Om man nu utgår ifrån att det blir en demokratisk president, det blir ju inte direkt något lättstyrt fögderi denne får ta över styrningen av. De har visserligen kvar majoriteten i representanthuset – men tappar ett antal ledamöter. De har en minoritet i senaten och The Supreme Court är kraftigt republikansk. Så vad är det man vunnit?

    Förhoppningen är väl trots allt att den nya presidenten och hans administration blir mer resonlig och hyfsad i tonläget – en betydligt mer stadsmanamässig attityd helt enkelt. Säkerligen kommer det att återställa en del av respekten för landet som sådant.

    Man kan också hoppas att signalenarna är klara: det är inte det republikanska partiet som har förlorat valet (se ovan), det är personen Donald Trump. Båda partierna har anledning att göra interna palatsrevolutioner. Gärna plocka fram företrädare som är minst en generation yngre…

    • Karin Henriksson

      Hej, stort tack för synpunkter. Och, nej, det stämmer, på svenska brukar vi ju tala om det dukade bordet – och det kan förväntas bli mycket trögt i politiken om nu republikanerna får behålla majoriteten i senaten (ska bli nya val, 5 januari, i Georgia om två stolar, med tänkbart 50-50-läge och utslagsröst för vicepresidenten). Men det klart att det är en seger att vinna presidentvalet, se bara på Donald Trump hur han har utnyttjat ämbetet för att driva sin politik.

© 2020 Amerikaanalys.se

Tema av Anders NorenUpp ↑