Några av medlemmarna i senatens justitieutskott kan minst sagt kallas seniora. Från vänster republikanen Chuck Grassley, 87, demokraten Dianne Feinstein, 87, och demokraten Pat Leahy, 80.

WASHINGTON Varför är amerikanska toppolitiker så gamla?
Svenskar ställer ofta den frågan. Först och främst är synen på ålder annorlunda i USA än i Sverige och i en del jobb och hos många arbetsgivare finns inget pensionsstreck. Åldersdiskriminering är dessutom förbjudet i lag.
I politiken hör det ihop med fördelen som sittande kongressledamöter har och givetvis deras egen förtjusning i makten och uppmärksamheten. Det senare gäller särskilt senatorer, något som endast 100 av runt 325 miljoner invånare kan kalla sig.

Genomsnittsåldern på ledarskapet i båda kamrarna i kongressen är mycket hög. Talmannen Nancy Pelosi är 80, de andra två i ledarskapstrojkan i representanthuset är 81 respektive 80. Den republikanske senatsledaren Mitch McConnell är 78 och den demokratiske minoritetsledaren Chuck Schumer fyller 70 i november. Den verklige junioren i gänget är den republikanske minoritetsledaren i huset Kevin McCarthy, 55 år.

Frågan om ålder aktualiserades på allvar när budet kom om att 87-åriga HD-domaren Ruth Bader Ginsburg hade avlidit. Enligt samstämmiga uppgifter hade dåvarande presidenten Barack Obama antytt att det kanske inte vore fel att avgå så att han kunde nominera en yngre jurist. Istället blev det president Donald Trump och Mitch McConnell som håller på att lotsa igenom en ersättare – Amy Coney Barrett – till en livstidstjänst i domstolen. När skärskådan har börjat på allvar framgår att hon kan placeras kanske allra längst ut till höger i den originalistiska skolan och därmed är så gott som en idelogisk motbild av RBG.

Om Amy Coney Barrett godkänns (högst sannolikt) får hon omgående sätta sig i en av stolarna med höga ryggar i HD – och om hon blir lika gammal Ginsburg kommer hon att kunna påverka samhällsutvecklingen i 39 år fram till 2059.

Beträffande kongressledamöternas ålder handlar det i alla fall delvis om att senioritet lönar sig, det är bara så man kan klättra uppåt i hierarkin till tyngre poster i tyngre utskott. Väljarna hemma är nöjda om de märker att senatorn eller ledamoten i representanthuset ser till att slussa pengar till staten eller distriktet. Är vederbörande dessutom rik, kan han eller hon själv finansiera kampanjen som blir allt dyrare.

Men för en utomstående måste det ändå uppfattas som själviskt när till exempel Dianne Feinstein 2018 – det året hon firade sin 85-årsdag- meddelade att hon tänkte ställa upp för omval till ännu en sexårsperiod. Det demokratiska partiet i hennes hemstat Kalifornien ställde sig bakom en annan kandidat i protest, men hon vann primärvalet och sedan själva valet i november. Hon är den högst rankade minoritetsmedlemmen i justitieutskottet som denna vecka hållit förhör med domare Barrett. I förhandsspekulationerna hördes en del oroliga röster, skulle Feinstein klara att grilla Barrett? Det går rykten om att hon verkat förvirrad och framstår som skör.

Donald Trump, 74, blir den äldste presidenten som väljs till en andra period om han vinner den 3 november och Joe Biden, 78 i november, blir den äldste som väljs till president i den amerikanska historien om h-a-n vinner. Biden skulle därmed slå både Trumps och Ronald Reagans rekord, den sistnämnde skulle fylla 70 strax efter installationen i januari 1981 och 78 ett par veckor efter det att den andra perioden var slut.

Mot bakgrund av kandidaternas ålder hade vicepresidentdebatten i förra veckan en lite annan och större betydelse än dessa tillställningar brukar ha (utom George H. W. Bushs val av den betydligt yngre Dan Qayle 1992). Varken Mike Pence eller Kamala Harris svarade på frågan om de var redo att ta över omedelbart.

Någon ändring är knappast att vänta, trots förslag om ett maximalt antal perioder i kongressen eller obligatorisk pension vid till exempel 75 år för domare i det federala domstolsväsendet. Det amerikanska systemet är, som bekant, trögt och här skulle många kongressledamöter rösta mot sina egna intressen.

Den äldre befolkningen, ”seniors”, har hamnat i fokus extra mycket under den här valrörelsen. I analyser av resultatet 2016 framgick att Donald Trump slog Hillary Clinton med 9 procentenheter bland väljare över 65. I år ser det kärvare ut för honom, eftersom i synnerhet äldre är kritiska mot hur han hanterat pandemin och uttalar sig positivt om Joe Biden.
En politisk reporter konstaterade:
”That’s going to be the story of this election: Pivotal Trump voting bloc in 2016 becoming part of the Biden base.”

KARIN HENRIKSSON

Dela denna bloggpost