För en breddad analys av amerikansk politik

Månad: december 2019

Kritiska republikaner väljer sortin, inte protesten

Donald Trumps svar på representanthusets beslut om riksrätt.

Ända sedan Donald Trump annonserade sin kandidatur till presidentposten 2015 har bedömare rest frågan om det finns någon ”röd linje” för de trogna anhängarna, någon utsaga eller handling som är så galen eller utmanande att den skulle kunna få dem att bryta med honom. Hittills har svaret varit ett rungande nej. Stödet bland kärnväljarna har förblivit oförändrat även efter avslöjanden och utspel som skulle ha fått vanliga politiker på fall som ”Access Hollywood”-bandet, skymfningarna av John McCain och andra krigsveteraner, bannlysningen av motståndarna allmänt och av invandrarna specifikt, separationen av invandrarbarn från deras föräldrar vid gränsen mot Mexiko och åtskilligt annat.

Inte heller riksrätten verkar nämnvärt ha påverkat stödet, även om fler amerikaner bland väljarkåren i stort är för processen än som är emot.

Fortsätt läsa
Dela denna bloggpost

Nytt poddavsnitt – om presidentmakten, jul i Vita huset och lite historia

I sista avsnittet före helguppehållet pratar vi om presidentämbetet, vad det innebär och hur det förändrats över tid. Vi tittar tillbaka lite på olika presidenter genom historien och resonerar om hur man kan se på Trumps sätt att sköta sitt jobb. Vi talar även om vad den nuvarande presidenten har gjort under det gångna året och vad vi kan vänta oss av valåret 2020 som står inför dörren. Självklart serverar vi även ”Veckans Trump” och ”Veckans historia” och en del annat och så lite om julen i Vita huset.

Dela denna bloggpost

Presidenter och fredspris

Gången – i suddig grafik – när en fredspristagare utses. Källa: Norska Nobelkommittén

WASHINGTON Nobel! Nobel! Nobel! ropades det entusiastiskt på Donald Trumps massmöten. Den nordkoreanske diktatorn Kim Jong-un hade träffat sydkoreanske presidenten Moon Jae-in – och planer smeds för ett första möte öga mot öga mellan Trump och Kim.

Men, ett och ett halvt år senare förblir förhoppningarna om fred på en kärnvapenfri Koreahalvö just förhoppningar. Och för Donald Trump är mänskliga rättigheter ingen prioritering, det är däremot försäljning av amerikansk försvarsmateriel.

Fortsätt läsa
Dela denna bloggpost

Vem uträttar mest – eller minst…

De verkliga makthavarna i kongressen – den demokratiska talmannen Nancy Pelosi och den republikanske senatsledaren Mitch McConnell. Foto: Clive Owen, AP

WASHINGTON En strid rasar just nu mellan partiblocken i kongressen – vilka är det som inte får något uträttat?

Är det demokraterna som ägnar all tid åt riksrättsprocessen? Eller är det republikanerna i senaten som vägrar att ta upp förslag som klubbats av majoriteten i representanthuset?

Begreppet förknippas mest med president Harry Truman som i valrörelsen 1948 stämplade oppositionen som ”Do Nothing Congress”. Han kallade till extra sammanträde för att få republikanerna att rösta för hans förslag – vilket de förstås inte gjorde.

Fortsätt läsa
Dela denna bloggpost

Riksrättsdokumenten – hittills

Ordföranden i underrättelseutskottet Adam Schiff (demokrat) har lett riksrättsutredningen och kallade till presskonferens på tisdagen.

WASHINGTON Nu kan var och en som vill själv ta del av demokraternas sammanställning av riksrättsmaterialet hittills – och av republikanernas svar.

De demokratiska ledamöterna i underrättelseutskottet drar slutsatsen att president Donald Trump utnyttjat sin ställning för egen vinning och därigenom undergrävde utrikespolitiken och äventyrade nationella säkerheten. Dessutom, hävdar de, gjorde sig Trump skyldig till en aldrig tidigare skådad ”obstruktionskampanj” genom sin vägran att släppa dokument och låta vittnen infinna sig i kongressen.

De republikanska ledamöterna kontrade redan dagen före med en egen rapport på över 100 sidor, med anklagelser om att demokraterna försöker riva upp hela det politiska systemet och att inget av bevisningen når upp till författningens ord om ”high crimes and misdemeanors”.

Fortsätt läsa
Dela denna bloggpost

Det är valsystemet, dumbom!

Nomineringsstriden 2008 – valsystemet avgjorde (Los Angeles Times).

Sedan 2000 har fem presidentval hållits i USA, och vid två tillfällen har vinnaren varit den kandidat som fick minst antal röster. 2000 var det George W. Bush, och 2016 som bekant Donald Trump. Bush fick totalt drygt en halv miljon färre röster än Al Gore, medan Hillary Clintons marginal till Trump var än större eller 2,9 miljoner. Bush och Trump lyckades vinna den rätta kombinationen av delstater för att ta hem segern i Elektorskollegiet, den märkliga konstruktion som grundlagsfäderna införde för att låta ett antal elektorer agera grindvakter och vara den slutliga uttolkaren av folkviljan.

Fortsätt läsa
Dela denna bloggpost

© 2020 Amerikaanalys.se

Tema av Anders NorenUpp ↑