Stora rubriker i lördagstidningarna. Det s.k. blame game pågår för fullt, lika delar Ryan-Trump just nu.

WASHINGTON Det råder dagen-efter-stämningar i Washington.

Vad ska hända nu? Skatter? Infrastruktur? Invandring? Muren? Alltsammans lika komplicerat som sjukvården som ”Dealmaker-in-Chief” förlorat politiskt kapital på.

President Trumps första försök att baxa en lag genom kongressen misslyckandes totalt. Han har en del att förklara, inte minst hur han kan låta landet leva under det ”förfärliga” Obamacare som han hade lovat att ersätta med något som skulle bli så mycket bättre.

Just den här helgen åker Donald Trump inte till Mar-a-Lago i Florida. Det finns inget alls inbokat på det normalt späckade schemat. Om han vore lagd för introspektion skulle han kanske fundera lite över hur det går till i ”the swamp”, träsket han skulle rensa upp i.

Talmannen Paul Ryan och Trump kunde inte hålla ihop sitt parti. Barack Obamas sjukvårdslag ACA blir kvar. Det var meningen att förslaget AHCA, American Health Care Act, skulle gå till omröstning sent på fredagen, men efter flera dygns kohandlande med hot och desperata revideringar tvingades Ryan konstatera att han inte hade tillräckligt många röster (mer bakgrund i mitt förra inlägg här på bloggen).

Det är en hel del sneda leenden bland kommentatorer som följt Washingtonspelet länge. Lagstiftning kan inte jämföras med kasino- och hotellbyggen.  Framgångsrika presidenter behärskar både sakfrågorna och spelreglerna. Kongressledamöterna betraktar sig som ombud för väljarna i sina distrikt, inte för presidenten. Det konservativa blocket Freedom Caucus har redan kuppat ut en talman. Ursäkten om att många i republikanska blocket aldrig jobbat med en president ur det egna partiet är klen. Demokraterna uppvisar enad front eftersom de är stolta över att 20 miljoner fler har tillgång till sjukvård, även om de medger att Obamacare har brister.

Inte minst det sistnämnda tycks förvåna Trump som på fredagen sa att de demokratiska ledarna Pelosi och Schumer ”äger Obamacare”. De kommer snart att tigga honom om ett nytt förslag, tippade han, utan att inse att det är han som äger Trumpcare.

I en annan värld skulle det skedda kunna leda till samförstånd om att bygga vidare på Obamacare (tillåta försäkringsbolag att verka över delstatsgränserna, öka antalet försäkringsalternativ m.m.). Men i nuläget har demokraterna ingen anledning att bjuda Trump på en framgång och Trump skulle också få räkna med republikanska avhopp.

Plakat på demonstration i Washington häromdagen.

Trump förutspådde att Obamacare kommer att explodera. Detta motsägs av många experter. Men, republikanerna kan nagga Obamacare i kanten på olika sätt under året, läs detaljerna här, i New York Times, vilket gör att väljare/försäkrade får räkna med fortsatt osäkerhet om framtiden. Och här, i The Hill, om förlorarna (Trump, Ryan, hälsovårdsministern, republikaner som gått till val på frågan sedan 2010) och vinnarna (Obama, demokraterna, lobbyinggrupper, Trumprådgivare som förordat en annan tågordning). Och här, i Washington Post, reportern Robert Costas referat av telefonsamtalet från Trump:

”Hello Bob. So we just pulled it”.

Det har nu gått drygt två månader av det trumpska presidentskapet och han har inte så mycket att visa upp. Det andra inresedirektivet fastnade också i domstolsväsendet och tiden krymper snabbt fram till kongressens sommaruppehåll. Finansminister Steven Mnuchin sa i veckan att man jobbar intensivt med ett skatteförslag och siktar på omröstning i kongressen i augusti.

Opinionsstödet för Trump sviktar,  på torsdagen 41 procent i torsdags i den senaste dagliga Gallup-mätningen. I en barometer från Quinnipiac uppgav 56 procent att de ogillar Ryan-Trump-planen, 26 procent visste inte och 17 procent var för.  U

I genomgångar av Trumps vårdmisslyckande kontrolleras, som alltid nuförtiden, sanningshalten i hans påståenden. På fredagen sa han att han aldrig lovat att riva upp och ersätta Obamacare inom 64 dagar. Betyget hamnar på FALSKT, bl.a. för att han sagt att det skulle ske ”första dagen”.

Slutligen, den omtalade ledaren i torsdagens Wall Street Journal är ingen vidare trevlig läsning för Trump. Om överdrifterna och lögnerna fortsätter är Trump ”sin egen värsta politiska fiende” och riskerar att de flesta drar slutsatsen att han är en ”fake President”.

Dela denna bloggpost