Flaggan är en central symbol för amerikansk nationalism

Flaggan är en central symbol för den amerikanska nationalismen.

Amerikansk nationalism är en central del av Donald Trumps budskap i den pågående valkampanjen. Han talar om att ”Make America Great Again”, och i talet då han accepterade den republikanska nomineringen i Cleveland i juli sa han ”Americanism, not globalism, will be our credo”.

Hur ska man förstå Trumps amerikanska nationalism? Vad består den av? Är det något nytt? Finns det inte alltid en mycket stark nationalism i USA som dyker upp  i många sammanhang och  som vi i Sverige kan uppfatta som speciell och ibland överdriven?

En politisk nationalism

Ett vanligt sätt att beskriva den amerikanska nationalismen betonar att den är baserad på politiska idéer snarare än kulturella eller etniska särdrag. Det har att göra med den stora etniska och kulturella variation som alltid funnits i USA och med svårigheter att finna gemensamma kulturella eller religiösa särdrag som en bas för amerikansk nationalkänsla. Efter självständigheten och brottet med Storbritannien blev istället de amerikanska politiska idéerna kärnan i vad som uppfattas som amerikanskt. Dessa finns nedtecknade i ett antal centrala dokument, som t ex självständighetsförklaringen eller konstitutionen. Några exempel på sådana idéer är självständighetsförklaringens deklaration om allas rätt till ”life, liberty and the pursuit of happiness” eller konstitutionens löfte om ”the equal protection of the laws”.

Det betyder att den som vill bli amerikan också måste ställa sig lojal mot dessa idéer. Det gör man genom att genomgå en medborgarskapsprocess där man svarar på frågor om det amerikanska statsskicket och inför en federal domare svär en trohetsed till flaggan, konstitutionen och landet. (Domaren avslutar ofta ceremonin med att säga: ”Congratulations, citizens!”).

Qusay Tawfiq from Iraqjoines more than 200 applicants for citizenship taking their oath of citizenship as they received their certificates as the The Milwaukee U.S. Citizenship and Immigration Services (USCIS) office, along with the Milwaukee Area Technical College (MATC), and the U.S. District Court for the Eastern District of Wisconsin, hosted a special naturalization ceremony Thursday, October 10th at MATC. A total of 220 applicants, representing 62 countries from around the world, will take the Oath of Allegiance and become United States Citizens. Presiding over the ceremony was the Honorable Nancy Joseph, Judge, United States District court for the Eastern District of Wisconsin. Judge Joseph is a naturalized citizen from Haiti. Photos taken October 10,2013 Journal Sentinel photo by Rick Wood/RWOOD@JOURNALSENTINEL.COM

Medborgarskapsceremoni i Milwaukee, Wisconsin.

Just flaggan blir viktig i detta sammanhang eftersom den symboliserar de amerikanska idéerna och nationen så tydligt. Därför blir också diskussionerna om hur flaggan får användas ofta intensiva. Ett exempel är den långvariga—men hittills inte framgångsrika—kampanjen för att införa ett förbud i konstitutionen mot att bränna amerikanska flaggor. Med detta synsätt utgör flaggbränning bokstavligen en skändning av den amerikanska nationen.

Eftersom de amerikanska idéerna utgör kärnan i att vara amerikan finns ett betydande utrymme för att bevara olika former av etnicitet, språk eller religion. Man kunde bli svensk-amerikan genom att tala svenska och bejaka svenska kulturella mönster samtidigt som man var lojal amerikan genom att ansluta sig till de amerikanska politiska idéerna.

Detta sätt att resonera kring vad som utgör byggstenarna i en nation avviker från den modell som menar att etno-kuturella särdrag som språk, religion, gemensamt historiskt ursprung eller specifika kulturella traditioner är det som binder samman en nation. Många former av europeisk nationalism, inklusive den svenska, har för det mesta dragit åt det etno-kulturella hållet, med betoning av språk, religion och kultur.

Motstånd mot invandring

Det idébaserade synsättet på att vara amerikan är delvis en målsättning. Det finns också gott om exempel i den amerikanska historien på försök att definiera det amerikanska i kulturella eller religiösa termer, och på att förhindra etniska eller religiösa grupper som har uppfattats som icke önskvärda från att invandra till eller bli medborgare i USA. Under 1840- och 50-talen började många katoliker invandra, främst från Irland men också från Tyskland. Detta var något nytt, eftersom befolkningen vid denna tid i huvudsak var protestantisk och  de katolska invandrarna uppfattades som farliga och illojala, inte minst på grund av sin koppling till påven. Starka krav restes på att stoppa den katolska invandringen och att neka dem fullständiga rättigheter i den amerikanska republiken. En xenofobiskt politiskt parti, det s k Know Nothing Party, bildades på 1850-talet och tog plats i både representanthuset och senaten.

Flagga från Know Nothing.partiet

Flagga från Know Nothing-partiet.

Senare under 1800-talet förbjöds kineser att invandra. Möjligheten att bli amerikansk medborgare begränsades också för personer med asiatisk bakgrund. Under 1920-talet infördes de s k kvoteringslagarna där invandringen från varje land begränsades till ett visst antal personer. Dessa kvoter missgynnade tydligt personer från syd- och östeuropa. Under andra världskriget sågs amerikaner av japansk och tysk härkomst som potentiella hot och över 100 000 japansk-amerikaner sattes i interneringsläger. Under det kalla kriget, slutligen, bedrevs en häxjakt på personer som ansågs vara kommunister.

Trumps nationalism

Donald Trumps amerikanska nationalism anknyter mycket tydligt till denna andra amerikanska tradition. Han har främst fokuserat på mexikanerna—den största invandrargruppen idag i USA. I hans förslag om att deportera de många papperslösa från Mexiko och det omtalade murbygget kan man tydligt höra ekon från 1850- och 1920-talens försök att förhindra irländare och italienare att komma till USA.  Hans förslag om att stoppa invandringen från muslimska länder påminner också mycket om den starka anti-katolicismen för över 150 år sedan.

Varför har denna sorts amerikanska nationalism börjat göra sig påmind igen? Historiskt har den växt under perioder av snabb social förändring eller politiska spänningar. Som vi tidigare har skrivit här på bloggen pågår idag betydande demografiska förändringar i USA. Den grupp som klassificeras som vit (dvs personer av europeisk härkomst) minskar stadigt i USA, och kommer inom trettio år att utgöra mindre än hälften av befolkningen. Samtidigt växer latino-gruppen och asiaterna snabbt.

Trump har ett starkt stöd bland de vita, främst män, där det finns en oro över hur det amerikanska samhället håller på att förändras som ett resultat av den allt mer ökande mångfalden. Är det verkligen möjligt för dessa personer att ”bli amerikaner” och ta till sig de amerikanska politiska idealen?  För dem som tvivlar på det blir svaret att försöka förhindra dem från att komma till USA och att understryka att det ”amerikanska” skall ses i kulturella och religiösa termer—precis som medlemmarna i Know Nothing-partiet på 1850-talet menade, och som Trump-anhängarna anser idag.

Dag Blanck

Dela denna bloggpost