För en breddad analys av amerikansk politik

15 år efter terrorattackerna – terrorism och utrikespolitik viktiga valfrågor för väljarna

9-11

På söndagen är det 15 år sedan USA attackerades på egen mark för första gången sedan andra världskriget. 15 år som inneburit långdragna krig i Afghanistan och Irak och med enorma ekonomiska, personella och moraliska förluster som följd. Å ena sidan har USA efter 11.9 2001 inte drabbats av några nya liknande attacker och antalet amerikaner som dör i terrorattacker är i det närmaste obefintlig i jämförelse med andra dödsorsaker såsom ex vapenvåld och olyckor i hem och trafik. Å andra sidan har USA:s massiva vedergällning som ett svar på 11.9 attackerna och sättet på vilket kriget mot terrorismen tog sin utformning, enligt flertalet bedömare bidragit till det kaos som vi nu ser i Mellanöstern och som på olika sätt fördjupat motsättningarna mellan västvärlden och delar av den muslimska världen och som gjort oss alla osäkrare.

Det är i gränslandet mellan dessa båda verkligheter som både amerikanska politiker och allmänhet befinner sig och försöker hitta ett sätt att tolka det som sker i omvärlden och sin egen framtida (nya) roll i denna. Landet som under lång tid dominerade världspolitiken och som enda supermakt från 1990-talets inledning kände sig oövervinnerliga, ser sig nu på flera områden utmanade. Inte bara till följd av kriget mot terrorismen, utan också utifrån det faktum att globaliseringen (inte minst den finansiella delen) gör världen mer svårstyrd utifrån amerikanska intressen. Handel och finansmarknaden är inte USA:s att dominera (som man delvis kunnat göra under efterkrigstiden genom Bretton Woods etc) utan en större anpassning till helheten är nödvändig.  Och i denna tonar globaliseringens baksidor upp sig allt mer tydligt för många, när jobb försvinner och klyftorna ökar.

Många amerikaner känner utifrån detta både oro för sin egen ekonomi och rädsla för olika hot såväl inifrån (illegala immigranter) som utifrån (terrornätverk och nya stora globala aktörer som ex Kina). De tre frågor som enligt opinionsinstitutet PewResearchCenter (i juli i år) toppar listan över vad amerikanerna säger vara viktigast för dem i valet kommer ekonomin som nummer ett tätt följt av terrorism på andra plats och utrikespolitik på tredje. Samma institut har i dagarna också presenterat en opinionsundersökning som visar att en rekordstor andel av amerikanerna (40 procent) uppfattar att det är en större risk idag än 2001 att terrorister ska slå till mot USA, vilket är den högsta siffran på fjorton år. 31 procent menar att risken är lika stor nu som när attackerna skedde.

De utrikespolitiska utmaningarna är flera och komplicerade

obamaDe utrikespolitiska utmaningarna är flera. Utvecklingen i östkinesiska havet men inte minst frågan om hur man ska komma tillrätta med det kaos som nu präglar Mellanöstern och hitta en långsiktigt hållbar lösning där är viktiga säkerhetsintressen. I det rådande maktvakuum som blivit, inte minst som en konsekvens av att man störtat Saddam Hussein och Moammar Gadafi, söker flera aktörer i regionen del av den maktpolitiska kartan. USA:s etablerade allianser och nya ”förbindelser” måste pareras utifrån förändrade säkerhetsintressen eftersom status quo eller en tillbakagång till hur det tidigare varit inte är möjlig.

Obama har försökt att manövrera i detta nya landskap som omöjliggjort för USA att fortsätta på den inslagna väg som George W. Bush valde men som samtidigt inte ska innebära för många eftergifter utan fortsatt ge Washington kontroll. Vi kan se den här ambivalensen komma till uttryck inte minst i Syrien där vän och fiender är extremt svårdefinierade och där Obama nu tvingas backa från sin tidigare hållning om att Assad måste avsättas och istället se sig tvingad att ha med honom vid förhandlingsborden. Detta parallellt med att han drivit ett aktivt drönarkrig (som kritiserats av människorättsorganisationer) och genomfört flertalet flygattacker mot IS-mål. För många republikanska politiker (undantag finns – inte minst inom militären) är däremot alla eftergifter ett fiasko och bevis på att USA tappar styrka (särskilt uppfattas detta tydliggöras genom avtalet med Iran).

Ett av Trumps valbudskap

Ett av Trumps valbudskap

I denna komplicerade kontext har Donald Trump framträtt och utlovat att återerövra USA:s maktställning. Men detta utan en sammanhållande plan för hur det ska gå till och föga eller ingen kunskap om den enormt komplicerade situation som råder i Mellanöstern. Men han lovar på sitt välkänt diffusa sätt att göra USA ”great again” och ”safe again” och det verkar räcka för många av de amerikaner som av olika skäl uppfattar att USA inte längre är vad det brukat vara och som drömmer om att vrida klockan tillbaka.

Trumps stil och kampanj (som delvis utvecklats ur delar av högermedierna i USA de senaste åren) har tyvärr bidragit till att omintetgöra den mycket viktiga politiska diskussion om framtida utmaningar, egna misstag och nya strategier och mål för utrikespolitiken som amerikanerna förtjänar. Nu ska man istället söka  återupprättelse för någon oklart borttappad styrkeposition utan att ta hänsyn till de nya strukturer och konfliktmönster som råder i världen.  Att Trump samtidigt hyllar Putins ledarskap mitt i en valrörelse (något liknande har vad jag vet aldrig hänt tidigare i historien!), lovar omförhandla olika handelsavtal helt utifrån amerikanska villkor och hindra muslimer från att komma in i USA (många av amerikanska företags viktigaste partners är dessutom från muslimska länder) gör bara allting mer förvirrat.

De båda kandidaternas utrikespolitiska idéprogram återkommer jag till inom kort.

Frida Stranne

Dela denna bloggpost

1 kommentar

  1. Nils H

    Angående Hillary Clinton och att hon lämnade för att det senare rapporterades som en lunginflammation – det är många som är tveksamma till diagnosen och misstänker att hon lider av något mera allvarligt som hjärtsvikt, Parkinsons eller MS. Detta då hon ofta har korta framträdanden där det inte är ovanligt att hon börjar hosta. Dessutom finns det exempel på där hon kommer av sig eller fastnar i skratt som hon behöver hjälp att komma ur. Bara att titta på ett antal inspelningar som finns på bl.a. YouTube.

© 2020 Amerikaanalys.se

Tema av Anders NorenUpp ↑