Latisha Bowen är en av de 2,8 miljoner amerikaner som tjänstgjort i de senaste femton årens krig.

Latisha Bowen är en av de amerikaner som tjänstgjort i de senaste femton årens krig.

CLEVELAND Finalen på valrörelsen närmar sig. Då blir det fokus på olika väljargrupper. En sådan som fått betydligt större betydelse än på flera årtionden är veteranerna – eller de  2,8 miljoner amerikaner som varit utposterade i de långa krigen i Afghanistan och Irak.

En av dem heter Latisha Bowen.

– Jag har hört Donald Trump prata men inte sett några exempel på vad han tänker göra, säger Latisha Bowen som gjort två turer i Irak, sammanlagt nio månader, 2005 och 2009.

Efter värnpliktens avskaffande 1973 har det blivit allt sällsyntare med militär erfarenhet bland beslutsfattare i olika sammanhang. Ungefär 20 procent av kongresspolitikerna är veteraner, men det är ändå en betydligt större andel än runt 7 procent i befolkningen som helhet.

Donald Trump är född 1946 och kunde ha blivit inkallad till militärtjänst under Vietnamkriget. Men i likhet med många andra i den generationen, t.ex. Dick Cheney och Joe Biden, beviljades han anstånd. Fyra gånger för studier, den femte av medicinska skäl (hälsporre, enligt honom själv).

Hillary Clinton som är född 1947 omfattades inte av värnplikten, men har berättat att hon ratades inne på marinkårens värvningskontor i Arkansas 1975 på grund av sin ålder och dåliga syn. Washington Posts faktagranskare uttryckte skepsis i denna genomgång i november förra året.

Den som blir president 2017 måste inte bara fatta beslut om vapenmakt, utan även om budgetarna för DoD, Department of Defense, och veteranministeriet VA, Veterans Administration. Det handlar om enorma belopp – 765 miljarder dollar (drygt 582 till DoD, drygt 182 till VA) för budgetåret 2016/17. Beträffande VA gäller det dessutom utgifter som ska betalas ut i upp till 50-60 år för bl.a. långvård av sårade veteraner som överlevt allvarligare skador än tidigare generationer, tack vare bättre utrustning och effektivare fältsjukvård.

Före anfallen mot Afghanistan 2001 och Irak 2003 bestod medlemmarna i tynande krigsveteranklubbar av åldrande män som kämpat i andra världskriget, Koreakriget och, i viss mån, i det mer omstridda Vietnamkriget. Men nu har klubblokalerna putsats upp igen, parallellt med bildande av nya intresseorganisationer som IAVA, Iraq and Afghanistan Veterans of America. Paul Rieckhoff som grundade denna mycket aktiva grupp brukar med adress till främst politiker framhålla:

– A simple ’thank you for your service’ won’t cut it this November. After over a decade at war, our troops and veterans deserve to know: ’How are America’s leaders going to support this new greatest generation now and for decades to come?

Det var på ett möte i Cleveland om IAVA:s prioriteringar jag stötte ihop med Latisha Bowen. Hon är ung och följer särskilt ett av kraven som IAVA driver, nämligen att VA-vården anpassas för kvinnors behov. På listan finns vidare: stopp för planerade nedskärningar av den s.k. New GI Bill (en modern variant av stödet till soldater efter andra världskriget) och fler insatser för att hejda självmordsvågen i militären. Enligt IAVA tar 20 veteraner sina egna liv – varje dag.

På DoD:s hemsida finns information om hur man hindrar kamrater från att begå självmord.

På DoD:s hemsida finns information om hur man hindrar kamrater från att begå självmord.

Både Clinton och Trump har hållit tal vid de traditionella veteranorganisationernas kongresser, först Veterans of Foreign Wars i somras och nu, onsdag-torsdag, American Legion. Och IAVA meddelar att bägge kandidaterna ska delta i dess första ÖB-forum som sänds i MSNBC på kvällen den 7 september.

Veteranerna utgör ett stort väljarblock som väger tungt i delstater med militärbaser och orter dit pensionerade militärer sökt sig, till exempel South Carolina, North Carolina och Virginia. Militärer röstar republikanskt i större utsträckning än valmanskåren i stort och ingen av försvarsgrenarna har haft en kvinnlig chef. Och, USA har som bekant aldrig haft en kvinnlig ÖB.

Tydligen har ingen av kandidaterna övertygat aktiva militärer om att hen är rätt person att styra över försvarsmaktens framtid. I en enkät i Military Times uppgav 82 procent att de inte har något förtroende för Clinton. För Trump var siffran 61 procent.

Men det förekommer rapporter om att många militärer är beredda att rösta på Trump, trots att han förolämpade föräldrarna till den stupade muslimske officeren Humayan Khan och trots att han sa att han alltid drömt om medaljen Purple Heart. Trump ledde i två mätningar, med 14 respektive 11 procent, som gjordes i juli. Det som tilltalar militärer är Trumps löften att sätta punkt för ”our current strategy of nation-building and regime change”, slå ner IS och eventuellt privatisera de hårt kritiserade veteransjukhusen. Beträffande Clinton spelar hennes hantering av attacken i libyska Benghazi in i debatten.

Utan att veta säkert gissar jag att Latisha Bowen inte kommer att rösta på Donald Trump.

KARIN HENRIKSSON

Dela denna bloggpost