L1040247

CLEVELAND Det republikanska partikonventet rullade igång i Cleveland i Ohio med den givna rekvisitan: elefanter, Stjärnbaneret, svängig musik och talare som avlöser varandra på det stora podiet.

Några inbitna i #NeverTrump-falangen gjorde ett sista dramatiskt försök på första konventdagen att tvinga fram en omröstning på konventgolvet. Det gick inte. En absolut sista protest väntas precis före omröstningen på tisdagen om ett par hela delstatsdelegationer tågar ur eller lanserar fram Ted Cruz som kandidat. Osannolikt, kommenterade experten framför andra, Ben Ginsburg.

Däremot klubbades partiprogrammet utan större protester.

Intressant nog markerade talmannen Paul Ryan återigen sitt missnöje med Trump. ”Inte min sorts konservativ” sa han i en intervju med Wall Street Journal. Faktum är att han la fram ett eget politiskt manifest, i flera omgångar, för att helt enkelt visa att det republikanska partiblocket i kongressen – som han leder – har andra prioriteringar än Trump. Det gäller allt från budget, frihandel, Nato, men framför allt fattigdomsbekämpning som Ryan inriktat sig på – och som knappast finns med alls i Trumps retorik.

Och i partiplattformen här, finns spår av Trump men inte så mycket som man skulle väntat sig, utom särskilt på en punkt om Ukraina som tolkas som Putin-vänlig. Och det beror på att kandidaterna (särskilt den här, förmodligen) struntar i det. Eller med andra ord, det finns egentligen tre rättesnören just nu i GOP. Trumps eget valprogram, Ryans och partiplattformen.
o
Vid en briefing anordnad av amerikanska UD:s Foreign Press Center sammanfattade John Green vid Bliss Institute of Applied Politics vid University of Akron de amerikanska partiernas plattformar så här:
– In most of the rest of the world, what we call a party platform would be called a party manifesto. It’s a list of the issue – the official issue positions of the party. Because American political parties are big and diverse, the platforms often contain many different issue positions, and they don’t always line up with the presidential candidate who will be nominated by the party.
Men i vimlet på konventet framgår att många, kanske de flesta, accepterat och t.o.m. välkomnar Trump.
En ung delegat från Massachusetts säger stolt att han anslöt sig till Trump från första stund.
Varför?
– För att han säger sanningen.

Denna Hillary Clinton möter GOP-delegater och andra tillresta på en trång gata intill konventet.

Denna Hillary Clinton möter GOP-delegater och andra tillresta på en trång gata intill konventet.

Det har ju framgått här på bloggen att det finns gott om internt missnöje med Donald Trump. En av de sista motståndarna heter William Kristol och i en ledare i sin The Weekly Standard erkände han att det kanske var tur att några GOP-kandidater förlorade och att några begick felsteg (Warren Harding, Richard Nixon), men att ingen av dem varit ”pinsamma eller en skam”.

Ett av de mer diskreta tecknen på att vederbörande är patriot och republikan.

Ett av de mer diskreta tecknen på att vederbörande är patriot och republikan.

Men, den mest nedgörande artikeln kunde läsas i The New Yorker (som har elefant och åsna i en boxningsring på omslaget).  Länk här. Tony Schwartz hävdar att han inte var spökskrivare, utan att han faktiskt skrev Trumps bästsäljare The Art of the Deal. Han skräder inte orden:
– I put lipstick on a pig. I feel a deep sense of remorse that I contributed to presenting Trump in a way that brought him wider attention and made him more appealing than he is.” He went on, “I genuinely believe that if Trump wins and gets the nuclear codes there is an excellent possibility it will lead to the end of civilization.”

Dela denna bloggpost