texasabortion_custom-f4cabc5c72e3b1d36501a613b6da85d7f495e8d8-s800-c85

Det går ofta hett till utanför Högsta domstolens strama fasad när kontroversiella frågor behandlas. Foto: Mandel Ngan, AFP, Getty Images

WASHINGTON De för tillfället åtta ledamöterna i Högsta domstolen har dragit sig tillbaka. Arbetsåret är slut och i vanlig ordning blev det spurt mot slutet.

Utslag kom i flera av de mest kontroversiella målen under 2015/16:

– aborträtten stärktes.

– kvotering till högre utbildning försvarades.

– beslut i lägre instans som ogiltigförklarade Barack Obama initiativ för att låta unga latinos stanna i landet kvarstår.

Eran som färgats av presidenterna Reagan, Bush och Bush kan ha nått vägs ände. Det beror delvis på vakansen efter den avlidne Antonin Scalia, men chefsdomaren John Roberts tycks aktivt verka för att domstolen inte får bli alltför politiserad.

Scalia var ankaret i konservativa blocket och hans död ledde till ideologisk jämvikt, 4-4. Om ingen majoritet kan nås gäller beslut i lägre instans, t.ex. i ett mål som slutade i seger för facket. Rörande kvoteringen var det domaren Anthony Kennedy som återigen sällade sig till liberala blocket (det blev 5-3 istället för 5-4 om Scalia varit i livet).

HD-vakansen förblir en het potatis. Republikanerna i senaten håller fast vid sin vägran att hålla förhör med president Barack Obamas kandidat, Merrick Garland. Flera av ledamöterna är till åren och mänskligt att döma kan det uppstå ett par vakanser under nästa president som i så fall får möjlighet att utnämna domare som kan påverka samhället i decennier (om inte alltid, dock, så som denne president tänkt sig, läs: Anthony Kennedy, tillsatt av Ronald Reagan).

Donald Trump fick besk kritik från kristna högern för att han dröjde med att fördöma abortutslaget och det kan påverka det hittills förvånansvärt stora stödet för honom bland väckelsekristna.

Här, mer, i Washington Post genomgång av arbetsåret; och här, en sammanfattning i BloombergPolitics av Trumps hållning.

o

En händelse nu i veckan som knappast bevakas i omvärlden förtjänar att i alla fall noteras.

I kölvattnet på brexit träffades Los Tres Amigos i Ottawa. Kanadensiske premiärministern Justin Trudeau stod värd för det årliga mötet mellan ledarna i Nafta, North American Free Trade Agreement. Barack Obama for dit över dagen; Mexikos premiärminister Enrique Peña Nieto dök upp i förväg och hade tid med en joggingrunda tillsammans med Trudeau.

102aac07-0434-4cd0-ba52-32e17709fb15

De tog avstånd från brexit och tillkännagav några nya samarbetsområden, bl.a. miljön och homosexuellas rättigheter. Mest rubriker blev det för Obamas inte särskilt väl inlindade kritik av Donald Trump i ett tal till underhuset. En talkör ”Four more years!” skallade i salen. Referat i The Star, här.

Trump har ju sagt att han tänker omförhandla Nafta som trädde i kraft 1994 efter hårda protester. Presidenten då hette Bill Clinton och hans hustru Hillary sveps med i Trumps flitiga utnyttjande av guilt-by-association-vapnet.

I en analys i brittiska Economist framhöll representanter för tankesmedjor i alla tre länderna att det gått långsammare än det var meningen med integreringen och harmoniseringen. Men ett skäl till det är helt enkelt att USA är så mycket större än de andra två.

På den här grafen framgår att utbytet ökat stadigt, med en dipp under finanskrisen 2009.

20160625_AMC771

KARIN HENRIKSSON

Dela denna bloggpost