President Barack Obama kommenterar dödsskjutningarna i Orlando, Florida den 12/6 2016.

President Barack Obama kommenterar dödsskjutningarna i Orlando, Florida den 12 juni 2016.

Mycket är ännu oklart om vad som fick den 29-årige Omar Mateen, född i New York av afghanska föräldrar, att tidigt i söndags morse begå det mest fruktansvärda massmordet i USA:s historia. När meddelandet kom kändes det som om en gammal nyhet vevades i repris. Dödsfall föranledda av masskjutningar har länge varit en epidemi i USA. Under 2013, det senaste året med tillgänglig statistik, dog 33 636 människor till följd av vapenrelaterade mord, självmord eller olyckor i USA. Det motsvarar cirka 90 dödsfall per dag. Till den dystra raden läggs nu söndagmorgonens masskjutning på en gayklubb i Orlando med hittills ett 50-tal döda och minst lika många skadade.

Så fortsätter det dag efter dag, vecka efter vecka, år efter år. Den dödliga statistiken är svår att ta till sig. Sedan år 1968 har fler amerikaner avlidit på grund av skjutvapen än som dog på slagfälten i samtliga krig i USA:s historia. Jo, det är faktiskt sant – från det revolutionära kriget mot britterna fram till Irakkriget dog ungefär 1,4 miljoner amerikaner, medan 1,5 miljoner beräknas ha dödats av vapenrelaterat våld sedan 1968. USA är inte det enda landet i världen som regelmässigt drabbas av masskjutningar, men data visar att antalet dödsfall är större där än i andra utvecklade länder.

Hur kommer valdebatten att påverkas?

Efter en dödsskjutning vid ett college i Oregon 2015 ställde Barack Obama två talande siffror mot varandra – 302 000 respektive 71. Den förra siffran avser antalet döda till följd av vapenrelaterat våld och olyckor under det senaste decenniet, den senare antalet amerikaner som dött av terroristdåd under samma period. Trots detta kan man räkna med att debatten framdeles främst kommer att handla om hotet från terrorismen, inte om behovet av att stärka USA:s svaga vapenlagar. De inledande kommentarerna från olika håll, i både traditionella och sociala medier, tyder på det.

Republikanerna kommer att tala mycket om behovet av att bekämpa terrorismen, demokraterna om det nödvändiga i att äntligen se över och skärpa vapenlagarna medan vapenlobbyn med NRA (National Rifle Association) i spetsen kommer att hävda att lösningen ligger i att göra det ännu lättare för människor att skaffa sig handeldvapen. Därmed förstärks den redan starka polariseringen ytterligare i ett skede när USA skulle behöva det rakt motsatta, en sansad analys av den förvridna vapenkulturen och nya lagar och regler som gör det svårare för allehanda missdådare att komma över vapen av ett slag som egentligen är avsedda för krig.

Exakt hur massakern i Orlando kommer att påverka USA-valet är det för tidigt att bedöma, men säkert är att den för överskådlig tid fundamentalt kommer att ändra valdebattens inriktning. Ut åker tills vidare berättelserna om Donald Trumps långa serie av förolämpningar, republikanernas splittring och Hillary Clintons historiska bedrift att vinna sitt partis nominering. In kommer i stället kriget mot terrorismen, det utländska men nu än mer det inhemska, samt förhoppningsvis en sedan länge behövlig debatt om nationens sjuka vapenkultur. Två konkurrerande berättelser kommer att stå mot varandra, och den kandidat som förmår vända debatten till sin fördel har en god chans att ta hem valsegern i november.

Erik Åsard

Dela denna bloggpost