För en breddad analys av amerikansk politik

Nästa GOP-drag #neverHillary

WASHINGTON Det är molokna miner i Washingtonetablissemanget. Deras värsta mardröm blev verklighet. Eller rättare sagt, pest vann över kolera, i och med tisdagskvällens dramatiska händelseutveckling med Donald Trumps seger och Ted Cruz avhopp –  som följdes av John Kasichs avhopp på onsdagen.

Det kan komma att dukas upp många tallrikar med hattar som ska ätas upp någon gång i slutet av juli när Trump – med just nu största sannolikhet – håller tacktalet till konventet. Listor har sammanställts över de republikaner som bedyrat att de aldrig kommer att ställa sig bakom honom. Men, jag tvivlar på att det blir så många som tar det steget i slutänden.

Bland de mer förvånande namnen på listan i nättidningen Slate (här) märks Mark Salter, välkänd republikansk strateg som jobbat länge mycket nära John McCain. Nu har han sagt att han tänker rösta på Hillary Clinton i denna tweet:

photo 4

Det är nu ett nytt läge – i kampanjerna, i partierna och i väljarkåren. Donald Trumps popularitetssiffror steg snabbt under perioden 5 april till 3 maj. Erfarna politiska bedömare, som Michael Barone i tankesmedjan AEI, American Enterprise Institute, menar att den trenden kan fortsätta.

– Detta år är inte det år man bör säga att något aldrig kommer att inträffa, konstaterade Barone vid ett fullsatt seminarium på AEI på onsdagen.

Nej, precis, #neverTrump, kan lätt bli #neverHillary.

Bland de faktorer som måste vägas in nu finns:

– de höga negativa talen för både Trump och Hillary Clinton (svindlande 65 respektive 56 procent).

– huruvida det betydligt högre valdeltagande på republikanska sidan kommer att märkas i november, som det gjorde för demokraterna 2008.

– om Trump kan locka in fler väljare än som avtänds på grund av honom. Och, vilket låter som en travesti, det finns till och med latinoväljare som dras till honom för att de också är arga på den illegala invandringen.

– om GOP kan ena sina motstridiga falanger i en. På nämnda AEI-evenemang ringade Henry Olsen in dem i 1) strikt konservativa, 2) business-konservativa och 3) skeptikerna som ogillar statsmakten, pressats av ekonomin och därför vill ha större statlig inblandning. Om två av de här tre läggs ihop kan en stark koalition bildas, kanske kring skärpta krav på vilka invandrare som släpps in, sänkta bolagsskatter och stöd till regioner som drabbas hårt av företagsutflyttningar. Sådant har hänt förr, menar Olsen. Men argument som bidrag till omskolning etc. låter som demokratisk politik. Och då blir förstås frågan varför dessa väljare skulle lägga sin röst på GOP och inte på demokraterna – jo, kanske för att de samtidigt får, à la europeiska partier, striktare kontroll av invandringen.

Det kokar rejält i supermaktens alla tankesmedjor och konferensrum, med sådant som spekulationer om en valsedel Trump-Gingrich (comeback för överlevaren Newt!, extalman, expresidentkandidat), analyser av Cruz-kollapsen (länkar till en i Weekly Standard här och en i National Review här) och nu verkligt desperata elfte-timmen-rop på en tredje kandidat.

145x220-6198241949c305b98c2f104fcdfe0bab

Men, som sagt, att tro att republikaner som först avskydde Bill Clinton, sedan Hillary Clinton och nu Barack Obama (för att inte tala om Joe Biden, Harry Reid, Nancy Pelosi etc.) skulle rösta på Hillary Clinton förefaller otroligt. De kan stanna hemma eller hålla för näsan. Riktigt hårt.

o

Nu försvann alltså John Kasich, liksom Cruz, Marco Rubio, Jeb Bush, Scott Walker, Chris Christe, Mike Huckabee, Carly Fiorina och alla de andra, varav några såg riktigt lovande ut för ett år sedan. Läs även Erik Åsards inlägg om hur kampanjen i höst kommer att arta sig. D v s riktigt ful.

Snabb mobilbild från AEI, bekymrade miner bland dessa kunniga experter.

Snabb mobilbild från AEI, bekymrade miner bland dessa kunniga experter.

Dela denna bloggpost

1 kommentar

  1. Trojka

    Efter att Trump nu har slagit 16 Republikanska kandidater så återstår bara en i hans väg mot vita huset. #NeverHillary

© 2020 Amerikaanalys.se

Tema av Anders NorenUpp ↑