För en breddad analys av amerikansk politik

Donald Trump ovanlig även som outsider

I årets primärval skiljer sig Donald Trump från de nu återstående kandidaterna i det att han inte haft något valt politiskt ämbete på vare sig nationell eller delstatlig nivå. Om han vinner sitt partis nominering, vilket verkar troligt, skulle det dock inte vara unikt. Under den moderna partieran – efter 1860 – har det hänt i sex fall, tre för vardera partiet. Flertalet av personerna ifråga har varit generaler, som utmärkt sig i ett i tiden näraliggande storkrig.

Ser vi till de senaste hundra åren har outsiders (tidigare icke-politiker) i två fall blivit sitt partis kandidat: Wendell Willkie (1940) och Dwight Eisenhower (1952). Av dessa har den förre en likhet med Trump. Willkie hade också varit framgångsrik affärsman. Men han var i övrigt mycket olik. Willkie var en moderat kompromisskandidat, som efter valet hade mycket goda relationer med Roosevelt. Eisenhower var än mer olik Trump: en general med en påfallande liberal agenda. Det är också intressant att notera att ingen av dessa kom fram genom primärval. Willkie hade inte ställt upp i ett enda sådant val. Han togs fram internt under partikonventet. Eisenhower ställde faktiskt upp i de primärval som hölls – i en fjärdedel av staterna – men fick bara det näst bästa resultatet. Det var partietablissemanget som gav honom nomineringen (se mitt tidigare inlägg om primärval förr och nu).

Wendell Willkie, republikanernas presidentkandidat 1940.

Wendell Willkie, republikanernas presidentkandidat 1940.

Donald Trump ett udda fenomen

Så om Trump vinner nomineringen blir han ett nytt och mycket udda fenomen. Ingen med hans bakgrund och populistiska agenda har kommit fram tidigare. Och det beror inte på övergången till primärval som den primära – i praktiken enda – selektionsmetoden. Sådana val har sedan 1972 (då den metoden etablerades) hållits elva gånger. Ingen kandidat av motsvarande sort har i dessa val haft någon framgång av betydelse.

Det som ser ut att hända i år är alltså något alldeles oväntat. Aspiranter av liknande typ har brukat gallras bort på ett tidigt stadium i processen. Det är inte att förvånas över att i stort sett alla seriösa bedömare länge tog lätt på Trumps kandidatur. Hans föregångare har brukat trampa ner sig på ett eller annat vis. I slutänden har det ju i mannaminne varit personer från den etablerade politiska kretsen som nominerats. Och när det några gånger långt bak i tiden hände att icke-politiker lyckades ta sig fram, var det som vi sett mycket städade personer det handlade om. Willkie och Eisenhower skakade inte etablissemanget – det var snarast etablissemanget som tog fram dem.

Trump är således ett nytt och för många okänt politiskt fenomen. Till saken hör att årets primärval dessutom gett en sällsynt stor plats för kandidater, som i fråga om politisk record och agenda ligger långt från den amerikanska politikens mittfåra. Ett sådant urval av toppkandidater, Hillary Clinton undantagen, har inte skådats i modern tid.

Med Trump som sinnebild, men inte som det enda tecknet, kan vi konstatera att något nytt håller på att ske i USA:s politiska liv. Vad detta ”något” kan bedömas vara ska jag diskutera i ett kommande inlägg.

Axel Hadenius

Dela denna bloggpost

2 kommentarer

  1. Ingmar

    Tror du att Trump kan vinna valet, alternativt väljas till Republikanernas kandidat?

    • Erik Åsard

      Hej, innan valen den 8/3 ser det ut som om Trump har en god chans att ta hem nomineringen, men det är inte avgjort än. Efter supertisdagen den 15 mars vet vi bättre om han kan avvärja utmaningen från främst Ted Cruz. Om Trump kan vinna ett allmänt val är mera osäkert, det beror delvis på vem som blir motkandidaten. Han får svårare att vinna mot Clinton än mot Sanders. Enligt en beräkning måste han i ett sådant val vinna 7 av 10 vita män för att kunna segra, något som ingen republikan lyckats med i modern tid. Kom ihåg att republikanernas väljarkår är övervägande manlig och vit medan demokraternas består av en majoritet av kvinnor och minoriteter.

© 2020 Amerikaanalys.se

Tema av Anders NorenUpp ↑