För en breddad analys av amerikansk politik

Demokrati – eller inte?

WASHINGTON Mönstret upprepas vart fjärde år. En mycket liten procentandel av befolkningen i jättenationen USA blir något av paralleller till utkastare på krogen.

Under veckorna före tisdagen den 1 mars, Super Tuesday, hade bara dryga 2 miljoner av 240 miljoner potentiella väljare sagt sitt. Listan på ratade kandidater växte: Jindal, Pataki, Santorum, Huckabee, Graham, Paul, Fiorina, Christie, Bush, Chafee, O’Malley…

Man kan naturligtvis skylla på primärvalsystemet, men också på allt otåligare medier som hetsar fram vinnare och förlorare. Partierna och kandidaterna (det vill säga de som ligger bra till) pressar också på för att inte allt för mycket pengar och andra resurser ska slösas bort redan på våren.

Idén med caucuses och primärval är demokratisk eller rent av idealistisk. Vanligt folk och inte partibossar som i forna tiders ”smoke-filled rooms” ska få inflytande över vem som blir kandidat. Läs Axel Hadenius inlägg om detta på bloggen.

Men det betyder att ett litet skikt i ett fåtal otypiska delstater får ett orimligt stort inflytande och det brukar ojas över detta vartenda presidentvalår. Möjligen mindre 2016 när så många debatter överskuggas av Donald Trumps framfart.

Dessutom finns det om inte ”smoke-filled rooms” i dessa rökfria dagar, så i alla fall några hundra superdelegater som redan gett Hillary Clinton ett ointagligt försprång över Bernie Sanders.

Det republikanska valdeltagandet har varit mycket större (det demokratiska betydligt mindre) än 2008. Men beträffande Trump tyder ett överslag på att han fått en dryg tredjedel av något över 1,3 miljoner röster i de republikanska valen hittills. Inte sååå övertygande för en front-runner med andra ord.

Alternativ till rådande system dras upp ibland. Till exempel förslag som återges på fairvote.org med Delaware-planen där grupper av delstater skulle rösta i omgångar, vidare förslagen om roterande primärval mellan fyra regioner som förkastats, beskrivning på Wikipedia, här.

450px-RegionalPlanSVG.svg

En besläktad fråga är huruvida kandidater från tredje partier skulle kunna bli hörda i ett annat system.

Men det är ofta svårt att ändra på rådande ordning i det stora och tröga USA med starka intressegrupper och horder av advokater.

Inget lär hända, i alla fall inte före valet 2020.

o

Det är gott om fylliga genomgångar av vad som står på spel på Supertisdagen, här är en av dem.

Dela denna bloggpost

2 kommentarer

  1. Andreas S

    En detaljfråga, som jag inte lyckats hitta svar på: vad händer med de röster som i ett primary lägga på en kandidat, som senare drar sig ur? Är det upp till delegaterna att välja själv då, eller får kandidaten bestämma vart dennes röster ska gå?

© 2020 Amerikaanalys.se

Tema av Anders NorenUpp ↑