För en breddad analys av amerikansk politik

Frågor efter lördagens val

Det finns många frågor som är intressanta att begrunda efter lördagens val. En är vad Donald Trumps seger, den andra på raken, egentligen betyder. Har ”the party of Bush” nu definitivt blivit ”the party of Trump”, som New York Times skriver? Jeb Bush startade kampanjen med stort stöd och välfylld kassa och sågs i början som den givne favoriten. Nu har han hoppat av innan valet i hans egen hemstat Florida den 15 mars. Vad var det som Trump begrep om de republikanska väljarna som Bush et consortes så kapitalt felbedömde?

Donald Trump vann republikanernas primärval i South Carolina.

Donald Trump vann republikanernas primärval i South Carolina.

En annan fråga som har rests ända sedan Trump tog ledningen i mätningarna – och som togs upp igen i CNN:s valvaka – är: när ska GOP-ledningen ta upp kampen mot Trump och samla sig kring en motkandidat? Men den frågan missförstår i grunden vad ledningen i ett parti kan och inte kan göra i USA. I Europa skulle partiledningarna snabbt se till att en kandidat av den sorten plockades bort eller förpassades till icke valbar plats. Men i de lösare USA-partierna har ledningarna inte den makten. När de införde primärval och stängde de rökfyllda rummen avhände de sig makten över nomineringen till de mest aktiva väljarna (demokraterna har kvar en rest av det gamla med superdelegaterna). Om de skulle gå ut och aktivt argumentera mot Trump eller hytta med fingret åt de dumma väljarna, skulle resultatet troligen bli en än värre backlash mot etablissemanget.

Splittras republikanerna?

Vad händer med GOP (the Grand Old Party) om Trump till slut vinner nomineringen? Splittras partiet då i olika fraktioner, och vad händer på konventet när de ska försöka enas om en gemensam valplattform? Inget parti kan gå till val på att deportera 11 miljoner människor, eller förbjuda muslimer att resa in i USA, eller föreslå införande av skendränkning (waterboarding) som tortyrmetod. Kan man nå kompromisser med en kandidat som bundit sig vid så extrema och fundamentalistiska åsikter? Och om Trump skulle kompromissa och frångå några av sina mest långtgående löften, hur kommer då hans ilskna supportrar att reagera?

Frågorna på den demokratiska kanten är inte mindre spännande. Vad betyder Hillary Clintons comeback i Nevada – är den ett tecken på att hon nu har övertaget igen eller innebär den jämna delegatfördelningen (19-15, fast sammanlagt leder hon stort om man räknar in superdelegaterna) att kampen kommer att fortsätta långt in på våren? Hur står det egentligen till med Clintons stöd bland Hispanics (Sanders fick oväntat många röster i den gruppen i Nevada) och hur svårt blir det för Sanders att vinna stöd bland de svarta? Vad avgör till sist tvekampen bland demokraterna?

Erik Åsard

Dela denna bloggpost

2 kommentarer

  1. Helling Stig

    Har Sanders gjort några goda insatser i det förflutna som varit särskilt förmånliga för de svarta ?

    • Erik Åsard

      Bra fråga – inga särskilda insatser som kommit fram eller blivit uppmärksammade utöver att han var aktiv i medborgarrättsrörelsens demonstrationer på 1960-talet. En anledning till bristen på initiativ kan vara att han kommer från en nästan helvit delstat (Vermont) och inte haft pressen på sig att lägga fram lagförslag som särskilt berört de svarta. Det ligger honom i fatet nu när kampanjen går vidare med en rad val i den djupa södern.

© 2020 Amerikaanalys.se

Tema av Anders NorenUpp ↑