Fördjupningsämnet i detta avsnitt är föräldraledighet och barnomsorg (eller: bristen på, kostnaderna, gamla skandaler, nya förslag). Men vi talar också om president Joe Bidens första utlandsresa, som slutar i Genève och ett bilateralt möte med Vladimir Putin. Dessutom läget i infrastrukturförhandlingarna, bromsklossen Joe Manchin, vaccinationsläget – och 100-årsminnet av den fruktansvärda massakern i en blomstrande svart stadsdel i Tulsa i Oklahoma. Med Dag Blanck, Karin Henriksson och Frida Stranne.
Ratta in nya avsnittet av vår podd. Den här gången talar vi om HD och väntande mål i kontroversiella frågor (abort, vapen!) och om hur det står till i amerikanska fackföreningsrörelsen nu när ”Union Joe” är president – det gav oss skäl att spela Pete Seeger med refrängen Solidarity Forever. Detta, plus en del annat, med Dag Blanck, Karin Henriksson och Frida Stranne. Lyssna här.
Liz Cheney (Wyoming ) och Elise Stefanik (New York), två av huvudpersonerna i striden inom GOP.
Under de senaste månaderna har diskussionerna om Republikanernas framtid varit intensiv. De kulminerade den 12 maj då Liz Cheney avsattes från sin position i den republikanska partigruppen i Representanthuset. Här reflekterar bloggarna Erik Åsard och Dag Blanck över utvecklingen och vad den betyder.
Erik Åsard (EÅ): Låt oss börja med Republikanernas beslut att avsätta Liz Cheney som Conference Chair och ersätta henne med Trumpapologeten Elise Stefanik. Omröstningen skedde via voice vote och tog inte mer än en kvart. Jag erinrar mig att Stefanik invaldes i Representanthuset 2014 som en moderat New York-ledamot, att hon var kritisk mot Trump under valkampanjen 2015-16 och röstade på John Kasich i primärvalet (Kasich röstade sedan på Joe Biden 2020). Så sent som 2017 röstade Stefanik emot Trumps skatteförslag, som partiet betraktar som sin viktigaste lagstiftningsframgång under senare år. Sedan bytte hon plötsligt fot och blev en av Trumps mest artikulerade försvarare i den första riksrätten 2020.
För mig signalerar detta att GOP nu mer än någonsin är ett enmansparti och att den stora majoriteten av partiets kongressledamöter bestämt sig för att köra den linjen inför mellanårsvalet 2022. Inte nog med att den konservativa Cheney byttes ut mot en politiskt mer moderat politiker. Nästan alla partiföreträdare som hade fräckheten att rösta för att fälla Trump i den andra riksrätten har formellt prickats av kollegerna i deras respektive delstater. Skiljelinjen inom partiet handlar inte längre om ideologi, utan om inställningen till en enda person. Det innebär också att majoriteten accepterar Trumps stora lögn om att han vann valet, och att stormningen av Kapitolium den 6 januari inte är så mycket att orda om – vad vi såg då var bara en grupp patriotiska amerikaner som ville se rättvisa skipas, heter det, en kyss- och kramfest som Trump uttryckte det på sin blogg. Washington Posts läsvärde krönikör Dan Balz menade nyligen i en tv-intervju att man i dag måste ljuga för att räknas som en trogen republikan (”You havet to lie to qualify to be a Republican”). Så sant som det är sagt.
Förra gången talade vi bl.a. om Joe Bidens första 100 dagar i Amerikaanalyspodden. Den här gången är ämnena: sprickorna i det republikanska partiet, GOP, Donald Trumps ställning internt, hur tredje mäktigaste GOP-politikern Liz Cheney fick sparken och vad hon tänker göra nu, huruvida ”trumpisterna” i kongressen alls är intresserade av lagstiftning. Och expresidenterna i historien och om hur Trump skiljer sig från dem. Plus lite om folkräkningen, miljöns återkomst i debatten och hackerattacken mot Colonial Pipeline. Med hela laguppställningen – Dag Blanck, Karin Henriksson, Frida Stranne och Erik Åsard.
Minerna var inte särskilt glada när de republikanska och demokratiska kongressledarna träffades i Ovala rummet för att tala om bl.a. infrastruktur.
President Joe Bidens första 100 dagar är, som bekant, över. De kommande 100 dagarna lär bli kärvare, för nu måste framsteg göras beträffande olika förslag, parallellt med allt fler kriser – hemma efter hackerattacken mot ett pipelineföretag och i Mellanöstern.
Expresidenten Donald Trump har lanserat en ny kanal, From the desk of Donald J. Trump, med meddelanden som påminner om tweetarna (de är dock längre) och Biden kan med största sannolikhet vänta mer giftiga kommentarer därifrån.
I nya podden talar vi om Biden, Trump, tillståndet i GOP och hur expresidenter brukar uppträda. Vi vill också påminna om ett symposium som ordnas av SINAS i Uppsala. Se mer nedan.
Vi talar om Joe Bidens första hundra dagar. Vad har han åstadkommit? Varför pratar man så mycket om den här första perioden av varje presidentskap? Finns det några likheter med reformprogram som New Deal och The Great Society? Och har Biden gjort en skarpare vänstersväng än vad som var väntat av honom som presenterade sig som en mittenkandidat? Med Dag Blanck, Frida Stranne och Karin Henriksson, som vanligt. Vi har även samtalat med professor Christian Christensen om rasismen inom den amerikanska polisen och om vad domen mot polismannen som dödade George Floyd kan betyda. Lyssna här.
Den här gången har vi inte mindre än två gäster – professor Gunlög Fur som svarar på allt man vill veta om ursprungsbefolkningen (ok då, indianerna) och tidigare tv-profilen och it-entrepenören Ebba Blitz som berättar om företagsklimatet och ekonomin i USA plus hur datasäkerheten ser ut nu när så många jobbar hemma. Dessutom vad Joe Biden säger om vapenvåldet och så lite om vad som händer i Washington och Minneapolis, med Dag Blanck, Frida Stranne och Karin Henriksson.
Officiella bilden av Joe Bidens kabinett. Som synes tar man coronarestriktionerna på allvar.
WASHINGTON För första gången i USA:s historia ”ser kabinettet ut som Amerika”, enligt president Joe Biden som har utnämnt ett stort antal minoritetsrepresentanter. Förste svarte försvarsministern, första kvinnliga finansministern, första Native American-ministern, första öppet homosexuelle ministern m.fl.
I ”tävlingen” med tidigare presidenter får Biden gott betyg. Samtliga kandidater till ministerposterna i de 15 departementen godkändes och det hade inte skett sedan Ronald Reagan tillträdde för 30 år sedan. En kandidat till en av de övriga posterna tvingades dra tillbaka sitt namn men i övrigt har det gått ganska gnisselfritt.
Dags igen. Många ämnen efter rapport om vårblomningen i DC. Rättegången i Minneapolis. Snart 100 dagar för Joe Biden (inte den Sleepy Joe som en del förväntade sig). Uppföljning av filibustern. Vicepresidentämbetet, t.ex. de få konkreta maktbefogenheterna och vilka som blev presidenter. Kamala Harris. Allt detta i samtalet mellan Dag Blanck, Karin Henriksson och Frida Stranne. Plus vår gäst Fernando Arias, Sveriges radios tidigare New York-korrespondent som just flyttat hem. Han berättar om sina personliga intryck av de svarta amerikanernas situation, särskilt i Selma, Alabama.
Presidentparet 1968 inför talet där LBJ meddelade att han inte tänkte ställa upp för omval.
WASHINGTON Ingen vet egentligen hur mycket makt USA:s First lady har, vill ha eller skaffar sig.
Man vet att hon kan vara den enda riktigt förtrogna maken har och att hon troligen vågar vara mer uppriktig än någon annan. Men makt? Några av dem har till och med antytt att de absolut inte bryr sig om politik eller att få inflytande över besluten.
I en ny bok om Lady Bird Johnson framkommer att hon vägledde Lyndon B. Johnson i vått och torrt, och fick honom att övervinna tvivel på sig själv när han drabbades av en depression efter bara två år i Vita huset.
I bloggen Amerikaanalys ger forskarna Frida Stranne, Dag Blanck och Erik Åsard samt USA-baserade journalisten Karin Henriksson tillsammans med välkända och meriterade gästbloggare från både Sverige och USA ett brett utbud av perspektiv på amerikansk politik och samhällsutveckling. Välkommen att följa oss!
Läs mer om bloggen
