Amerikaanalys.se

Dags igen. Många ämnen efter rapport om vårblomningen i DC. Rättegången i Minneapolis. Snart 100 dagar för Joe Biden (inte den Sleepy Joe som en del förväntade sig). Uppföljning av filibustern. Vicepresidentämbetet, t.ex. de få konkreta maktbefogenheterna och vilka som blev presidenter. Kamala Harris. Allt detta i samtalet mellan Dag Blanck, Karin Henriksson och Frida Stranne. Plus vår gäst Fernando Arias, Sveriges radios tidigare New York-korrespondent som just flyttat hem. Han berättar om sina personliga intryck av de svarta amerikanernas situation, särskilt i Selma, Alabama.

Lyssna, här.

WASHINGTON Ingen vet egentligen hur mycket makt USA:s First lady har, vill ha eller skaffar sig.

Man vet att hon kan vara den enda riktigt förtrogna maken har och att hon troligen vågar vara mer uppriktig än någon annan. Men makt? Några av dem har till och med antytt att de absolut inte bryr sig om politik eller att få inflytande över besluten.

I en ny bok om Lady Bird Johnson framkommer att hon vägledde Lyndon B. Johnson i vått och torrt, och fick honom att övervinna tvivel på sig själv när han drabbades av en depression efter bara två år i Vita huset.

WASHINGTON I sin första presskonferens underströk Joe Biden att republikanerna i kongressen är emot hans politik – men inte de republikanska väljarna.

– I’m a fairly practical guy, sa han och beskrev under en timme hur han tänker få saker uträttade, efter vaccinationer och pandemistöd är det dags för infrastrukturen med bra välbetalda jobb, sedan resten av programmet, ett steg i taget.

Under åren med Donald Trump återgav vi åtskilliga gånger här på bloggen exakt vad han sa vid olika framträdanden. Sist i inlägget följer en utskrift av vad Biden sa på presskonferensen i Vita huset på torsdagseftermiddagen.

WASHINGTON Drömmarna om att District of Columbia ska bli en delstat – med två senatorer och en kongressledamot – kan ha kommit lite närmare ett förverkligande.

Demokraterna hoppas kunna slussa förslaget att bilda State of Washington Commonwealth of Douglass genom representanthuset i sommar. I och med den allmänna debatten om den amerikanska demokratin har stödet för delstatsskap ökat men hårdnackat republikanskt motstånd i senaten väntas eftersom det sannolikt skulle innebära två nya stolar med partibeteckningen (D).

Skolor: allmänna, privata, religiösa, i hemmet. Universitet: kostnader, stipendier, finansiering, rankning. ALLT detta, plus aktuella debatten och nya utbildningsministern finns i samtalet mellan Dag Blanck, Karin Henriksson och Frida Stranne. Dessutom dagens gäst – förre handels- och näringsministern och generalkonsuln i New York Leif Pagrotsky som snitsigt benar upp Joe Bidens handelspolitik, med fokus bl.a. på Kina (brevet som nämns kan hittas genom att klicka nedan). Och sist, striden om filibustern.

Lyssna, här.

WASHINGTON Första stora lagen undertecknad. Första talet till nationen på bästa kvällstid. Första turnén runt om i landet planeras. Och första signalen om i vilken riktning Joe Biden styr landet – mer medel till vanligt folk och ett återställande av tilltron till statsmakten.

Dissekeringen av det enorma pandemipaketet på 1900 miljarder dollar pågår för fullt med mycket arga kommentarer från republikanskt håll. Visserligen kan skyhöga opinionssiffror snabbt bytas i motsatsen men i en mätning stödde 75 procent av amerikanerna åtgärderna ”till fullo” eller ”något”.

Huvudämnet är amerikanska sjukvården – bäst eller sämst i världen? Vi reder ut kostnader, Obamacare, antalet oförsäkrade m.m. Vi diskuterar extremiströrelser och reaktionerna på Donald Trumps tal. Veckans Biden är ett löfte till amerikanska fackföreningsrörelsen. Men vi har också en gäst, DN-skribenten Johan Hilton, författare till hyllade boken Vi är Orlando – en amerikansk tragedi. Hör hans kunniga analys om gaykulturen!

Lyssna, här (och om det är problem, gör sökning på podbean + amerikaanalys)

WASHINGTON Donald Trump gjorde comeback som folktalare i helgen med ett en och en halv timme långt tal vid den konservativa konferensen CPAC. Eller TPAC som den döptes till eftersom talarlistan dominerades av Trumptrogna republikaner. De ännu mer Trumptrogna mötesdeltagarna var mycket positivt inställda till förre presidenten och hans politik, bortåt 100 procent, men mer förvånande ansåg bara 68 procent att han bör ställa upp 2024 och bara 55 procent uppgav att de vill se honom som näste presidentkandidat.

Trump tänker inte starta ett nytt parti, men sa att han ser fram emot att slå Demokraterna en tredje gång – eller, med andra ord, han håller fast vid ”the big lie” om att han vann valet för fyra månader sedan.