Amerikaanalys.se

Poddarna har spelat in ett nytt avsnitt, med fokus på 6 januari-utredningen, den tilltagande stormen i GOP efter Mike Pence avståndstagande, prickningen av Cheney-Kinzinger och partiledningens kontroversiella fras ”legitimt politiskt utbyte”, fakta om hur det går till att fylla en vakans i HD, Veckans Biden om ”defund the police”, något lite om vad vi tror och tänker om Donald Trumps ställning, och så några boktips. Denna gång med Frida Stranne, Erik Åsard och Karin Henriksson.

Lyssna här.

Nu är det dags igen för nytt avsnitt av Amerikaanalys. Många ämnen som vanligt, vad vi läser och tittar på, hur snacket går om vakansen i HD, republikanska partiets utveckling och hur det har gått för president Joe Biden under första året som president (och naturligtvis nämns elefanten i rummet, Donald Trump). Dessutom tips om ett seminarium om hotet mot den amerikanska demokratin, på måndag den 31 januari, kl. 15.00, mer info här, där två av poddarna medverkar, Frida Stranne och Erik Åsard.
Lyssna på nya avsnittet, här.

Nu är vi – Dag Blanck, Karin Henriksson, Frida Stranne och Erik Åsard – tillbaka vid poddmikrofonerna igen.

God fortsättning! alla lyssnare.

Det första avsnittet är lite av en avspark för temat demokrati (eller hoten mot demokratin) som vi tänker återkomma till. Utgångspunkten är Barton Gellmans artikel i The Atlantic, läs här, och det handlar om Trump, Trumpanhängare, 6 januari-utredningen m.m. Vidare lite om Joe Biden som talare och bortglömda nyheter. Då och då i samtalet dyker mellanårsvalet upp. 2022 kan, minst sagt, väntas bli ett avgörande år på många sätt.

Lyssna, här.

Nu tar bloggen – och podden – helgledigt. Vi återkommer den 13 januari och kommer först att ta oss an de många akuta hoten mot den amerikanska demokratin. Sedan väntar ett spännande år, med fortsatt pandemi, frågetecknen kring president Bidens ställning och mellanårsvalet i november.

Fram till dess önskar vi er alla en fröjdefull jul och en god början på nya året.

Att julen närmar sig blir, förstås, något vi pratar lite om inledningsvis. Vi tar upp Kamala Harris-tråden som vi släppte förra gången och hennes och Joe Bidens svaga opinionssiffror, plus hur det ser ut i förhandlingarna om BBB och hur stort problem inflationen är. Huvudämne: medierna och mediernas roll i den oförsonliga polariseringen. Hur många tidningar har försvunnit? Har Rush Limbaugh fått någon efterträdare? Vilka ämnen följer CNN respektive Fox News? Lyssnade medierna på kritik om anonyma källor och att de var för snabba med att publicera?
Vi är Karin Henriksson, Frida Stranne och Erik Åsard.

Lyssna här. Och fortsätt läsa om ni är intresserade av recept på ”mulled cider” som alternativ till glöggen.

Fortsätt läsa

Vi spinner på uttrycket från ax till limpa i nya avsnittet – nämligen ”från bill till act” om hur amerikanska lagförslag kommer till och eventuellt klubbas. Även kallat korvstoppning eftersom mindre trevliga saker anses ingå när de 535 ofta oeniga ledamöterna ska enas om något. Lite om vetorätten, kuriosa om vad lagar döps till och förstås tillbakablickar, till bl.a. Hillary Clintons vårdförslag och Obamacare. Vi – och det är Dag Blanck, Karin Henriksson, Frida Stranne och Erik Åsard – talar vidare om Joe Bidens usla opinionssiffror och något om vad som kan vänta under nästa år.

Lyssna, här.

Dags igen. Dag Blanck, Frida Stranne och Erik Åsard talar om valen i veckan och vilka signaler som kan uppfattas inför 2022 och 2024. Alltså i Virginia, New Jersey, Boston och andra ställen – och indirekt om Joe Biden och Donald Trump, och varför utbildning, rasfrågan och ”patriotisk historieskrivning” spelade så stor roll med en förklaring till vad det omtalade begreppet ”critical race theory” egentligen är.

Veckans Biden handlar om vad han sa under utlandsresan, på klimattoppmötet i Glasgow och hos påven i Rom.

Vidare en djupdykning i de många intressegrupperna, deras inflytande på opinionen, från grundlagsfäderna fram till idag. Och, Frida Stranne berättar lite om det kommande numret av Statsvetenskaplig tidskrift som hon är redaktör för, med ett kapitel om fossilindustrins enorma resurser och idoga kamp.

Lyssna här.

Vi har nämnt folkräkningen, Census, då och då, men nu tittar vi närmare på vad resultaten från 2020 betyder för maktställningen i representanthuset (och så småningom i elektorskollegiet) när t.ex. Texas, Florida och Oregon får nya platser. Vi diskuterar också hur den etniska sammansättningen ser ut och den snabbväxande nya ”blandade”-kategorin, alltså vita-latinos, vita-afrikan-amerikaner o.s.v. Dessutom en uppdatering av 6 januari-utredningen och Veckans Biden. Hela laguppställningen: Dag Blanck, Karin Henriksson, Frida Stranne och Erik Åsard.

Lyssna, här.

Invandringen, idag och bakåt i tiden, olika befolkningsgrupper, lagstiftningen, hatbrott, det ansträngda läget vid gränsen just nu, hur Joe Biden hanterar situationen – detta, plus lite om aktuella frågor, tar vi upp i nya avsnittet av Amerikaanalyspodden med Dag Blanck, Karin Henriksson och Frida Stranne.

Frida samtalar med Bengt Liljegren om hans biografi på nästan 600 sidor över den mördade presidenten John F. Kennedy och vilka slutsatser han dragit om JFK:s strålglans och eftermäle.

Och, vi berättar vem som vann boken i utlottningen i förra avsnittet.

Lyssna, här.

Vi brukar ju uppmärksamma när någon av bloggarna utkommit med en ny bok. Nu är det dags igen. Karin Henriksson har skrivit USA:s elitförband – från grodmän till Navy Seals och gröna baskrarna. Det är en genomgång av historien, elitsoldaternas hårda träning, några lyckade och några misslyckade räder samt vad som sägs om de här förbandens framtida roll när terrorismbekämpningen gått in i en annan fas. Några frågor till Karin nedan:

Först standardfrågan – varför skrev du den här boken?

I korthet för att jag tycker att den amerikanska försvarsmakten är underbevakad. Medierna tar givetvis upp krigsinsatserna, inte minst under alla åren i Afghanistan och Irak. De flesta känner säkert till att USA anslår mer medel till militären än de sju följande länderna på denna budgetlista, men vet troligen inte så mycket om hur pengarna används.

Hur många är soldaterna och mycket av budgeten går till just elitförbanden?

Totalt rör det sig om ungefär 70000 personer, på kommandot Socom i Florida och i de olika förbanden, vilket motsvarar runt 5 procent av den totala personalen i försvarsmakten. De exakta budgetposterna är inte offentliga men utomstående observatörer gör uppskattningar som hamnar på 13 miljarder dollar.

De har spelat en stor roll i det så kallade globala kriget mot terrorismen, GWOT, som George W. Bush sa, eller hur?

Ja, det stämmer. Det var elitsoldater som, ihop med CIA, anlände först till bergstrakterna i Afghanistan där man trodde att terroristledaren Usama bin Ladin gömde sig. Det var elitsoldater som utförde dödsräden mot honom. Och, det var elitsoldater som under flera år svarade för det ”riktade dödandet” eller att spåra upp misstänkta terrorister – ibland i deras egna hem – för att oskadliggöra dem.

Exakt hur alltsammans gick till är fortfarande omgärdat av hemlighetsmakeri. Soldaterna måste avge tystnadslöfte och det är få som trätt fram. Men några undantag finns, räden mot bin Ladin har beskrivits av den som planlade den, amiral William McRaven, samt två av soldaterna som deltog i den nattliga operationen. General Stanley McChrystal har gått in på en del detaljer i sina memoarer. Och i samband med 20-årsdagen av terrorattackerna den 11 september berättade många veteraner om sina känslor, då och nu i efterhand.

Vilket förband anses vara tuffast?

Svaret beror nog på vem man frågar… men de flesta skulle säga SEAL Team 6 (eller DEVGRU som förbandet egentligen heter) och/eller Delta Force.

Strategi, taktik och vilka som utkommenderas på själva uppdraget och var någonstans det ska utföras spelar in för beslut om utpostering. Ungefär 5000 amerikanska elitsoldater befinner sig just nu i 60 olika länder. Det är en nedgång jämfört med ett par år sedan, dels för att krigen trappats ned, dels för att det ansågs att förbanden utnyttjats för hårt med brister i disciplinen.

Det kan också handla om specialkunskaper – allt från prickskytte, dykning och meteorologi, till språk som talas i avlägsna regioner och avancerad dataanalys.

Det är inte vem som helst som klarar intagningskraven – och träningen?

Nej, det stämmer verkligen. Först och främst måste den som vill söka sig till något av elitförbanden redan vara försvarsanställd och sedan genomgå olika tester, både fysiska och psykologiska. Andelen som tvingas ge upp är mycket stor, upp till tre av fyra, ibland mer. 

Här spökar debatten om diskriminering mot kvinnor. Det är omvittnat att de manliga soldaterna är skeptiskt, kanske till och med hatiskt, inställda mot kvinnliga kolleger och det beror på att de tycker att lagandan förändras – och att de inte vågar lita på att de i allmänhet fysiskt svagare kvinnorna kan bära sin del av lasset.

Under månaderna när jag arbetade med boken pågick ju pandemin som bäst och det var inte möjligt att besöka någon bas eller träffa soldater. Men det finns gott om beskrivningar av vad rekryterna måste utstå under flera månaders plågsam träning innan de antas i förbanden. Som exempel kan nämnas milslånga marscher med blytung packning, övningar långt under vattenytan och brutal väckning vid alla tidpunkter på dygnet.

Vad kommer att hända nu? 

Det pågår en översyn av hela den amerikanska försvarsmakten, mot bakgrund av de senaste 20 årens ”eviga krig”. Utgångspunkten är att en mer klassisk stormaktskamp väntar, mellan USA, Ryssland och Kina, men kanske med andra stridsmedel – alltså i cyberrymden och där finns det redan bevis på att ryska och kinesiska aktörer har avancerat kunnande.

Men utan tvekan fortsätter ”kriget mot terrorismen”, med amerikanska soldater och amerikansk utrustning som drönare i flera länder, inte minst i Afrika. Den givna slutsatsen är att elitförbanden kommer att utnyttjas även i framtiden.