Amerikaanalys.se

I författningens andra kapitels andra paragraf fastslås att presidenten skall ”ha befogenheter att bevilja uppskov och benådningar vid förseelser mot Förenta Staterna, utom i riksrättsfall”.

Det är en kortfattad och oprecis beskrivning av ett maktinstrument som presidenten har. Bara ett par dygn återstår av Donald Trumps presidentskap och fler benådningar kan vänta – men oklart när, av vem eller vilka och om han tänker utfärda någon typ av svepande benådning av sig själv och sin familj.

Det kan bli en del glimtar i medierna av samtliga bloggare den närmaste tiden inför och efter maktskiftet den 20 januari.

I den mån man kan säga något gott om coronaviruset skulle det möjligen vara att eventarrangörer anstränger sig för att nå ut på nya sätt. Erik Åsard och Karin Henriksson kommer att delta i två olika webinarier i regi av Arena Idé, den 21 respektive 25 januari.

Läs mer genom att klicka nedan.

Dramatiken fortsätter. Som man, trots allt, kunde förmoda vägrade vicepresident Mike Pence att ta till det 25:e författningstillägget för att avsätta president Donald Trump. Och, som man också kunde förmoda, röstade representanthuset för ett andra riksrättsåtal mot Trump – mer oväntat var att tio republikaner anslöt sig till demokraterna.

Vad ska hända nu? Det är inte helt klart, när en knapp vecka återstår till maktöverlämnandet. Rättegången i senaten börjar sannolikt inte förrän efter den 20 januari, med en hel del detaljer som måste redas ut först. Viskningar hörs om att en övertalningskampanj pågår för att få Trump att avgå frivilligt men högst osäkert om det lyckas. Klart är däremot att det republikanska partiet skakas i grundvalarna och att stödet för Trump tycks större än hans motståndare skulle tro.

Nedan följer länkar till dokumenten det handlar om.

Nytt år, nya poddavsnitt – och ny dramatik. Nu talar vi – Dag Blanck, Frida Stranne och jag, Karin Henriksson – om vad som hände den gångna veckan i kongressen, i Georgia, i den amerikanska demokratin, i senaten när det blir 50-50-ställning, i Joe Bidens övergångsorganisation. Dessutom historiska tillbakablickar, så klart.

Så, lyssna, här!

Den hyllade traditionen med fredliga maktskiften bröts. Donald Trumps retorik eldade på en mobb som vällde in i kongressbyggnaden på onsdagskvällen. En häpnadsväckande händelse som – i alla fall än så länge – tycks bli kulmen på de stormiga gångna fyra åren och krossa eftermälet.

Beskrivningarna av presidentens tillstånd är förfärande. ”Bunkermentalitet”. ”Skört och instabilt”. ”Motsatte sig att nationalgardet skulle kallas in”. ”Vägrar att lyssna”. ”Tänker inte lämna Vita huset frivilligt”.

Flera amerikanska medier uppger att informella trevare om att utlösa det 25:e författningstillägget pågår inom kabinettet. Allas ögon riktas mot Mike Pence, den hundaktigt lojale vicepresidenten, som är den som formellt ska ta initiativet. Trump har redan fördömt Pence så han kanske inte har så mycket att förlora om han till sist bestämmer sig för att han vill ha någon heder kvar.

Refrängen Florida, Florida, Florida har hörts i vartenda presidentval ända sedan den avlidne tv-kommentatorn Tim Russert klottrade den nyckelstatens namn på en liten tavla i rutan. I valet 2020 handlade det förvisso om Florida, Florida, Florida, sedan om Pennsylvania, Pennsylvania, Pennsylvania – och, nu fram till 5 januari, Georgia, Georgia, Georgia.

Då hålls val till två stolar i senaten. Bägge innehas av republikaner men som inte nådde erforderliga 50 procent mot de demokratiska utmanarna i valet i november. Först när rösterna räknats står det klart vilket parti som kommer att styra denna viktiga institution – och bestämma hur lätt eller svårt den nye presidenten Joe Biden kommer att få det framöver.

Bröt president Donald Trump mot lagen när han ringde upp delstatstjänstemän i Georgia för att be dem ”hitta” röster? Ingen skulle reagera om de erkände att de hade räknat fel, enligt Trump som fortsätter att hävda att han vann presidentvalet, ”BIG”.

Juridiska experter hänvisar i synnerhet till en lag om att federala makthavare inte kan blanda sig i delstatsval men medger att det kan bli svårt att få till stånd ett åtal. Trumps agerande tycks, till sist, få allt fler Republikaner att ta avstånd mot detta hot mot demokratin. Och, fler än en, anser att man även måste ifrågasätta utgången i val på lägre nivåer, det vill säga partikamrater som vann sina val till kongressen som samlats till en ny session.

Nedan en utskrift av det mer än timslånga samtalet på lördagen mellan Trump och Georgias Secretary of State, Brad Raffensperger och delstatsjuristen Ryan Germany. Båda är republikaner.

Elektorskollegiet, Joe Bidens segertal, är det slut för Donald Trump (inte riktigt, hör mer om vad som händer i kongressen den 6 januari), hur har den amerikanska demokratin och det republikanska partiet påverkats av dramat kring valet… detta är något av det vi berör, Frida Stranne, Dag Blanck och jag, Karin Henriksson. Lyssna här. Och klicka på rutan nedan så får ni veta vilka som vann i utlottningen av böcker.

Mycket att diskutera som alltid, bl.a. benådningar, Joe Bidens ministrar, Trumps och republikanska partiets framtid. Vi manar också lyssnarna att maila till amerikaanalys@gmail.com med idéer, synpunkter och förslag till ämnen att diskutera i kommande poddavsnitt. Alla som hör av sig deltar automatiskt i utlottning av våra böcker – Karin Henrikssons Bevingade ord från USA; Frida Strannes Supermakten/Vad varje svenskt bör veta om USA (medförfattare Sanna Torén Björling); Erik Åsards Med lögnen som vapen och essäsamlingen Det blågula stjärnbaneret som redigerats av Dag Blanck.
Lyssna.

WASHINGTON Fem avrättningar kommer att verkställas i federala fängelser – den 10 och 15 december samt den 12, 14 och 15 januari. Det vill säga innan president Donald Trump och hans justitieminister William Barr lämnar över makten.

Efterträdaren, Joe Biden, har gått till val på att avskaffa dödsstraffet på federal nivå och att försöka övertyga delstaterna att följa detta exempel. Det finns kvar i lagböckerna fortfarande i hela 28 stater, federala staten och militären.