Kongressen skriver lagarna, men presidenten kan inlägga sitt veto. Kongressen kan då svara med att rösta ner vetot med två tredjedelars majoritet. Om HD anser att nya lagar strider mot författningen ogiltigförklaras de automatiskt. Men kongressen kan då återkomma med en ny lag.

Kongressen sammanträder i tvåårsperioder, med början i januari året efter presidentvalet. Den kan avsätta presidenter genom en s.k. riksrättsprocess, men det har aldrig skett. Två presidenter har blivit ”impeached”, ungefär åtalad, i representanthuset, men inte fällda. Den första var Andrew Johnson, den andre Bill Clinton. Richard Nixon hotades av riksrätt och avgick som förste och ende presidenten någonsin.

Presidenten kan inte upplösa kongressen och utlysa nyval som i parlamentariska demokratier. Om en ledamot avlider eller tvingas avgå tillsätter guvernören i dennes hemstat efterträdaren (reglerna varierar från delstat till delstat).

Talmannen i representanthuset är nummer två i successionsordningen, efter vicepresidenten. Endast en kvinna har innehaft den posten, demokraten Nancy Pelosi.

Kongressarbetet sker i utskott och ordförandena hämtas alltid ur majoritetspartiet. Den högst uppsatte ledamoten ur minoritetspartiet kallas ”ranking member”. De tyngsta utskotten är de som hanterar budget, försvar och utrikespolitiken.

Första steget till en ny lag kallas ”bill”, som en eller flera ledamöter lägger fram och försöker trumma ihop stöd för. Efter beredning och eventuella förhör, ”hearings”, väntar omröstning i utskott och slutligen i hela kammaren. Exakt samma text måste antas i både representanthuset och senaten. Om olikheter föreligger måste en ”conference” hållas för att nå enighet. Lagförslaget skickas sedan till Vita huset för underskrift – eller veto. För att häva ett veto krävs två tredjedels majoritet i båda kamrarna.

Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn