Amerikaanalys.se

För en breddad analys av amerikansk politik

Kategori: Valresultat (sida 1 av 2)

Den ofärdiga demokratin

98f3831c586200fd34f147ff6f6f615a1_314151318

Presidentvalet 2000 var det första i vår livstid då den ene kandidaten vann (George W. Bush) trots att den andre fick fler röster (Al Gore). Men det var inte första gången i historien som det hände – även valen 1824, 1876 och 1888 slutade med att den som erhöll flest avgivna röster förlorade. Mest dramatiskt var det 1824, då John Quincy Adams vann efter omröstning i representanthuset trots att han hade fått färre röster än Andrew Jackson.

2016 sker det igen – enligt de senaste siffrorna (rösträkningen pågår ännu i Michigan) leder Hillary Clinton nu med över två miljoner röster över Donald Trump, eller i procent med 48,2-46,5 (Al Gore fick som jämförelse drygt 540 000 fler röster än Bush). Enligt en bedömare kommer skillnaden till slut att uppgå till ca 2,5 miljoner röster till Clintons förmån, i så fall nära den segermaginal som Bush hade 2004 och därmed det största övertag i antalet avgivna röster som en förlorande presidentkandidat någonsin haft.

Fortsätt läsa

Extraordinär valkampanj, ordinärt valresultat

Donald Trump möter Barack Obama i Vita huset efter valet.

Ett ansträngt möte i Vita huset efter valet.

Statsvetaren Larry Bartels vid Vanderbilt University har presenterat den hittills mest koncisa analysen av 2016 års presidentval. En extraordinär valkampanj resulterade i ett ordinärt valresultat som nära överensstämmer med de partipolitiska preferenser vi iakttagit i åtskilliga tidigare kampanjer, summerar han. Bartels sätter in valet i ett historiskt perspektiv och noterar att Clinton vann 89 procent av de demokratiska väljarna medan Trump tog hem 90 procent av de republikanska.

Partiidentifikationen spelade en större roll för väljarnas röstning än de omskrivna köns- och etnicitetsfaktorerna. Det många såg som Trumps akilleshäl – att en oväntat stor del av republikanernas politiska och intellektuella elit tog avstånd från honom – verkar tvärtom ha stärkt hans profil bland fotfolket som obekväm sanningssägare och antietablissemangskandidat.

Fortsätt läsa

Till mediers och andras försvar

WASHINGTON En vecka senare… Mea culpa-ursäkterna har avtagit en smula när valresultatet analyserats närmare. Det var ingen jätteseger för Donald Trump i de avgörande swingstaterna och en majoritet vita kvinnor röstade även på Mitt Romney 2012.

I ett inlägg här på bloggen i slutet av sommaren tog jag upp fenomenet Trump-tillvänjningen. Nu sker det på högsta tänkbara nivå – den hyllade traditionen med ”peaceful transfer of power” pågår, utan erkännande från näste president i ett alltmer multietniskt samhälle att hans stöd är litet bland minoritetsgrupperna.

Och, visserligen var Trumps seger i elektorskollegiet betydligt större än George W. Bushs, men det kan rimligtvis inte vara sunt i en demokrati att presidenter väljs av elektorerna och inte av folkmajoriteten. Två gånger och två republikaner på 16 år. Namnunderskrifter samlas in just nu för att frigöra elektorerna (lär inte lyckas).

Fortsätt läsa

Vi bör begrunda den nationalistiska vågen

Demonstrater i Los Angeles protesterar mot valutslaget.

Demonstranter i Los Angeles protesterar mot valutslaget.

Valet fick ett märkligt utfall. Donald Trump segrade, så vitt vi kan se, på grund av valsystemet. Hillary Clinton fick flest röster nationellt. Sådana tveeggade resultat kan det bli då och då i USA. Nu liksom tidigare när så skett var det knappa marginaler i några få stater som fällde utslaget.

Fortsätt läsa

Ett splittrat USA

Den otippade segraren.

Den otippade segraren.

WASHINGTON.  Två dygn har gått sedan en av de största överraskningarna i amerikansk valhistoria. Själv följde jag dramat i Sveriges Radios direktsändning i P1 tillsammans med Inger Arenander, Johar Bendjelloul, Helena Groll och många gäster. Allteftersom resultaten rullade in började det stå klart att de många förutsägelserna om valutgången kom på skam. Det stora försprång som Clinton ansågs ha från början försvann bit för bit allteftersom nyckelstat efter nyckelstat gick Trumps väg.

Fortsätt läsa

Ett primalskrik från Rostbältet

USA:s 45:e president.

USA:s 45:e president.

Donald Trumps valvinst är den kanske största överraskningen i amerikansk politisk historia. Mot alla odds, och mot en i stort sett enig expertkår, hittade han en väg till seger genom att bryta demokraternas dominans i Mellanvästerns industristater. Det var framför allt via inbrytningarna i Hillary Clintons ”brandvägg” i Mellanvästern – främst Michigan, Wisconsin och Pennsylvania – som Trump kunde vinna. Clintonlägret tog de delstaterna för givna eftersom de röstat demokratiskt i presidentvalen ända sedan 1980-talet. Men den starka backlashvåg som utgick från arga vita missnöjesväljare i Rostbältet blev för mycket för Clintons valmaskin.

Fortsätt läsa

Bloggarna tippar valet

Tyska Der Spiegels omslag inför valdagen den 8 november.

Tyska Der Spiegels omslag inför valdagen den 8 november.

Dagarna före presidentvalet bad vi våra bloggare att avge sina experttips. Vem tror de kommer att bli USA:s 45:e president och varför?

Fortsätt läsa

Den amerikanska o-demokratin

Sajten Vox illustrerar inlägg om att Trumpväljarna hotar att ta till vapen om deras kandidat inte vinner. Foto: Spencer Platt, Getty Images

Sajten Vox illustrerar inlägg om att Trumpväljarna hotar att ta till vapen om deras kandidat inte vinner. Foto: Spencer Platt, Getty Images

WASHINGTON Donald Trump upprepar just nu med en druckens envishet att valet är riggat.

Sansade personer försöker invända att det inte stämmer samtidigt som de varnar för detta farliga ifrågasättande av valets legitimitet. Enligt en omfattande studie upptäcktes 31 fall av fusk på en miljard avlagda röster åren 2000-2014.

Sanningen är den att det är helt andra grupper än dem Trump företräder som måste oroa sig för att valen är riggade. Och att det finns gott om odemokratiska inslag i det amerikanska politiska systemet – som republikanerna varit mycket skickliga på att utnyttja.

Fortsätt läsa

Presidentval att minnas (1)

Kampanjaffisch från 1800

De två kandidaterna kände varandra väl och hade samarbetat sedan många år, inte minst när det gällde ett av nationens viktigaste dokument. Dessutom hade de som ambassadörer i Paris och London gemensamt försökt främja det nya landets intressen. Nu stod de mot varandra i ett presidentval där en av dem var sittande president, utmanad av den andre. Det kan låta som ett avsnitt av House of Cards (eller ett av Shakespeares kungadramer). Men det var det tredje presidentvalet i USA, år 1800, mellan John Adams och Thomas Jefferson.

Amerikanska presidentval kan vara dramatiska och skapar ofta uppmärksamhet, något som vi inte minst har blivit varse i år. Historiker och statsvetare diskuterar ofta vilka val som har varit speciellt viktiga och inneburit vändpunkter i amerikansk historia. Vi kommer här på bloggen att uppmärksamma några av dessa.

Fortsätt läsa

Den svenska förebilden?

Tage Erlander besöker president Truman 1952. I bakgrunden utrikesminister Acheson och den svenske washingtonambassadören Boheman.

Tage Erlander besöker president Truman 1952. I bakgrunden utrikesminister Dean Acheson och den svenske Washingtonambassadören Erik Boheman.

Amerikanerna tänker inte så ofta på Sverige, och att landet skulle bli ett ämne för amerikanska presidentkandidater eller framstå som en modell för att lösa amerikanska problem låter kanske märkligt. Men faktum är att Sverige (och Skandinavien) förekommer då och då i amerikansk samhällsdebatt.  Den pågående valkampanjen är inget undantag, och denna gång är det främst Bernie Sanders som har tagit upp ämnet. Sanders kallar sig för demokratisk socialist och har flera gånger framhållit Sverige som både en inspirationskälla och förebild.

Fortsätt läsa

Äldre inlägg