Amerikaanalys.se

För en breddad analys av amerikansk politik

Kategori: kampanjbudskap (sida 1 av 3)

America First = Först, Amerika

Chefsstrategen Steve Bannon har målen uppskrivna på väggen i sitt kontor. Här: Obamacare, skatter och invandringen.

WASHINGTON På en vecka har president Trump definierat vad hans kampanjslogan America First egentligen betyder – nämligen att USA alltid sätter det egna intresset i förgrunden.

För omvärlden blir det nu nödvändigt att hitta en ny karta och en ny kompass. Donald Trump har tagit avstånd från den ledarroll USA haft i över 70 år, under och efter det kalla kriget – och idag. Efter klimatet väntar troligen frihandeln.

Överord? Nej, knappast. Ett blad har vänts. Trump uppvisar förakt för multilaterala ideal och bryr sig inte om  USA:s eget ansvar för klimatproblemen eller de allra, allra fattigaste som just inte bidragit till några utsläpp, varken förr eller nu, men som kan drabbas hårdast av varmare temperaturer.

I mars tyckte 59 procent av amerikanerna att det är viktigare att värna om klimatet än energiutvinning.

Fortsätt läsa

Trump och kvinnodagen

Många demokratiska kvinnor klädde sig i suffragettfärgen vitt den dag Donald Trump höll sitt tal i kongressen.

WASHINGTON Internationella kvinnodagen den 8 mars uppmärksammas normalt inte lika mycket i USA som i t.ex. Sverige – men i år hålls demonstrationer på flera håll.

Under valspurten bedyrade kandidaten Donald Trump på sitt sedvanliga sätt att ”Ingen känner större respekt för kvinnor än jag” efter anklagelser om kvinnoförakt.

Nu när han är president märks få tecken på denna respekt. Nästan inga kvinnor i högsta ledningen, hot om att dra in budgetpengar till kvinnohälsa, stopp för bistånd till internationella organisationer som informerar om abort, mer tal om vita män i tillverkningsindustrin än om kvinnor ur minoriteter i lågbetalda servicejobb.

Fortsätt läsa

De deppiga demokraterna

De oerhört dystra minerna i Vita huset när Barack Obama trädde fram efter valdagen. Foto: Alex Wong/Getty Images

De oerhört dystra minerna i Vita huset när Barack Obama trädde fram efter valdagen. Foto: Alex Wong/Getty Images

MIAMI En maktkamp på alla nivåer pågår i det demokratiska partiet. Den högst uppsatta kvinnan i USA:s historia, förra talmannen Nancy Pelosi, utmanas i representanthuset och striden om vem som ska bli ordförande i DNC, Democratic National Committee, kan bli hård.

Före valet spekulerades det i hur det republikanska partiet skulle klara en förlust. Nu är det istället det demokratiska partiets framtid som synas. Ingen ledare när Barack Obama lämnar Vita huset i januari, fortsatt minoritetsställning i kongressen – och slitningar mellan vänsterfalangen som vill prata klasspolitik och centrister som vill ha mindre fokus på minoritetsintressen.

Fortsätt läsa

It’s the Supreme Court, stupid.

USA:s Högsta domstol ligger ett stenkast från kongressen.

USA:s Högsta domstol.

ORLANDO Experter på författningsrätt har bråda dagar.

Efter att ha funderat på om senaten kan vänta hur länge som helst på att ta ställning till den person presidenten nominerat till HD står de inför nya överväganden. Tunga republikaner säger nämligen att de inte ser någon anledning att agera när en eventuell president Clinton tillträder – och att inget dikterar att domstolen bör ha just nio ledamöter.

Domstolens framtid står i högsta grad på spel i valet på tisdag. 45 års konservativ dominans kan antingen brytas eller förlängas på obestämd tid.

Fortsätt läsa

Enmanskampanjens svaghet

Donald Trump med kampanjchefen Kellyanne Conway på ena sidan, hustrun Melania på den andra. Foto: Jonathan Earnst, Reuters

Donald Trump med kampanjchefen Kellyanne Conway på ena sidan, hustrun Melania på den andra. Foto: Jonathan Earnst, Reuters

WASHINGTON Ett mycket tungt vägande skäl till att amerikaner drar sig för att ställa upp i val till höga poster är att allt i deras förflutna – och deras familjers förflutna – måste synas i detalj. Minsta övertramp för 20-30 år sedan kan bli förödande.

Men Donald Trump som struntat i det mesta som gällt i årtionden i partipolitiken (se även detta inlägg) hade vägrat att låta sina rådgivare och jurister gå igenom hans bakgrund. Enligt en rapport i BloombergPolitics (här) blev det kalla handen från Trump till sådan ”extreme vetting” som det kallas.

Fortsätt läsa

Hillarys andra epost-drama

Vinjetten på Wikileaks sajt med hittills drygt 6000 mejl.

Vinjetten på Wikileaks sajt med hittills drygt 6000 mejl.

WASHINGTON John Podesta är en verklig Washington-veteran som haft ett finger i många pajer. Han har jobbat i kongressen, i Vita huset, som lobbyist och konsult. Han grundade tankesmedjan Center for American Progress och är chef för Hillary Clintons presidentvalskampanj.

Men just nu är han föremål för en hackerattack som kan – men ännu inte har – skada Hillary Clinton på allvar. Wikileaks portionerar ut mejl från hans konto och Donald Trump tweetar flitigt om innehållet. Och frågan är om ryssarna ligger bakom.

Fortsätt läsa

Hillary-hatet – så ser det ut

 

Utanför valmöten med medlemmar i familjen Clinton - Hillary, Bill eller dottern Chelsea - brukar demonstranter samlas. Här med plakat om stiftelsen och på Ron Mays keps står det: Skyddas av Andra författningstillägget.

Utanför valmöten med medlemmar i familjen Clinton – Hillary, Bill eller dottern Chelsea – brukar demonstranter samlas och just detta plakat handlar om stiftelsens verksamhet.

NÅGONSTANS I OHIO På en stortavla vid motorvägen syns Hillary Clinton med lång Pomperipossanäsa, på en annan skriker rubriken ut TROR DU HENNE?

Färdas just i ”Trump country”, det vill säga i delar av rostbältet. Fox News står på lite varstans och inne på en McDonald’s sitter en man i Trump-keps och lyssnar på Rush Limbaugh.

Vi har tagit upp hatet mot Hillary Clinton många gånger här på bloggen men nu när bara veckor återstår kan det vara skäl att syna det närmare – det ingår i Clintons svårigheter att dra ifrån Donald Trump på allvar.

Fortsätt läsa

Clinton, Trump och inrikespolitiken

trumpclinton3-2016getty_0

Den dagliga mediebevakningen av presidentvalet handlar mestadels om de senaste utspelen och opinionsmätningarna, om vem som sagt vad om vem, om det politiska spelet och taktiken. Men den som följt detta och många tidigare amerikanska val vet att de också handlar om kandidaternas politiska program, om var de står i de olika sakfrågorna. Politikens innehållsliga sida får sällan det utrymme den förtjänar i medierna, kanske för att journalisterna bedömer den som tråkigare än de senaste sensationella ordväxlingarna. Inför den första tv-debatten den 26 september är det därför på sin plats att summera och kontrastera Hillary Clintons och Donald Trumps ståndpunkter i några viktiga inrikespolitiska frågor, med fokus på ekonomin och invandringspolitiken.

Fortsätt läsa

15 år efter terrorattackerna – terrorism och utrikespolitik viktiga valfrågor för väljarna

9-11

På söndagen är det 15 år sedan USA attackerades på egen mark för första gången sedan andra världskriget. 15 år som inneburit långdragna krig i Afghanistan och Irak och med enorma ekonomiska, personella och moraliska förluster som följd. Å ena sidan har USA efter 11.9 2001 inte drabbats av några nya liknande attacker och antalet amerikaner som dör i terrorattacker är i det närmaste obefintlig i jämförelse med andra dödsorsaker såsom ex vapenvåld och olyckor i hem och trafik. Å andra sidan har USA:s massiva vedergällning som ett svar på 11.9 attackerna och sättet på vilket kriget mot terrorismen tog sin utformning, enligt flertalet bedömare bidragit till det kaos som vi nu ser i Mellanöstern och som på olika sätt fördjupat motsättningarna mellan västvärlden och delar av den muslimska världen och som gjort oss alla osäkrare.

Fortsätt läsa

Medier medskyldiga till Trump

Att räkna Trumps medieframträdandej kan ta tid - denna bild togs i spinnrummet i november 2015 efter en debatt i Wisconsin. Foto: Getty Images.

Att räkna Trumps medieframträdanden kan ta tid – denna bild togs efter en debatt i Wisconsin. Foto: Getty Images.

WASHINGTON Var det vi, journalister som jag, som skapade Trump?

Frågan om mediernas roll har redan ställts många gånger och kommer att få stort utrymme i analyserna av valet 2016.

Svaret lyder: ja och nej. Ja, för att Donald Trump fått större exponering än någon annan någonsin. Nej, för att det är så medierna fungerar. Det är inte en nyhet när en hund biter en människa; inte heller när en politiker utfärdar orealistiska vallöften. Men superkändisen Trump med sin bakgrund i såpagenren överträffade allt hitintills och dompterade klickkåta redaktörer – och publiken i USA och ute i världen hungrade efter mer med gapande munnar och nyfiket undrande VAD ska han säga eller göra härnäst?

Fortsätt läsa

Äldre inlägg