Amerikaanalys.se

För en breddad analys av amerikansk politik

Kategori: Historiska perspektiv (sida 1 av 8)

HD får ett nytt ansikte?

Ett collage som visar den konservativa majoriteten som Donald Trump vill ha i HD, fr.v. Neil Gorsuch, chefsdomaren John Roberts, Brett Kavanaugh, Clarence Thomas och Samuel Alito.

WASHINGTON Den 1 oktober inleds ett nytt arbetsår i den amerikanska Högsta domstolen, Supreme Court.

Donald Trumps kandidat Brett Kavanaugh kan vara på plats då eller strax därefter. Han klarade de obligatoriska senatsförhören utan problem tack vare taktiken som alla HD-kandidater tillämpar – att betrakta varje fråga som hypotetisk och betona att domaren ingår i ett lag.

Invändningar som demokrater och medborgarrättsorganisationer reste rubbade inte de republikanska senatorerna i majoriteten. Men i sista stund kom anklagelser om sexuellt övergrepp för 30 år sedan. Den planerade omröstningen i justitieutskottet på torsdagen inställdes. Fortfarande frågetecken, dock, om det blir utfrågning av kvinnan och Kavanaugh i utskottet.

Fortsätt läsa

Anonymt inflytande förr och nu

En dryg vecka efter släppet av Bob Woodwards och Carl Bernsteins bok All the President’s Men 1976 stod detta att läsa på Wall Street Journals första sida.

WASHINGTON Hela träsket stormar. Alla vill veta vem som är den anonyme författaren bakom op-ed-artikeln i New York Times om den inkompetente presidenten och tjänstemännen som gör sitt bästa för att styra supermakten rätt.

Det är inte första gången en icke-namngiven person påverkat samhällsutvecklingen, bland andra finns Publius bakom brevväxlingen Federalist Papers, Mr. X, Deep Throat och romanförfattaren Anonymous.

Fortsätt läsa

Därför har USA-vänstern fördragsamhet med Trumps utrikespolitik

Donald Trump och Vladimir Putin vid Helsingforsmötet i juli.

Kort före mötet i Helsingfors mellan Donald Trump och Vladimir Putin publicerade en grupp prominenta vänsteraktivister ett öppet brev i tidskriften The Nation (11/7). Bland undertecknarna märktes flera av de mest kända namnen inom den amerikanska vänstern som Noam Chomsky, Daniel Ellsberg, Jesse Jackson, Michael Moore, Gloria Steinem och Alice Walker. Brevet uttryckte oro dels för ”rapporter” om rysk inblandning i presidentvalet 2016, dels för de dåliga rysk-amerikanska förbindelserna som ansågs vara sämre än på årtionden. Vad som behövdes var att bättre skydda den inhemska valprocessen och att ta ”konkreta steg” för att minska spänningen mellan de båda kärnvapenmakterna.

Fortsätt läsa

Recent Presidents and Their “Political Capital” Problems

Issues of leadership are important for all Presidents – including those at Mount Rushmore.

United States presidents have found the exercise of effective leadership a difficult task in recent decades. For Obama and Trump, the impediments have proven numerous. To lead well, a president needs support or at least permission from federal courts and Congress, steady allegiance from public opinion and fellow partisans in the electorate, backing from powerful, entrenched interest groups, and ideological accordance with contemporary public opinion about the proper size and scope of government.

That is a long list of requirements. If presidents fail to satisfy these requirements, they face the prospect of inadequate political support or, as defined here, “political capital,” to back their power assertions. In recent years, presidents’ political capital has shrunk while their power assertions have grown. Trump and Obama are the latest examples of this pattern, which can make the president a volatile, frustrated player in the national political system.

Fortsätt läsa

Noteringar om kvinnligt och manligt i politiken (2)

Hillary Clinton i den famösa tv-duellen med republikanen Rick Lazio.

När Hillary Clinton kandiderade till senaten år 2000 – första och hittills enda gången som en sittande First Lady har ställt upp i ett val – deltog hon i tre tv-sända valdebatter med Rick Lazio, hennes republikanske motståndare. Förutom att försöka göra Clinton till en ”utböling” drev den New York-födde Lazio endast en större sakfråga: att kandidaterna borde enas om att avstå från att ta emot s k ”soft money”, alltså donationer till ett politiskt parti för olika ändamål. För dessa penningbidrag fanns det då inga begränsningar, och kandidaterna hade i veckor debatterat om att ingå en frivillig överenskommelse om saken. Frågan kom upp redan i den första tv-debatten och skulle bli kampanjens avgörande händelse.

Fortsätt läsa

Noteringar om kvinnligt och manligt i politiken (1)

Kongressledamoten Bella Abzug (i hatt) i spetsen för en demonstration för ERA.

Hösten 1978 upplevde jag min första amerikanska valrörelse. Det var mellanårsval i landet där valarbetarna aldrig vilar, och de välansade gräsmattorna i mitt bostadsområde fylldes av skyltar med kandidaternas namn. Jag var gästforskare vid University of Oregon i Eugene, USA:s friidrottsmetropol, och i det fjärde valdistriktet stod kampen mellan två manliga kongresskandidater. Vid en offentlig debatt på campusområdet fördelades ordet mellan de båda, en demokrat och en republikan, av en manlig moderator som råkade i trångmål när han inbjöd publiken i den fullsatta salen att ställa frågor.

Fortsätt läsa

Trumps utrikespolitik har flera föregångare

Donald Trump omgiven av världsledare vid G7-mötet i Quebec.

Det är turbofart på Donald Trumps utrikespolitiska förehavanden. Besluten styrs av magkänslan, och retoriken kan skifta från en timme till en annan. Bara under den senaste tiden har han förargat EU och Kina genom att införa tullar på en rad varor, krävt att Ryssland ska återbördas till G7-gruppen, vägrat att underteckna gruppens slutdokument i Quebec (efter att först ha accepterat det), förolämpat Kanadas folkvalde premiärminister Justin Trudeau och öst beröm över Nordkoreas brutale diktator (”I do trust him”, ”very smart”, ”very honorable”) efter deras möte i Singapore. Journalisterna som följer honom har fullt sjå att hinna med. Den som ser SVT-serien ”New York Times och Donald Trump – slaget om sanningen” vet att tempot inte är mindre hektiskt i inrikespolitiken.

Fortsätt läsa

Svårt för demokraterna att vinna senaten

Stacey Abrams, demokraternas guvernörskandidat i Georgia (Bob Andres/Atlanta Journal-Constitution via AP).

Spekulationerna inför mellanårsvalet i november fyller redan de amerikanska medierna. Det vanliga under ett mellanårsval är att den sittande presidentens parti går tillbaka och förlorar platser i kongressens båda hus. De tre senaste gångerna som ett parti mötte väljarna utifrån en styrkeposition (kontroll av såväl kongressen som Vita huset) råkade det ut för svidande nederlag. Så skedde med demokraterna 1994 och 2010, och med republikanerna 2006.

Men ibland lyckas majoritetspartiet hålla ställningarna och till och med gå fram något, exempelvis 1998 och 2002 då extraordinära händelser påverkade resultatet (Lewinskyaffären respektive 9/11). USA-politiken i Trumps tidevarv är som bekant allt annat än vanlig, vilket gör förutsägelser särskilt osäkra.

Fortsätt läsa

Juridiken tar över alltmer av politiken

Robert Muellers Rysslandsutredning – bara ett av Trumps juridiska problem (NY Daily News).

I fredags kom nyheten att demokraterna stämmer Donald Trumps valkampanj för att i samarbete med Ryssland och Wikileaks ha hackat partiets datornätverk under valrörelsen 2016. Stämningen uppgår till mångmiljonbelopp och nämner flera av de brottsmisstänkta vid namn, däribland Trumps äldste son Donald junior, svärsonen Jared Kushner och förre kampanjchefen Paul Manafort (Trump själv nämns inte).

I stämningen hävdas att dataintrånget utfördes i syfte att skada Hillary Clinton och öka Trumps chanser att vinna valet. Just den frågan är föremål för en stor utredning av den specielle åklagaren Robert Mueller, och en parallell utredning i senaten. Men det tycker inte demokraterna räcker; de går till domstol för att få ytterligare publicitet kring affären och utpeka republikanerna som oetiska rufflare.

Fortsätt läsa

När kan Trump bruka militärt våld?

Lördagens missilattack som den såg ut i Damaskus, Syrien (ABS-CBN News).

Varje gång en amerikansk president ger order om en missilattack eller andra former av militärt våld utomlands uppstår en debatt om handlingen är moraliskt försvarlig och förenlig med konstitutionen. Så var det även nu senast när Donald Trump beordrade nya missilattacker i Syrien efter regimens misstänkta bruk av kemvapen, och så har det varit i stort sett varje gång som USA genomfört militära operationer i andra länder. Att attackerna denna gång skedde tillsammans med Frankrike och Storbritannien har inte fått debatten att tystna, tvärtom.

Fortsätt läsa

Äldre inlägg

© 2018 Amerikaanalys.se

Tema av Anders NorenUpp ↑