Amerikaanalys.se

För en breddad analys av amerikansk politik

Kategori: Historiska perspektiv (sida 1 av 10)

Richard Nixon och Donald Trump – lika, men också olika

En ung Donald Trump med sin idol Richard Nixon (Houston Chronicle).

Riksrätt är ordet för dagen i Washington. Efter Muellerutredningen har ropen på riksrätt mot Donald Trump ökat lavinartat bland demokraternas aktivister, och på sistone även bland partiets folkvalda representanter. I nuläget har närmare ett 60-tal demokrater i kongressen uttalat sig för att inleda en riksrättsprocess, något som partiledningen med Nancy Pelosi i spetsen hittills motsatt sig. Frågan är hur länge den kan stå emot kraven.

Problemet är att bara en enda republikan hittills har uttalat sig för riksrätt, den okände Justin Amash från Michigan.

Fortsätt läsa

Dela denna bloggpost

Om tribalism och starka män

Indiens premiärminister Narendra Modi och Donald Trump (India Today).

När ledande amerikanska politiker talar om sitt eget land använder de ofta och gärna uttryck som ”the world’s greatest democracy”. Men om vi ser till valens omfattning och antalet väljare slår Indien USA med hästlängder. I det indiska valet nyligen var inte mindre än cirka 900 miljoner indier röstberättigade i en valprocess som sträckte sig över sex veckor. Det är något av ett mirakel att organisatörerna lyckades meddela resultaten bara något dygn efter att vallokalerna hade stängt.

Fortsätt läsa

Dela denna bloggpost

Replik från Hillary

Hillary Clinton intervjuades av Time Magazine i veckan om bl.a. Muellerutredningen.

WASHINGTON Riksrätt eller inte riksrätt? Det är frågan som demokrater stångas med just nu. Hillary Clinton som i högsta grad berörs av Muellerrapporten har tagit till orda ett par gånger de senaste dagarna. Hon betecknar resultatet av specialåklagaren Robert Muellers utredning som en ”vägkarta” till riksrätt och konstaterar att ett åtal skulle ha varit givet om det rört sig om någon annan än president Donald Trump som ”gjort samma saker”.

”Uppenbarligen angår detta mig personligen”, skrev förloraren i valet 2016 i en debattartikel i Washington Post med sina rekommendationer om vad nästa steg borde bli.

Fortsätt läsa

Dela denna bloggpost

Tredje makthavaren

Ett extra spännande parförhållande i Washington: outsidern Donald Trump och insidern Mitch McConnell. Foto: Tom Williams/CQ Roll Call Group

WASHINGTON Fokus riktas ständigt mot president Donald Trump och demokratiska talmannen Nancy Pelosi. Men det finns en tredje nog så viktig makthavare i Washington – republikanske majoritetsledaren i senaten Mitch McConnell.

McConnell är en slipad taktiker som kan se tillbaka på ett par framgångsrika år. Hans egna målsättningar har i synnerhet på ett par punkter överensstämt med presidentens – sänkta skatter och fler konservativa domare.

Ibland dristar McConnell sig till någon syrlig kommentar om Trumps olika utspel men oftast ligger han lågt. Han bidar tiden till valet 2020 och lär inte gunga båten så länge Trump förblir populär i de republikanska väljarleden. Och tillsvidare kan han vällustigt roa sig med att lägga krokben för Pelosi.

Fortsätt läsa

Dela denna bloggpost

En borgmästare från Indiana

Peter Buttigieg– borgmästare i South Bend, Indiana

Hur uttalar man egentligen hans efternamn? Se där en fråga som diskuteras i samband med det stora intresset för Pete Buttigieg, demokratisk borgmästare i South Bend, Indiana och trolig presidentkandidat, som efter några opinonsundersökningar plötsligt har fått mycket stor uppmärksamhet i många medier. Efter hans framträdande på ”Morning Joe” på MSNBC den 14 februari twittrade programledaren Joe Scarborough: “The only other time in 12 years that we heard from as many people about a guest was after Barack Obama appeared on Morning Joe.”  Enligt Buttigiegs man Chasten ska det bästa uttalet av namnet (för engelsktalande) vara ”boot-edge-edge”, ”Buddha-judge”, eller möjligen ”boot-a-judge”. I South Bend kallas han för det mesta för det betydligt enklare ”Mayor Pete”.

Fortsätt läsa

Dela denna bloggpost

En opinionspejlares bekännelser

En bild av det polariserade USA (Politico).

Frank Luntz är en välkänd republikansk opinionsanalytiker som i många år har gjort intervjuer för att pejla stämningarna i folkdjupet. Metoden går ut på att samla en heterogen skara människor i s k fokusgrupper, vanligen ett 20-tal med olika partisympatier, och låta dem diskutera aktuella samhällsfrågor.

Under senare år har Luntz kunnat notera att motsättningarna markant ökat mellan deltagare som är allt mer övertygade om sin egen ståndpunkt och allt mindre benägna att lyssna till andra. Eldfängd polemik har ersatt sansad debatt. Den djupa polariseringen är med andra ord långt ifrån bara ett elitfenomen utan något som i hög grad präglar det amerikanska samhället i stort.

Fortsätt läsa

Dela denna bloggpost

Det 25:e tillägget

Vicepresident Lyndon B. Johnson svär presidenteden ombord på Air Force One efter mordet på John F. Kennedy i november 1963.

WASHINGTON Hur många i regeringen skulle ställa upp på att försöka få Donald Trump avsatt?

Om det rörde sig om galghumoristiskt skoj, lösa spekulationer eller blodigt allvar kanske aldrig kommer att klarläggas, men den biträdande justitieministern Rod Rosenstein ska ha tagit upp det 25:e författningstillägget i interna diskussioner våren 2017 när Trump sparkat FBI-chefen James Comey.

Det finns två sätt att avsätta en president: riksrätt eller om en majoritet i kabinettet intygar att presidenten inte är kapabel att sköta sitt jobb. Ingetdera ter sig sannolikt trots #Nevertrumpers önskedrömmar i den vägen.

Fortsätt läsa

Dela denna bloggpost

Det delade styret inlett

Nancy Pelosi är den mäktigaste kvinnan i USA:s historia – hon var talman i representanthuset 2007-2011 och tog just över klubban igen.

WASHINGTON Det är mycket tal om maktkampen mellan Donald Trump och den nyinvalda demokratiska majoriteten i representanthuset. Men den verkliga vågmästaren återfinns i senaten – där majoritetsledaren Mitch McConnell måste förhålla sig till den republikanske presidenten på ett nytt sätt.

Talmannen Nancy Pelosis första drag blev att lägga fram ett budgetförslag som senaten antog enhälligt i december. McConnell som visat minimalt intresse för ett 300 mil långt bygge av en gränsmur aviserar att han inte tänker låta något gå till omröstning som Trump utlovat veto mot.

Fortsätt läsa

Dela denna bloggpost

Ja, det var en blå våg

Fler kvinnor än någonsin när de nyinvalda ledamöterna i kongressens representanthus samlades efter mellanårsvalet. Foto: Win McNamee

WASHINGTON De molokna minerna på valnatten är bortsuddade. Den blå vågen var sen men den vällde långsamt framåt.

Demokraterna tog minst 37 (det kan bli 40) stolar i representanthuset. Det var den största framryckningen sedan 1974 efter Watergate och mäter sig med de republikanska segervalen 1994 och 2010.

Två veckor efter mellanårsvalet står också klart: rekordhögt valdeltagande, ett nytt Year of the Woman, könsklyftan gapar ännu större liksom den mellan stad och landsbygd, bakslag för Donald Trump i Mellanvästern och i viktiga väljargrupper.

Fortsätt läsa

Dela denna bloggpost

Bättre 2020-karta för ”dems”

Rösträkningen pågår för fullt bakom glasrutor i West Palm Beach i Florida och stämningen verkar lite spänd efter rapporter om problem med elva år gamla maskiner. Foto: Wilfredo Lee, AP WASHINGTON

WASHINGTON Alla röster är inte inne än, men flera mönster tyder på att Donald Trump får det svårare i valet 2020.

Demokraterna gick framåt i delstater som var avgörande för honom 2016 och de tog mer eller mindre tillbaka Michigan, Wisconsin och Pennsylvania. De bärgade sju guvernörsposter och över 300 mandat i delstatsparlamenten – med större möjligheter att på sikt påverka distriktsinledningen efter folkräkningen som ska göras valåret 2020.

Dessutom är utgångsläget i senatsvalen fördelaktigare för demokraterna nästa gång. Republikanerna måste försvara 22 platser och demokraterna 12. I årets val var det tvärtom, 9 respektive 26.

Fortsätt läsa

Dela denna bloggpost
« Äldre inlägg

© 2019 Amerikaanalys.se

Tema av Anders NorenUpp ↑