Amerikaanalys.se

För en breddad analys av amerikansk politik

Författare: Karin Henriksson (sida 1 av 14)

Donald Trump – med egna ord

President Donald Trump och hustrun Melania besökte förläggningen Marine Barracks på tordagen.

WASHINGTON Det är sedvanligt hög nivå på dramatiken kring president Donald Trump. Massiv kritik mot beslut att inte besöka krigskyrkogård i Paris. Djupt okunniga inspel om brandkatastroferna i Kalifornien. Invändningar om grundlagsstridighet kring tf justitieministern. Frågor om hur icke-folkvalda Melania Trump kan påverka personalbeslut i Nationella säkerhetsrådet. Rykten om fler avskedanden. Nya grundlösa påståenden om valfusk. Besatt av Muellerutredningen i senaste tweetstormen. Domstolstvist om CNN-reporters tillträde till Vita huset där hela medieindustrin stöder CNN. Fler stolar till demokraterna i representanthuset.

Vid några tillfällen här på bloggen har vi återgett utskrifter av Trumps tal och intervjuer. Sent på onsdagen tog Trump emot tre reportrar från The Daily Caller, en nyhetssajt som grundades av Fox News-profilen Tucker Carlson. Nedan följer vad Trump svarade under det 31 minuter långa samtalet. Motståndarna har fått en del att bita i, t.ex. bristen på konkreta svar om politiken. Och faktakontrollanterna har invändningar även mot frågeställarna, t.ex. om deras beskrivningar av rösträkningen i Florida.

Fortsätt läsa

Bättre 2020-karta för ”dems”

Rösträkningen pågår för fullt bakom glasrutor i West Palm Beach i Florida och stämningen verkar lite spänd efter rapporter om problem med elva år gamla maskiner. Foto: Wilfredo Lee, AP WASHINGTON

WASHINGTON Alla röster är inte inne än, men flera mönster tyder på att Donald Trump får det svårare i valet 2020.

Demokraterna gick framåt i delstater som var avgörande för honom 2016 och de tog mer eller mindre tillbaka Michigan, Wisconsin och Pennsylvania. De bärgade sju guvernörsposter och över 300 mandat i delstatsparlamenten – med större möjligheter att på sikt påverka distriktsinledningen efter folkräkningen som ska göras valåret 2020.

Dessutom är utgångsläget i senatsvalen fördelaktigare för demokraterna nästa gång. Republikanerna måste försvara 22 platser och demokraterna 12. I årets val var det tvärtom, 9 respektive 26.

Fortsätt läsa

Fallgropar i ekonomin

En populär vinkel  på slutet var de tävlande presidenterna, ex-dito Barack Obama och den sittande Donald Trump som kampanjade i flera delstater där det väger jämnt. T.h. NBC-ankaret Lester Holt

WASHINGTON Ett av mysterierna under den ursinniga valspurten var varför president Donald Trump inte fokuserade på den starka ekonomin. Själv sa han vid ett tillfälle att det är trist att prata om den och istället valde han att trumma ut sitt nationalistiska budskap. Det eggar upp #MAGA-basen men kanske inte bara den. Medierna söker sig till kontroverser och Trumps mörka hot, lögner och överdrifter hårdbevakades, ofta av en utsänd reporter på något av hans elva massmöten i åtta delstater på bara sex dagar.

Börsen har varit skakig på sistone och alltså är det inte riktigt lika övertygande för presidenten att peka på folks svällande pensionssparkonton längre. Förra årets skattereform har heller inte visat sig vara en vinnare i valrörelsen och ekonomer varnar för en kommande konjunkturavmattning.

Fortsätt läsa

Vill, kan och får folk rösta?

Som synes är valdeltagandet mycket lågt i mellanårsval. Källa: United States Elections Project

WASHINGTON Allt tyder på att engagemanget och förtidsröstandet inför mellanårsvalet slår alla rekord. Men det är förstås först någon gång under natten till den 7 november som det kommer att framgå om valdeltagandet verkligen blev högre än normalt.

Vartenda valår är det samma visa. Å ena sidan försök från partierna, intresseorganisationer och myndigheter att få fler att rösta. Och å den andra rapporter om ”voter suppression” eller försök att hindra folk från att rösta.

Fortsätt läsa

Trump och ”folkfienderna”

President Trump möter medierna före ombordstigningen på helikoptern. Foto: Joyce N. Boghosian, Vita huset

WASHINGTON Få presidenters yttranden har återgetts så ofta som Donald Trumps. Tweetar, intervjusvar, läckta repliker och spökskrivna tal som han tryfferar med egna instick sköljer över oss i dygnet-runt-bevakningen. Hans ambition är, skvallras det trovärdigt, att dominera nyhetsdygnet och en dag utan omnämnande på New York Times första sida är en misslyckad dag.

Men, Trump är som bekant inte nöjd med bevakningen. Han la just till ”verkliga” före standardfrasen om medierna som folkets fiender. Och hans pressekreterare sa att hon inte behövde uppge vilka mediekanaler som är skyldiga till ”den ökande mängden fake news i landet”. De vet vilka de är, antydde hon dovt.

Fortsätt läsa

De 36 guvernörsvalen också…

En karta från guvernörernas egen organisation som visar i vilka delstater det hålls guvernörsval i november.

WASHINGTON Det mesta av förhandsspekulationerna inför valen i USA om en dryg vecka handlar ju om representanthuset och i mindre mån om senaten. Men på spel står också tusentals stolar i delstatsparlamenten och 36 guvernörsposter.

Demokraterna ligger i minst sagt i underläge. För tillfället sitter republikaner på 33 poster, demokrater på 16 och en oberoende på den i Juneau i Alaska.

Det finns ett tungt vägande skäl för väljarna att bry sig om utgången. Guvernörerna kan få stort inflytande över den framtida valkretsindelningen efter nästa folkräkning som äger rum 2020. Eller, med andra ord, att påverka utgången i kommande val.
Fortsätt läsa

Year of the (Liberal?) Woman

LaTosha Brown har grundat påtryckargruppen Black Voters Matter – och att de gör det, i synnerhet kvinnorna, framgick i ett fyllnadsval i Alabama med seger för demokraten Doug Jones.

WASHINGTON Den berömda könsklyftan består. Och utan tvekan hoppas demokraterna att återta majoriteten i representanthuset med sina rekordmånga – unga, ofta progressiva, ofta energiska – kvinnliga kandidater.

Nästan hälften av de demokratiska kandidaterna är kvinnor, med flera även i traditionellt republikanska delstater. Det gäller till exempel Arizona där en kvinnlig demokrat tävlar mot en kvinnlig republikan om en senatsplats. Oavsett vem som vinner får Arizona sin första kvinnliga senator någonsin.

Parallellt utkommer flera böcker om kvinnors vrede. Känslor som bidragit till reformer historiskt.

Fortsätt läsa

Bloggarna om mellanårsvalet

Den här almanackan hänger på ett valhögkvarter i Illinois.

ROCK ISLAND Mindre än tre veckor återstår till kongressvalen tisdagen den 6 november – och på sina håll pågår förtidsröstandet för fullt.

Vi som står bakom Amerikaanalys träffades nyligen på Augustana College i Rock Island i Illinois. President Donald Trump och läget inför valet var förstås det dominerande samtalsämnet. Vi har alla följt många val och blickar framåt med hjälp av tre frågor.

Fortsätt läsa

Heliga enigheten i GOP

Den avgångne Anthony Kennedy och ersättaren Brett Kavanaugh stod bakom Donald Trump vid en ceremoni i Vita huset med de  befintliga HD-ledamöterna på första parkett. Foto: Manuel Balce Ceneta, AP

WASHINGTON På tisdagen välkomnade de åtta sittande domarna i USA:s Högsta domstol sin nya kollega – Brett Kavanaugh – in i gemenskapen bakom marmorfasaden.

Men utanför hade dammet inte lagt sig.

Tvärtom vispade president Donald Trump upp mer med sina beskyllningar om att anklagelserna mot Kavanaugh var en bluff – och att han ”befunnits oskyldig efter en historisk granskning”.

Fortsätt läsa

De nya vänstervindarna

Vänsterdemokraten Alexandria Ocasio-Cortez kampanjfilm.

Mellanårsvalet i november närmar sig med stormsteg. Det är lätt att svänga sig med begrepp som ödesval, vägval och milstolpar – men den 6 november framstår onekligen som ett mycket viktigt datum. Det lär visa sig om Donald Trump sitter säkert eller om demokraterna stärkts av motståndet mot honom och lyckats locka fler väljare med hjälp av en ny generation progressiva kandidater.

I min bok, Vänstern i USA, som just utkommit belyser jag den amerikanska radikalismens historia från slutet av 1800-talet till idag.

Fortsätt läsa

Äldre inlägg

© 2018 Amerikaanalys.se

Tema av Anders NorenUpp ↑