Amerikaanalys.se

För en breddad analys av amerikansk politik

Författare: Erik Åsard (sida 1 av 9)

Donald Trumps nya slogan: ”Russia First”

Presskonferensen i Helsingfors den 16/7 2018.

Donald Trumps agerande på världsscenen under den senaste månaden har varit det mest häpnadsväckande jag upplevt av en USA-president sedan jag började intressera mig för amerikansk politik. Och då är jag gammal nog för att ha varit med om Lyndon Johnson och Vietnamkriget, Richard Nixon och Watergate och Ronald Reagan och Iran-Contras-affären.

Det är lätt att överdriva betydelsen av nyss timade händelser, men min tro är att det vi just bevittnat i efterhand kommer att ses som en brytpunkt inte bara i Trumps presidentur utan även i USA:s nationella utrikes- och säkerhetspolitik.

Fortsätt läsa

Noteringar om kvinnligt och manligt i politiken (2)

Hillary Clinton i den famösa tv-duellen med republikanen Rick Lazio.

När Hillary Clinton kandiderade till senaten år 2000 – första och hittills enda gången som en sittande First Lady har ställt upp i ett val – deltog hon i tre tv-sända valdebatter med Rick Lazio, hennes republikanske motståndare. Förutom att försöka göra Clinton till en ”utböling” drev den New York-födde Lazio endast en större sakfråga: att kandidaterna borde enas om att avstå från att ta emot s k ”soft money”, alltså donationer till ett politiskt parti för olika ändamål. För dessa penningbidrag fanns det då inga begränsningar, och kandidaterna hade i veckor debatterat om att ingå en frivillig överenskommelse om saken. Frågan kom upp redan i den första tv-debatten och skulle bli kampanjens avgörande händelse.

Fortsätt läsa

Noteringar om kvinnligt och manligt i politiken (1)

Kongressledamoten Bella Abzug (i hatt) i spetsen för en demonstration för ERA.

Hösten 1978 upplevde jag min första amerikanska valrörelse. Det var mellanårsval i landet där valarbetarna aldrig vilar, och de välansade gräsmattorna i mitt bostadsområde fylldes av skyltar med kandidaternas namn. Jag var gästforskare vid University of Oregon i Eugene, USA:s friidrottsmetropol, och i det fjärde valdistriktet stod kampen mellan två manliga kongresskandidater. Vid en offentlig debatt på campusområdet fördelades ordet mellan de båda, en demokrat och en republikan, av en manlig moderator som råkade i trångmål när han inbjöd publiken i den fullsatta salen att ställa frågor.

Fortsätt läsa

Trumps utrikespolitik har flera föregångare

Donald Trump omgiven av världsledare vid G7-mötet i Quebec.

Det är turbofart på Donald Trumps utrikespolitiska förehavanden. Besluten styrs av magkänslan, och retoriken kan skifta från en timme till en annan. Bara under den senaste tiden har han förargat EU och Kina genom att införa tullar på en rad varor, krävt att Ryssland ska återbördas till G7-gruppen, vägrat att underteckna gruppens slutdokument i Quebec (efter att först ha accepterat det), förolämpat Kanadas folkvalde premiärminister Justin Trudeau och öst beröm över Nordkoreas brutale diktator (”I do trust him”, ”very smart”, ”very honorable”) efter deras möte i Singapore. Journalisterna som följer honom har fullt sjå att hinna med. Den som ser SVT-serien ”New York Times och Donald Trump – slaget om sanningen” vet att tempot inte är mindre hektiskt i inrikespolitiken.

Fortsätt läsa

James Comey – en duglig men politiskt naiv FBI-chef

Den 6 januari 2017 körde en smärre armada av SUV-bilar fram mot Trump Tower i Midtown Manhattan i New York. I bilarna satt cheferna för CIA, NSA och FBI, flankerade av säkerhetsvakter. Säkerhetsorganens bästa analytiker hade länge arbetat med att samla ihop all tillgänglig information om den ryska inblandningen i presidentvalet 2016. Nu skulle deras chefer i detalj presentera materialet, inklusive metoder och källor, för Donald Trump och hans närmaste medarbetare. Bara två veckor återstod innan Trump skulle installeras som USA:s 45:e president.

Fortsätt läsa

Dum, dummare, dummast – republikaner om skolskjutningarna

En bild av framtidens USA-skolor, enligt tecknaren Dave Granlund.

Ritualen är skrämmande välbekant vid det här laget. Den 18 maj vid pass 07.40 på morgonen började en elev vid gymnasieskolan i Santa Fe i Texas att skjuta vilt omkring sig i ett klassrum. Eleven, en 17-årig pojke, hade kommit till skolan med ett gevär av märket Remington 870 och en 38-kalibrig revolver. Han lyckades döda åtta elever i åldrarna 15-17 år och två lärare innan polisen kunde oskadliggöra honom. 14 personer skadades, däribland förövaren och en polisman vars tillstånd fortfarande är kritiskt.

Dådet var den 64:e skolskjutningen i USA sedan 2015. Sedan dess har ytterligare några skjutningar inträffat (se den sorgliga listan här). Samma dag som Santa Fe-skjutningen dödades en person vid ännu en skottlossning utanför en gymnasieskola i Jonesboro i Georgia. Ytterligare tre skadades, men den nyheten var för obetydlig för att uppmärksammas av de rikstäckande medierna. Det fordras numera tvåsiffriga dödstal för att redaktörerna ska anse det lönt att plocka fram rubriken ”Breaking News”.

Fortsätt läsa

Svårt för demokraterna att vinna senaten

Stacey Abrams, demokraternas guvernörskandidat i Georgia (Bob Andres/Atlanta Journal-Constitution via AP).

Spekulationerna inför mellanårsvalet i november fyller redan de amerikanska medierna. Det vanliga under ett mellanårsval är att den sittande presidentens parti går tillbaka och förlorar platser i kongressens båda hus. De tre senaste gångerna som ett parti mötte väljarna utifrån en styrkeposition (kontroll av såväl kongressen som Vita huset) råkade det ut för svidande nederlag. Så skedde med demokraterna 1994 och 2010, och med republikanerna 2006.

Men ibland lyckas majoritetspartiet hålla ställningarna och till och med gå fram något, exempelvis 1998 och 2002 då extraordinära händelser påverkade resultatet (Lewinskyaffären respektive 9/11). USA-politiken i Trumps tidevarv är som bekant allt annat än vanlig, vilket gör förutsägelser särskilt osäkra.

Fortsätt läsa

Statusängslan avgjorde valet 2016, inte ekonomin

Professor Diana Mutz har granskat presidentvalet 2016.

De amerikanska statsvetarna kan inte släppa presidentvalet 2016. Det stora flertalet av dem förutsåg fel vinnare, och de ägnar nu ansenlig tid åt att vrida och vända på väljarstatistiken för att få någon rätsida på saken. Vilka faktorer avgjorde egentligen valet till Donald Trumps fördel?

Den som senast försökt besvara frågan är professor Diana C. Mutz, som jag träffade på en statsvetarkonferens i USA i mitten av 1990-talet. Då ansågs hon som en av de mest lovande bland yngre amerikanska statsvetare. Nu har hon en lärostol vid det prestigefyllda Annenberg School for Communication vid University of Pennsylvania, och har fått ett flertal utmärkelser för sina arbeten.

Fortsätt läsa

Juridiken tar över alltmer av politiken

Robert Muellers Rysslandsutredning – bara ett av Trumps juridiska problem (NY Daily News).

I fredags kom nyheten att demokraterna stämmer Donald Trumps valkampanj för att i samarbete med Ryssland och Wikileaks ha hackat partiets datornätverk under valrörelsen 2016. Stämningen uppgår till mångmiljonbelopp och nämner flera av de brottsmisstänkta vid namn, däribland Trumps äldste son Donald junior, svärsonen Jared Kushner och förre kampanjchefen Paul Manafort (Trump själv nämns inte).

I stämningen hävdas att dataintrånget utfördes i syfte att skada Hillary Clinton och öka Trumps chanser att vinna valet. Just den frågan är föremål för en stor utredning av den specielle åklagaren Robert Mueller, och en parallell utredning i senaten. Men det tycker inte demokraterna räcker; de går till domstol för att få ytterligare publicitet kring affären och utpeka republikanerna som oetiska rufflare.

Fortsätt läsa

När kan Trump bruka militärt våld?

Lördagens missilattack som den såg ut i Damaskus, Syrien (ABS-CBN News).

Varje gång en amerikansk president ger order om en missilattack eller andra former av militärt våld utomlands uppstår en debatt om handlingen är moraliskt försvarlig och förenlig med konstitutionen. Så var det även nu senast när Donald Trump beordrade nya missilattacker i Syrien efter regimens misstänkta bruk av kemvapen, och så har det varit i stort sett varje gång som USA genomfört militära operationer i andra länder. Att attackerna denna gång skedde tillsammans med Frankrike och Storbritannien har inte fått debatten att tystna, tvärtom.

Fortsätt läsa

Äldre inlägg

© 2018 Amerikaanalys.se

Tema av Anders NorenUpp ↑

Integritetsinställningscenter

Avsluta ditt konto?

Ditt konto kommer att avslutas och all din data kommer att raderas permanent och kan aldrig återskapas. Är du säker på att du vill fortsätta?