Det finns mycket som tyder på att dödsstraffet inom en överskådlig framtid kommer att försvinna i USA. Både antalet dödsdomar och avrättningar har stadigt minskat under de senaste två decennierna, och den så viktiga folkopinionen visar på rekordlågt stöd. En unik situation har dessutom uppstått i årets valkampanj i och med att en överväldigande majoritet av demokraternas primärvalskandidater uttryckt stöd för dödsstraffets avskaffande. Men hur kommer det sig att USA tillämpar dödsstraff överhuvudtaget – och varför är det på väg att avskaffas just nu? Inlägget är författat av Emma Ricknell.

Det kan verka i det närmaste ofattbart att dödsdomar fortfarande är en realitet i en majoritet av landets delstater – i skrivande stund 29 till antalet. Men många av de dödsdömda som överklagar sina domar lever många år på death row innan de kommer ens i närheten av ett avrättningsdatum. I vissa fall hinner den dömde avlida av ålder eller sjukdom. Faktum är att både dödsdomar och avrättningar stadigt har minskat i antal under de två senaste decennierna. I mitten av 1990-talet dömdes t.ex. över 300 fångar varje år till döden, medan denna siffra är nere på under 50 idag.

Antalet dödsdomar per år 1973-2019. Graf från Death Penalty Information Center.

Antalet avrättningar har vidare legat stabilt under 30 till antalet de senaste åren, från en topp på nästan 100 år 1999.

Antalet avrättningar per år 1977-2019. Graf från Death Penalty Information Center.

Även opinionen följer samma mönster, med ett trendbrott kring slutet av 1990-talet. Förra året var första gången en majoritet svarade att en livstidsdom utan möjlighet till villkorlig frigivning var ett bättre alternativ än dödsstraff.

Gallup Poll—For First Time, Majority of Americans Prefer Life Sentence To Capital Punishment
Den senaste surveyundersökningen där amerikaner blev tillfrågade om vilket straff de ansåg vara mest lämpligt vid mord – dödsstraff eller livstids fängelse utan möjlighet att bli villkorligt frigiven – visar att en majoritet idag inte längre föredrar dödsstraff ifall fler alternativ ges. Graf från Gallup.

Dödsstraffet har geografiskt sett en heltäckande spridning bland delstaterna i Södern, men är inte enbart ett sydstatligt fenomen, särskilt inte över ett längre tidsperspektiv. Två av de delstater som avskaffat dödsstraffet sedan år 2000 räknas som sydstater (Delaware och Maryland), medan övriga (Connecticut, Illinois, New Hampshire, New Jersey, New Mexico, New York och Washington) är utspridda i övriga delar av landet. 

Delstater med och utan dödsstraff år 2020.
Karta från Death Penalty Information Center.

Men om situationen så tydligt pekar mot att dödstraffet är på väg att försvinna kan man ställa sig frågan hur det kommer sig att en majoritet av USA:s delstater och den federala regeringen överhuvudtaget tillämpar det?

Varför finns dödsstraffet kvar?

Frågan har uppmärksammats inom olika akademiska discipliner, dock kan man inte säga att forskare kunnat enas om en förklaring till varför det ser ut som det gör. Ett antal teorier lyfter historiska och kulturella aspekter med långtgående konsekvenser särskilt för landets minoriteter. Till exempel pekar man på arvet från landets blodiga historia i avseende slaveriet samt traditionen med lynchningar som praktiserades framför allt i den amerikanska Södern ända in på 1940-talet. Med denna historia i bakgrunden finns teorier om att dödsstraffet existerar på grund av hur samhället reagerar på upplevda hot, dels från minoriteter, dels från människor med lägre socio-ekonomisk status. Politiker, särskilt konservativa sådana, har dragit nytta av denna kontext, vilket i sin tur gjort att en tradition av att vilja framstå som ”tough on crime” etablerats där således dödsstraffet premieras, i ett land där majoriteten av befolkningen generellt varit för dess bevarande.

Andra forskare pekar på hur den amerikanska staten är uppbyggd och styrs. Det faktum USA har en federal struktur möjliggör att delstaterna själva får bestämma över bland annat sådant som dödsstraff. Detta har gjort att olika regionala traditioner kunnat leva vidare, och en oerhörd bredd i hur olika delstaters rättsväsenden ser ut. I detta mer decentraliserade system, där ett betydligt antal positioner i rättsväsendet väljs genom demokratiska val, hamnar också väljaren närmare beslutet om dödsstraffets vara eller icke vara, och beslutsfattare är i många fall mer lyhörda till medborgares åsikter. Det är värt att notera att få länder i Europa såväl som på andra kontinenter hade avskaffat dödsstraffet ifall beslutet hade legat hos befolkningen. En rad delstater har dessutom inslag av direktdemokrati, där medborgare har möjlighet att påverka lagstiftningen genom folkomröstningar.

I en delstat som Kalifornien har antalet brott som kan leda till en dödsdom tredubblats sedan 1970-talet tack vare just folkomröstningar – Kalifornien har också den i särklass största death row bland delstaterna, där storleken inte enbart kan tillskrivas att delstaten har flest invånare och/eller mordfall.

Även medias roll har lyfts inom forskningen, med fokus på hur media kan driva på opinionen för dödsstraffets bevarande genom sensationsjournalistik och svartvita beskrivningar av brott och förbrytare.

Om ovanstående redogörelse av forskningsläget kring dödsstraffets existens visar på hur många olika vinklar det finns, kan man ana att det inte finns ett sätt att se på dödsstraffets nuvarande nedgång. En faktor som vissa forskare menar haft avgörande roll för inbromsningen handlar om just medias roll. Debatten om dödsstraff i pressen präglades tidigare främst av olika åsikter kring moral och straffets förenlighet med den amerikanska konstitutionen, medan den sedan mitten av 1990-talet skiftat till att handla om det faktum att oskyldiga människor riskerar att avrättas.

Varför fokus förändrades anser forskarna inte går att koka ned till en enda orsak, och att det egentligen inte är huvudfrågan. Skiftet skedde kollektivt vid en rad av de större tidningarna i landet, och i en växelverkan mellan media, väljare och beslutsfattare har resultatet blivit bland annat en alltjämt åtstramande lagstiftning och tillämpning av dödsstraff. Min egen forskning undersöker bland annat den roll delstatspolitiker som år efter år lägger fram lagförslag om att begränsa eller avskaffa dödsstraffet haft under de senaste två decennierna; politiker som i debatter i delstatsförsamlingarna ger uttryck för just det fokus på de oskyldigt dömda som idag präglar hur dödsstraffet beskrivs.

Som alternativ förklaring bör även nämnas att USA:s högsta domstol har spelat en viktig roll i att forma dagens dödsstraff genom en rad domar med begränsande effekt, t.ex. när det gäller stopp för avrättningar av personer som var under 18 år vid tiden för brottet och människor med kognitiva funktionsnedsättningar. I denna kontext tas även teorier om internationellt inflytande upp, där USA utan dessa reformer verkligen sticker ut i västvärlden.

Hur ser framtiden ut?

Så hur seglivad är egentligen denna rent av besynnerliga institution, dödsstraffet? Ja, delstater kommer att fortsätta avskaffa det, opinionen kommer antagligen inte svänga tillbaka inom en överskådlig framtid, och medias hantering kommer fortsätta i samma spår som idag. Dock kommer USA:s strukturer också fortsätta i samma spår, där makt och inflytande som hängts upp vid något som dödsstraff inte gärna är något som överges lättvindigt. Vartenda år läggs lagförslag fram om dödsstraffets återinförande i en rad delstater där det avskaffats, och det är inte uteslutet att ifall en delstat skulle trilla dit, så följer flera efter.

Man kan slutligen konstatera att även om Kalifornien verkar vara nära ett avskaffande efter att Guvernör Gavin Newsom infört ett moratorium (stopp) för avrättningar, är delstaten ett ypperligt exempel på dödsstraffets otroliga seglivenhet. Inte ens med en klar demokratisk majoritet i delstatsförsamlingen, ett fängelse som knappt klarar av att hantera mängden dödsdömda fångar, dyra överklagansprocesser som måste hanteras av överbelastade domstolar och en guvernör som Jerry Brown vid rodret under 2010-talet, en dödsstraffsmotståndare som under sin allra första omgång som guvernör i delstaten på 1970-talet la in ett veto mot dödsstraffets återinförande, slutade dödsdomarna, idag över 700 till antalet, att läggas på hög. Några avrättningar däremot, har inte skett i Kalifornien sedan 2006. Om något kan sägas om dödsstraffets öde på sikt, är det att bredden bland delstaternas tillämpning kommer att bestå framöver.

Emma Ricknell är doktorand i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet. Hennes avhandling handlar om dödsstraffet i USA, med fokus på lagstiftningsprocessen på delstatsnivå. Hon har tidigare arbetat för delstaten Kalifornien vid en enhet som driver dödsdömda fångars överklagansprocesser.

Dela denna bloggpost