John Adams hem i Massachusetts.

WASHINGTON Helgdagen Presidents’ Day infaller alltid den tredje måndagen i februari – i år den 17 februari. Man säger att alla presidenter hedras, men mest två av dem, George Washington och Abraham Lincoln som föddes den 22 respektive den 12 februari.

Det är aldrig brist på nya presidentbiografier eller historiker som granskar enskilda händelser och beslut i presidenternas liv. En udda vinkel bjuds i nyss utkomna Author in Chief av Craig Fehrman.

Nationalparkförvaltningen National Park Service har en sammanställning av historiska platser som förknippas med presidenterna, här. Många är värda i alla fall en rejäl omväg, till exempel familjen Adams bostad i Massachusetts.

Craig Fehrman berättar att det tog honom tio år att skriva boken och att han grävt upp okänt material, däribland brev och bortglömda skriverier. Och vem, undrar han, visste att Lincoln skrev en bästsäljare? Med det senare avser han Lincolns smarta drag att se till att de publikfriande debatterna mellan honom och demokraten Stephen Douglas gavs ut i bokform – och sedan spreds snabbt över landet med hjälp av det framväxande järnvägsnätet.

”Jag tror att Lincoln insikt om att den här boken skulle bli en framgång säger mycket om hur ambitiös han var. Den kom ut 1860, i tillräckligt god tid för att hjälpa honom i de republikanska primärvalen och sedan, före själva valet, hade boken blivit en sensation med 50000 sålda exemplar”, sa Craig Fehrman i en intervju med New York Times.

I sin bok tar Fehrman upp olika typer av böcker och skrifter av presidenter från John Adams bittra uppgörelse med fiender efter förlusten i presidentvalet till Barack Obamas skildringar av sin udda bakgrund. Han rankar de olika självbiografierna, givetvis med omnämnanden av U.S. Grants tilltalande Personal Memoirs och av Calvin Coolidges så gott som okända kortfattade memoarer The Autobiography of Calvin Coolidge. Om Ronald Reagan säger Fehrman att den första självbiografin Where’s the Rest of Me? från filmstjärneåren på 1940-talet är mer läsvärd än den tjocka An American Life som kom 1990 och som Reagan skojade om efteråt – han hade inte läst den, ännu mindre skrivit den.

Craig Fehrman behandlar också fenomenet ”kampanjbiografier”, alltså ofta hafsigt tillkomna böcker om kandidaten och valplattformen. Han befinner sig nu på pr-turné och kan glädja sig åt omdömet ”en av de bästa böckerna om amerikanska presidenter som utkommit på senare år” i den här recensionen i Wall Street Journal.

o

När jag har varit ute och pratat om min senaste bok, USA:s alla presidenter, får jag ofta frågan Vad är det som driver en person att ställa upp i presidentvalet?

Ett mycket solitt självförtroende naturligtvis och en tro på de egna politiska instinkterna – och en vilja att skapa en bättre framtid. Krävs gör också (vilket många bittert fått erfara) ett ogripbart ”det” som går fram i tv-rutan och från scenen.

Väl i Vita huset lyfts andra nödvändiga egenskaper fram. Nyfikenhet, lyhördhet, ledarskapstalanger, koncentrationsförmåga – och återigen ett ogripbart ”det” vid krig och katastrofer. Presidenten är ju inte bara överbefälhavare, Commander in Chief, utan också Mourner in Chief. Och, enligt Fehrman, Author in Chief. Barack Obamas utlovade självbiografi är inte ute än, i väntan på den publicerade han som vanligt en lista på sina favoritböcker under året som gick.

Donald Trump har, som bekant, varit en flitig författare om än med hjälp av spökskrivare. Och han har redan gett upphov till en hel hylla med böcker om hans år som president, senast bästsäljaren A Very Stable Genius av Philip Rucker och Carole Leonnig som båda är reportrar i Washington Post. Kortrecension: mycket av vittnesmålen om kaos, presidentens okunnighet och oberäkneliga beslutsfattande är känt men boken är betydligt mer välunderbyggd än Michael Wolffs Fire and Fury.

                                                                   KARIN HENRIKSSON

Dela denna bloggpost