Gången – i suddig grafik – när en fredspristagare utses. Källa: Norska Nobelkommittén

WASHINGTON Nobel! Nobel! Nobel! ropades det entusiastiskt på Donald Trumps massmöten. Den nordkoreanske diktatorn Kim Jong-un hade träffat sydkoreanske presidenten Moon Jae-in – och planer smeds för ett första möte öga mot öga mellan Trump och Kim.

Men, ett och ett halvt år senare förblir förhoppningarna om fred på en kärnvapenfri Koreahalvö just förhoppningar. Och för Donald Trump är mänskliga rättigheter ingen prioritering, det är däremot försäljning av amerikansk försvarsmateriel.

Fyra amerikanska presidenter har tilldelats Nobels fredspris. Ingen av dem lär ha propagerat öppet för det, i synnerhet inte Barack Obama som var lika överraskad som resten av världen när beskedet från Oslo kom i oktober 2009.

Barack Obama tar emot fredspriset 2009.

Donald Trump kan inte släppa ämnet. Förra året lät han förstå att den japanske premiärministern Shinzo Abe föreslagit hans namn i ett brev till Norska Nobelkommittén. I höstas vidhöll Trump att han borde ha fått det, ”för en massa saker, om de gjorde det på ett juste sätt, vilket de inte gör”.

Woodrow Wilson tilldelades fredspriset 1919 och tog emot det först 2020. Men skulle presidenten Herbert Hoover varit mer välförtjänt? undrar förvaltare av Hoovers arv som menar att ”Hoover gav mat åt fler och räddade fler liv än någon annan” med sina humanitära insatser i Europa under och efter första världskriget.

Men, det var Wilsons trägna arbete för ett Nationernas förbund som belönades. Efter eldupphör i kriget som skulle avsluta alla krig arbetade Wilson outtröttligt för idén om att världen måste få ett forum för att undvika nya militära konfrontationer. USA ratificerade aldrig NF som föll i glömska, efter nästa världskrig grundades Förenta Nationerna, FN, som USA bitvis haft en snål inställning till.

Theodore Roosevelt, Jimmy Carter och, som sagt, Barack Obama, tilldelades också fredspriset. Många i USA är besvikna över att Michail Gorbatjov ansågs som en värdig mottagare 1990, men inte Ronald Reagan. Ta del av Obamas föreläsning här och Carters här.

Årets fredspris gick till etiopiske premiärministern Abiy Ahmed Ali och det delades som traditionen bjuder ut på Alfred Nobels dödsdag den 10 december.

o

Den 10 december är också International Human Rights Day. Efter snart tre år av det trumpska presidentskapet har framgått att mänskliga rättigheter inte är något han prioriterar (det senaste, här, om kritiken mot att USA blockerar en granskning av mänskliga rättigheter i Nordkorea). Vidare återkommer Trumps fäbless för och fraterniserande med diktatorer ofta i de utrikespolitiska kommentarerna.

Men, ska påpekas, på en punkt har Trump rätt. Han påminner ibland om alla förhandsvarningarna efter valsegern om att han skulle starta krig – det har han inte, men inte heller avslutat krig som utlovat.

Mer om respektive president/fredspristagare finns att läsa i min bok USA:s alla presidenter.

                                                                  KARIN HENRIKSSON

Dela denna bloggpost