De verkliga makthavarna i kongressen – den demokratiska talmannen Nancy Pelosi och den republikanske senatsledaren Mitch McConnell. Foto: Clive Owen, AP

WASHINGTON En strid rasar just nu mellan partiblocken i kongressen – vilka är det som inte får något uträttar?

Är det demokraterna som ägnar all tid åt riksrättsprocessen? Eller är det republikanerna i senaten som vägrar att ta upp förslag som klubbats av majoriteten i representanthuset?

Begreppet förknippas mest med president Harry Truman som i valrörelsen 1948 stämplade oppositionen som ”Do Nothing Congress”. Han kallade till extra sammanträde för att få republikanerna att rösta för hans förslag – vilket de förstås inte gjorde.

Produktivitet i kongressen mäts i antal stiftade lagar. Detsamma gäller för enskilda ledamöter. Typ av lag vägs in – tung eller lättviktig? Röstade vederbörande med eller mot sitt parti? Och hur bedömdes det av intresseorganisationer?

President Donald Trump dundrar mot ”Do Nothing Democrats” i tweet efter tweet, som t.ex. i denna från början av oktober:

”The Do Nothing Democrats should be focused on building up our Country, not wasting everyone’s time and energy on BULLSHIT, which is what they have been doing ever since I got overwhelmingly elected in 2016, 223-306. Get a better candidate this time, you’ll need it!”

På måndagen strax före avresan till London, där han deltog i Natos 70-årsjubileum tisdag-onsdag, avfyrade han bortåt tjoget tweetar och retweetar. Bl. a. denna med fortsatta anklagelser om att riksrättsprocessen inte går rätt till:

”The Do Nothing Democrats get 3 Constitutional lawyers for their Impeachment hoax (they will need them!), the Republicans get one. Oh, that sounds fair!”

o

Men faktagranskningar visar att Trump har fel. Demokraterna, som tog över majoriteten i representanthuset i januari i år, har klubbat över 500 resolutioner och lagförslag. Om allt från vapen, säkrare valprocedurer, klimatåtgärder, läkemedelspriser, nätneutralitet, höjda minimilöner m.m. När förslagen sedan skickades vidare till senaten togs de sällan eller aldrig upp till omröstning. Något som fått demokraterna att hävda att den republikanske majoritetsledaren Mitch McConnell härskar över en ”legislative graveyard”.

McConnell, som prioriterar domartillsättningar, försvarade agerandet på sitt vanliga torra sätt:

”I understand that my sin is that I’ve been stopping left-wing agenda items coming out of the House and confirming stract constructionists to the Supreme Court.”

Totalt har ett 70-tal nya lagar klubbats, fast i sammanställningar påpekas att det rör sig om ganska harmlösa saker som förlängning av anslag eller nya namn på federala inrättningar. Men året är inte slut än och det finns tecken på att demokraterna i representanthuset överväger att ta upp Trumps frihandelsavtal USMCA med Kanada och Mexiko, alltså det som ska ersätta det gamla Nafta. Både demokraterna och Trump skulle behöva en framgång att peka på när valåret nalkas. Trumps popularitetssiffror har aldrig nått över 50-procentstrecket och kongressen är nere på 24 procent.

OBS – jag skulle avråda från vadslagning, demokraterna vill ha ändringar i avtalstexten innan de röstar och dessutom pågår förhandlingar om en ny budget som – mycket – snabbt skulle kunna urarta.

En av de lagar som faktiskt undertecknades utvidgar djurskyddet på federal nivå. ”Great news for animal!” förkunnar organisationen Peta om förbudet mot djurplågeri, The Prevent Animal Cruelty and Torture (PACT) Act.

Det går att följa lagförslag på t.ex. govtrack.us, såväl själva texten som utsikter för att de ska gå igenom.

Apropå djur – här är en av de två kalkonerna som Donald Trump benådade före Thanksgiving – hör mer om det helgfirandet i Amerikaanalys-podden.

o

Läs mer om dramat 1948 i Wikipedia. Flera viktiga lagar klubbades, men den republikanska majoriteten ratade Trumans s.k. Fair Deal. I valet i november gick republikanerna bakåt och demokraterna fick majoritet. Truman, den 33:e presidenten, skildras i ett kapitel i min bok USA:s alla presidenter.

o

Och så till något helt annat som det brukar heta.

Presidenthustrun Melania Trump avtäckte årets julprydnader i Vita huset häromdagen. Temat lyder The Spirit of America med fokus på enskilda människor, t.ex. granen som klätts av anhöriga till stupade i krig, Gold Star families.

I vanlig ordning var recensionerna blandade, med invändningar från en del om att allt det vita kändes stelt och kallt, medan andra tyckte att det var festligt och smakfullt.

                                                                   KARIN HENRIKSSON

Dela denna bloggpost