Amerikaanalys.se

För en breddad analys av amerikansk politik

Agnew – länken Nixon-Trump

Paret som skulle ställa upp och vinna presidentvalet 1968 – Spiro Agnew t.v. och Richard Nixon.

WASHINGTON När ett 40-tal historiker ombads att ranka USA:s 48 vicepresidenter genom tiderna hamnade Spiro Agnew allra sist.

Det är fel, menar de tre författarna bakom boken Republican Populist med den talande underrubriken Spiro Agnew and the Origins of Donald Trump’s America. I själva verket var Richard Nixons val av Agnew till sin vp-kandidat 1968 ett av ”de mest avgörande besluten i nutida amerikanska politik” med ekon som hörs ett halvsekel senare.

Spiro Agnew (1918-1996) är endast den andre vicepresidenten som tvingats lämna posten och det skedde efter omfattande korruptionsanklagelser. Richard Nixon utsåg då Gerald Ford till efterträdare och denne fick ju ta över som president när Nixon avgick, men det är en annan historia.

Enligt universitetsprofessorerna Charles J. Holden, Zach Messitte och Jerald Podair var Agnew den ”ursprunglige agitatorn mot medierna, mot eliten”. Han spelade skickligt på samma stämningar som Donald Trump fångade upp femtio år senare och som medfört att det republikanska partiet, GOP, gått ifrån de traditionella värdena som frihandel, allianser och öppenhet för invandring.

”Det är ingen brist på böcker om Richard Nixon, Bobby Kennedy och det viktiga 1968 men några seriösa akademiska studier om Spiro Agnew finns knappast”, skriver de tre författarna i förordet.

En annan indirekt huvudperson, som fortfarande är verksam, framträder på sidorna. Nämligen Pat Buchanan som var talskrivare och många år senare ställde upp som presidentkandidat på ett nativistiskt America First-liknande budskap.

Spiro Agnew föddes i Baltimore och sympatiserade först med demokraterna, utbildade sig till jurist och halkade så småningom in i politiken. ”Spiro, who?” löd sedan refrängen när Richard Nixon otippat lyfte fram Agnew, som då bara suttit som republikansk guvernör i Maryland i två år. Skälet ska ha varit att Nixon uppskattade att Agnew tog i med hårdhandskarna mot svarta ledare efter raskravallerna tidigare det året

Trion bakom boken framhåller att Agnew var en skicklig folktalare och populist som ”spelade en nyckelroll när det gällde att locka den vita Södern till det republikanska partiet”. Agnew framstod med sin grekiska invandrarbakgrund som en äkta ”everyman” eller ”suburbman” och kanaliserade ”vitt arbetar- och medelklassförakt mot etablissemanget”. Och i det etablissemanget placerade Nixon och Agnew in medierna, precis som Trump. Agnew som gillade allitteration avfärdade journalistkåren som ”nattering nabobs of negativism” i sin kanske mest kända replik (fast den myntades av en annan konservativ talskrivare, William Safire).

Boken om Agnew är utgiven av University of Virginia Press.

Nämnas kan att de tre författarna, som är verksamma vid olika colleges, arbetat med projektet i många år. Vid en presentation av boken i en Marylandförort till Washington vittnade en av dem om ett mejl han skrev till de andra natten till den 9 november 2016:

”Our book just became very, very relevant.”

Donald Trump använde sig av Spiro Agnews taktik, menar de, för att konsolidera politiskt stöd och mobilisera intresse från medierna: Att slå ner på minoriteter? Att gå till attack mot medier och akademiker och eliter (och, i Agnews fall, studentupproret)? Att gå till storms mot politisk korrekthet? Att angripa kamrater i egna partiet? Allt detta gjorde Agnew först, sedan Trump.

Slutet på karriären kom snabbt för Agnew 1973, dock utan inblandning i Watergateskandalen. Det uppdagades att han tog emot mutor och fängelse hotade för skattebrott. Ingen trädde fram till hans försvar och han fick avgå för att sedan mer eller mindre försvinna. Mer om Agnew här.

o

Mer nytt på bokfronten: presidentsonen Donald Trump jr har just gett ut Triggered, också med en talande underrubrik, How the Left Thrives on Hate and Wants to Silence Us. Pappan hyllade den på Twitter och det väckte nya protester om att familjen skor sig på presidentämbetet. Trump j:r gästade tv-kanalen CBS:s morgonprogram och visade i inslaget att han kunde parera frågor från tre veteranjournalister samtidigt. Enligt diverse uppgifter har han vuxit i faderns anseende genom sitt eget tweetande och effektiva kampanjande, t.o.m. så mycket att han överskuggar dottern Ivanka. En politisk karriär utesluts inte.

Så här låter det i informationen om pr-eventet i Washington (på, var annars?, Trumphotellet):

”In Triggered, Donald Trump, Jr. will expose all the tricks that the left uses to smear conservatives and push them out of the public square, from online ”shadow banning” to fake accusations of ”hate speech.” No topic is spared from political correctness. This is the book that the leftist elites don’t want you to read!”

En motbild kan väntas i och med ett mycket omtalat boksläpp, nämligen A Warning av Anonymous eller den anonyme Vita huset-medarbetaren som skrev en kritisk debattartikel i New York Times under samma pseudonym. En hög tjänsteman på justitiedepartementet vände sig till förlaget med frågor om vederbörande skrivit under avtal om att inte yppa något utåt, ”nondisclosure”. Hachette svarade att något sådant inte fanns, men att man tänkte skydda författarens identitet.

                                                                  KARIN HENRIKSSON

Dela denna bloggpost

1 kommentar

  1. John Updike, den flitige författaren, skrev en bok som heter ”Memories of the Ford administration”. Finns på svenska. Som så ofta annars skildrar Updike några medelålders män och kvinnor någonstans i de östra delstaternas förortsmiljö. Updike med sitt holländsk-amerikanska Pennsylvaniska ursprung, sin lugg och sitt kvinnotycke, vore väl inte så känd om han skrev en torr akademisk avhandling. På omslaget ser man ett stort porträtt av president Ford. Poängen med boken är att president Ford och hans regering knappast nämns på de cirka 300 sidorna. Updike skildrar en miljö av huvudsakligen vita medelklassmän, gärna med akademiska jobb på mindre prestigefyllda universitet. De gifter sig, är otrogna ibland, separerar, knyter an ibland till ungarna, byter bil, klipper gräset, tar en draja eller två, samt byter förstås fruar ibland. Men politiken och presidenten Ford lyser i stort sett med sin frånvaro. Jämför detta med den draksådd Agnew sådde för femtio år sedan, till dagens trumpne president, som får hela USA att dela sig i två jämnstora läger.

Kommentarer inaktiverade.

© 2020 Amerikaanalys.se

Tema av Anders NorenUpp ↑