Kamala Harris på ett town hall i Iowa

Om man har turen att bo i närheten av Davenport, Iowa har man goda möjligheter att lyssna till och prata med de demokratiska presidentkandidaterna. Bara förra veckan fick staden besök av Joe Biden, Julián Castro, Kamala Harris och Amy Klobuchar. Anledningen är naturligtvis att Iowa den 3 februari 2020 inleder primär- och nomineringsvalsprocessen genom vilken det demokratiska partiet utser sin motståndare till president Trump.

Det brukar sägas, halvt på skämt, att väljarna i Iowa (och New Hampshire som kommer en vecka senare) är bortskämda eftersom de räknar med att träffa alla kandidaterna personligen åtminstone en gång. Båda delstaterna präglas av retail politics¸ dvs politiska kampanjer på sann gräsrotsnivå där kandidaterna träffar väljare i en rad mindre evenemang, ibland hemma hos partiaktivister, på olika restauranger eller på gator och torg.

Retail politics

I torsdags kväll framträdde senator Kamala Harris i ett s k ”town hall meeting” i en samlingssal på St. Ambrose University. Hon är senator från Kalifornien och fick mycket uppärksamhet och skjuts i opinionen efter sin attack på Joe Biden i rasfrågan i den demokratiska debatten i juni. Sedan dess har hennes siffror sjunkit. Inför ett åttiotal personer och lokala och nationella media höll Harris ett tal på en dryg halvtimme, varefter hon besvarade frågor från publiken och skakade hand och småpratade med de åhörare som så ville. Dessutom ställde hon mycket villigt upp för selfie-fotografering, något som numera har verkat bli självskrivet i amerikansk politik.

Att delta i ett town hall ger en god inblick i hur amerikansk politik fungerar. Man kommer mycket nära kandidaterna och får ofta möjlighet att tala med dem. Mötet annonseras genom partiapparaten men främst genom sociala media. Intresserade deltagare uppmanas att anmäla sig med e-postadress. Sedan jag gjorde det har jag mottagit en strid ström av e-postmeddelanden från Harris-kampanjen, ibland flera om dagen, där jag bl a ombeds donera pengar. Under debatten mellan de demokratiska kandidaterna förra veckan fick jag löpande meddelanden under debattens gång, där både Kamala Harris och hennes motståndares uttalanden direktkommenterades.

Kamala Harris bland väljarna

Kontakterna har fortsatt efter framträdandet i torsdags. Idag kom t o m ett mejl från Doug, Kamalas man, som uppmanade mej att skicka en födelsedagshälsning till senatorn. ”Kamala really loves hearing from supporters like you, Dag,” skriver Doug, och fortsätter: ”And I just know it’s going to warm her heart on her birthday to see all of your messages.”

Ett stump speech

Hennes tal var ett s k ”stump speech”, dvs ett standardtal där kandidaterna framför sina huvudbudskap. Hos Kamala Harris är kampen för rättvisa ett genomgående tema och frasen ”justice is on the ballot in 2020” återkommer ofta.  Hon understryker att hon växte upp som ett barn av medborgarrättsrörelsen och att hon som advokat och justitieminister i Kalifornien har kämpat för rättvisa för dem som saknar röster i det amerikanska samhället. Hon talade om ekonomisk rättvisa, om vapenkontroll, och om kvinnors rätt till sina egna kroppar och om det nödvändiga i att strida för dessa frågor – ”We take a fight”.

Rättvisan handlar också om Vita huset och den korruption som finns där. Hennes krav på riksrätt mot president Trump fick starkt bifall i publiken. Presidenten beskrevs om ”an indictment in a red tie” och anklagades för att ha sålt ut landet och dess värderingar till främmande diktatorer. Det är därför viktigt, sa Harris, att kunna använda de politiska mekanismer för att kontrollera maktmissbruk som grundlagsfäderna så förutseende skrev in i författningen.

Enighet igen?

Harris andra huvudbudskap är enighet. Trots att polariseringen har gått så långt i USA finns det mer som förenar än som splittrar amerikanerna menar hon, och är övertygad om att det går att överbrygga de många konflikterna i dagens amerikanska samhälle. Inte minst president Trumps år vid makten har ”utmattat det amerikanska folket” vilket gör ”unity” viktigare än någonsin.

Till skillnad från både Bernie Sanders och Elizabeth Warren som betonar de starka konfliktytorna i USA och förespråkar omvälvande förändringar, tror Kamala Harris på systemets förmåga att lösa de många och svåra problem som finns. På så sätt kan man höra ekon av den fyrtiofjärde presidentens slagord ”Yes, we can” från 2008 hos Kamala Harris. Hon befinner sig i mittfältet av de demokratiska kandidaterna och beskrevs också vid mötet som en ”sensible progressive”.

Enligt de senaste opinionsundersökningarna ligger Kamala Harris på ungefär sju procent nationellt och på tre procent i Iowa. Hon har alltså en ordentlig uppförsbacke framför sig. Harris har dock bestämt sig för att fördubbla sina insatser i Iowa, både vad gäller antalet anställda och besök där. ”Jag ska f-n i mig flytta dit”, lär hon ha sagt till en kollega i senaten. Så gjorde Jimmy Carter med stor framgång 1976, men det återstår att se om en sådan strategi lönar sig för Kamala Harris.

Dag Blanck

Dela denna bloggpost