Klassisk inskription från Jefferson Memorial i Washington, D.C.

President Trumps attacker på de fyra kongressledamöter som går under beteckningen ”the Squad” har ånyo satt frågan om vem som hör hemma i USA under debatt. Vilken sorts land är USA egentligen, och hur ser landets historiska rötter ut?  Vad betyder det när presidenten säger att fyra svarta kvinnliga ledamöter i representanthuset skall ”åka hem” när tre av dem är födda i USA och den fjärde invandrade dit som tonåring. I en stark reaktion på Trumps uttalanden betonar David Brooks i en kolumn i New York Times den 18 juli att USA:s fundament utgörs av pluralistiska, universella och framtidsorienterande anspråk. Han menar att Trumps USA är motsatsen—xenofobiskt, bakåtblickande och baserat på vita protestanter. Detta gör Trump till anti-amerikan.

Den intensiva debatten om Trumps rasistiska uttalanden understryker den samtida betydelsen av den amerikanska historien. I en annan kolumn från den 6 juni talar Brooks om olika ”berättelser” om USA, som har förändrats över tid. En sådan betonar USA som möjligheternas land, med politisk frihet och social mobilitet i centrum, med en gradvis utveckling av demokratiska institutioner. Det finns också andra berättelser, som fokuserar på konflikter och motsättningar. Inte minst betonas här uteslutandet av etniska och rasliga grupper som grundläggande för att förstå USA.

Att skriva ett lands hela historia är ingen lätt uppgift. Amerikanska historiker känner sig med viss regelbundenhet kallade att ge sig i kast med denna uppgift (möjligtvis oftare än sina svenska kollegor). Den senaste i raden är Harvard-historikern Jill Lepore vars These Truths. A History of the United States (New York: W.W. Norton, 2018) har fått stort genomslag. Lepore har skrivit ett dussin mycket väl mottagna böcker med tonvikt på amerikanskt 1700- och 1800-tal. Hon är också sedan 2005 en flitig bidragsgivare till The New Yorker.  These Truths är massiv, över 800 sidor, och som alltid när det gäller Jill Lepore njutbar att läsa. Den tar breda grepp, ägnar betydande utrymme åt den politiska historien, och återkommer gärna till teknologins roll för den amerikanska historien utveckling. (Man kan notera är hon inte är odelat positiv till Internet.)

Jill Lepore, David Woods Kemper ’41 Professor of American History  vid Harvard University

Utgångspunkten för Lepores sätt att se på den amerikanska historien signaleras redan i bokens titel, som anspelar på självständighetsförklaringens berömda andra mening: ”We hold these truths to be self-evident, that all men are created equal, that they are endowed by their creator with certain unalienable rights, that among these are Life, Liberty and the pursuit of Happiness.”  För Lepore utgör detta ett radikalt löfte från skaparna av den nya nationen, där både alla människors lika värde och ett antal oförytterliga rättigheter postuleras.

Hennes förståelse av den amerikanska historien ligger i spänningen mellan de radikala löftena (these truths) och den amerikanska verkligheten. Det är här, menar Lepore, som den amerikanska nationen har skapats och skall förstås. Hon kombinerar den s.k. konsensusskolans betoning av de politiska, sociala  och ekonomiska möjligheter som USA har erbjudit med de senaste årtiondenas insikter om hur begränsade de också har varit.

Således hade vid mitten av 1800-talet allmän rösträtt för vita män genomförts i hela USA, vilket gav många av de europeiska invandrarna betydligt större rättigheter än vad de hade haft i Europa. Samtidigt vilar den amerikanska staten också på exkluderande mekanismer, inte minst slaveriet och dess arv, vilka långt in på 1960-talet har förnekat stora delar av befolkningen de politiska rättigheter som självständighetsförklaringen och konstitutionen ställde ut.  För Lepore blir en av bokens grundfrågor således: ”Does American history prove these truths, or does it belie them?” och det är med hjälp av historiska resonemang och fakta som undviker ideologiseringen och förenklingen av det förflutna som Lepore vill ge sitt bidrag.

Lepore skriver inte bara historia, utan ser också sin bok som en gammaldags amerikansk ”civics book, an explanation of the origins and ends of [our] democratic institutions”. Även om hon började skriva These Truths innan presidentvalet 2016 kastar det en skugga över boken, och den är därför ett exempel på hur amerikanska akademiker bearbetar valet av president Trump.

Lepores senaste bok This America. The Case for the Nation (New York: Liveright, 2019) är mycket kortare—150 sidor—och en sorts fortsättning av These Truths. Här analyserar Lepore den amerikanska nationalismens speciella karaktär och historia. Hon noterar att under de senaste årtiondena har amerikanska historiker tappat intresset för nationen och det nationella som analysram. Istället har man fokuserat på andra ämnen, som t.ex kvinnor, minoriteter, slaveriet, städer, mentaliteter, arbetare eller urbefolkningar.

Denna specialisering har på många sätt varit av godo och gett oss ny och viktig kunskap, men Lepore menar att det ånyo är dags att sätta fokus på den nationella nivån. När hon gör det blir frågan om de ideologiska utgångpunkterna för republiken centrala (m.a.o. ”these truths”). Boken blir ett passionerat argument för dessa liberala principer i en samtid där illiberala åsikter vinner allt större stöd, både i USA och i andra länder. Hon pläderar för en ”amerikanism” baserad på USA:s  ”best idea”, nämligen att ”all of us are equal, we are equal as citizens, and we are equal under the law”. En nation som är grundad på universella idéer kommer alltid att strida om hur man skall tolka dess förflutna, och det är just den striden som för Lepore utgör nationens kärna.

Genom These Truths har Lepore visat att hon är en av de ledande amerikanska historikerna idag. Boken tar sig an stora frågor och får oss att reflektera över rötterna till den amerikanska republiken. Den visar med all önskvärd tydlighet betydelsen av det amerikanska förflutna för att förstå det amerikanska samhället av idag.

Dag Blanck                                                                                                          

Dela denna bloggpost