Så här är det tänkt att kuverten med folkräkningsformuläret ska se ut.

Den 9 juli 2019 har USA 329 202 853 invånare, enligt amerikanska statistikbyrån. En mycket exakt siffra som förmodligen inte är helt korrekt.

Men storleksordningen 330 miljoner är förklaringen till att planeringen inför nästa folkräkning måste påbörjas i god tid.

President Donald Trump ville ha en fråga om medborgarskap på blanketten som alla hushåll förväntas fylla i. Högsta domstolen underkände preliminärt den planen och besked kom från ansvariga departement om att den slopats. Då grep Trump oväntat in, via Twitter. FALSKT, sa han, och gav sig därmed in i ännu en strid med domstolsväsendet.

Basfakta: En folkräkning, census, måste genomföras vart tionde år, enligt detta avsnitt i författningen. Den första var klar 1790 och den senaste således 2010.

I första hand bildar befolkningstalen underlag för fördelningen av stolarna i kongressens representanthus. Detta har inneburit att de södra och sydvästra delarna av landet, dit mer folk flyttat, fått fler ledamöter i huset på bekostnad av i synnerhet delstaterna i rostbältet. Efter 2010 tilldelades t.ex. Texas fyra nya platser och Florida fick tre.

I andra hand används statistiken vid beräkningar av utbetalningarna av federala anslag, till allt från vägbyggen och sjukvård till subventioner av utbildning och livsmedelsbidrag. Beloppen i fråga är enorma. Budgetåret 2015 rörde det sig om 675 miljarder dollar.

Demonstrationer utanför Högsta domstolen när målet om medborgarskapsfrågan hördes i juni.

Oerhört mycket står alltså på spel – politiskt spel.

Folkräkningen administreras av handelsdepartementet och ministern, Wilbur Ross, begärde förra året att frågan om medborgarskap måste finnas med för att uppfylla krav från justitiedepartementet om att upprättandet av röstlängder överensstämmer med lagarna. Protester utbröt omedelbart med hänvisning till Trumps allmänt invandrarfientliga inställning. Människor med ursprung i andra länder, antingen de har papper eller inte, skulle tveka att fylla i blanketterna, menade man. Följden blir att befolkningen i vissa områden inte vägs in vid valkretsindelningen eller får rättmätig andel av federala kakan. Sannolikt i områden där fler röstar demokratiskt. Vidare framhölls att det finns andra säkra sätt att statistiskt fastställa hur många icke-medborgare som vistas i landet. En vanlig uppskattning är drygt 22 miljoner.

Det hela maldes igenom domstolsmaskineriet och nådde ända till HD, som fastslog att administrationen inte lagt fram övertygande skäl. Men tiden som återstod att fila på nya argument höll på att rinna ut. Blanketterna skulle börja tryckas från månadsskiftet juni-juli. Besked kom om att frågan inte längre var aktuell men Trump beordrade då juristerna att undersöka möjligheterna att trots allt få med den. Om inte annat tänkte han utfärda en s.k. executive order.

Författningsexperterna – och för all del andra också – la pannorna i djupa veck. Har presidenten sådana befogenheter? Svaren varierade, en del sa absolut inte, andra sa kanske. Enighet råder om att det är kongressen som ska se till att folkräkningar görs men som i lag delegerat uppdraget till handelsministern.

Tydligen vägrade en del av juristerna på justitiedepartementet att försöka hitta hållbara skäl att ändå ställa frågan. Flera medier rapporterade att ett nytt team tillsatts av justitieminister William Barr, som i sin tur sagt att han anser att det är helt i sin ordning att fråga om medborgarskap. Men vad han än lägger fram för idéer de närmaste dagarna väntar utmaningar i domstol. En ledande kongressdemokrat säger å sin sida att det inte blir tal om att bevilja några tilläggsanslag för folkräkningen.

Mer bakgrund om HD-utslaget från Brennan Justice Center, här, samt resonemang om begränsningarna i presidentmakten i en artikel i The Atlantic, här, eller egentligen om att Trumps expansiva syn på sina egna maktbefogenheter är orealistisk.

Debatten om folkräkningen kvävs just nu av andra, nyare konflikter. Till exempel utslaget i en appellationsdomstol om att Donald Trump inte kan blockera följare på Twitter och hans utfall mot den brittiske USA-ambassadören som enligt läckta dokument beskrivit presidenten som ”oduglig”, ”osäker” och ”inkompetent”.

KARIN HENRIKSSON

Dela denna bloggpost