Om en månad, 30 och 31 juli, stundar nästan debattrunda mellan de 20 demokratiska kandidaterna. Fram till dess är det i synnerhet förre vicepresidenten Joe Biden som har ögonen på sig. Hans svagheter blottades i torsdagens debattomgång – och det var i första hand senatorn Kamala Harris som stod för attackerna.

Företrädare för partiet säger att det är en styrka med så många mångfacetterade kandidater och så många idéer. Men denna oenighet om ideologi och kandidat kan inte vara alltför länge. Annars kan pengar och tålamod tryta och republikanerna få gott om tid att definiera/omdefiniera både parti och kandidater.

Donald Trump har gett ny mening åt uttrycket ”den permanenta valkampanjen”. När Sidney Blumenthal myntade det i sin bok The Permanent Campaign (1980) avsåg han den förändring som hade skett i USA-politiken från ett äldre sätt att bedriva valrörelse, baserat på stöd från mäktiga partibossar och partiorganisationer, till ett som uteslutande gör bruk av datorer, medier och opinionsundersökningar. I och med den förändringen ersattes partibossarna av konsulter, marknadsförare och lobbyister och kampanjandet blev en alltmer integrerad del av själva regerandet.

Seminariet ”News from America”, som arrangerades nyligen i Uppsala av Svenska Institutet för Nordamerikastudier (SINAS), tog upp flera aspekter av ett viktigt ämne. Exempel på frågor som diskuterades av de sakkunniga – ett antal framträdande akademiker och journalister – var om svenska medier generellt fokuserar alltför mycket på det stora landet i väster, om bevakningen av president Trump skiljer sig från den Barack Obama fick (svar ja), om det finns ett specifikt ”svenskt” perspektiv på USA och hur det i så fall påverkar rapporteringen, om nödvändigheten av ett närmare samarbete mellan journalister och forskare inom området och mycket annat.