Nancy Pelosi är den mäktigaste kvinnan i USA:s historia – hon var talman i representanthuset 2007-2011 och tog just över klubban igen.

WASHINGTON Det är mycket tal om maktkampen mellan Donald Trump och den nyinvalda demokratiska majoriteten i representanthuset. Men den verkliga vågmästaren återfinns i senaten – där majoritetsledaren Mitch McConnell måste förhålla sig till den republikanske presidenten på ett nytt sätt.

Talmannen Nancy Pelosis första drag blev att lägga fram ett budgetförslag som senaten antog enhälligt i december. McConnell som visat minimalt intresse för ett 300 mil långt bygge av en gränsmur aviserar att han inte tänker låta något gå till omröstning som Trump utlovat veto mot.

Historia skrevs när den 116:e kongressen inledde sin tvååriga mandatperiod den 3 januari. Nancy Pelosi blev den första på över 60 år som kunde greppa talmansklubban en andra gång. Fler kvinnor än någonsin, över 100, intog sina stolar. Och ännu en period av så kallat delat styre som inte alls är ovanligt (mer här: divided government) vidtog efter två år med republikansk kontroll av Vita huset och kongressens bägge kamrar.

”Our nation is at an historic moment. Two months ago, the American people spoke and demanded a new dawn”, sa Pelosi som kan luta sig mot en 235-199-majoritet (ett val fortfarande inte avgjort).

Mitch McConnell höll sig borta under den tilltagande ställningsstriden mellan demokraterna som förberedde maktövertagandet och Donald Trump som befann sig ensam i Vita huset över nästan hela helgperioden. McConnell har kunnat hålla visst avstånd till Trump och baxat igenom sådant som varit hans egna prioriteringar, främst skattesänkningarna. Han har kostat på sig några sarkasmer när han tyckt att Trump fladdrat för mycket mellan olika ståndpunkter i förhandlingar.

Men nu måste han, vars uttalade målsättning en gång var att Barack Obama skulle bli en enperiodspresident, liera sig mer med Trump för att slå tillbaka demokraterna.

Någon drömstart för Pelosi blev det knappast. Delar av statsapparaten har bommat igen dörrarna. Pengarna är slut. Trump som först tycktes godta en tillfällig påfyllning fram till februari ångrade sig. Han sa till Pelosi och minoritetsledaren i senaten Chuck Schumer vid ett spänt möte den 11 december att han var beredd att utlösa en ”shutdown” om de inte beviljar 5 miljarder dollar till en mur – och han sa att han skulle ta på sig skulden för det.

Två veckor har snart gått och 800000 federala tjänstemän får ingen lön. Detta är långt ifrån den första ”shutdown”. Den längsta varade i 21 dagar. Året var 1995, presidenten hette Bill Clinton och talmannen Newt Gingrich (rep.). Clinton utropades som segrare den gången.

Vem blinkar först 2019?

Nancy Pelosi fastslog:

”We’re not doing a wall. Does anyone have any doubt that we’re not doing a wall?”

Medan Donald Trump hävdade:

“I’ve never had so much support than I’ve had in the last week over my stance on border security, for border control, and for, frankly, the wall or the barrier.”

Det ser inte hoppfullt ut.

Totalt sett är 5 miljarder dollar en struntsumma i den federala budgeten men demokraterna – och många republikaner – anser att en mur är fel åtgärd, bl.a. för att de flesta som befinner sig illegalt i landet reste in med korrekta visa för att sedan bara bli kvar. En del republikaner försöker ge Trump en reservutgång genom att säga att ”gränsmur” blivit en metafor för ”gränssäkerhet” och att de hört honom talat om en barriär, staket eller spjälor.

Det återstår att se om Trump genom sin envishet blir katalysator för en mer omfattande invandringsreform, som i så fall skulle inbegripa arbetsvisa och en lösning för de s.k. Dreamers som fördes in som minderåriga. Enighet har aldrig kunnat nås, inte ens under president George W. Bush som hade större förståelse och insikter i frågan från gränsstaten Texas.

o

Förväntningarna på Pelosi är högt uppskruvade bland demokraterna men sanningen är ju den att senaten i allmänhet har sista ordet. Två av de mest Trump-kritiska republikanska senatorerna, Jeff Flake och Bob Corker, lämnade politiken och den tredje, John McCain, avled förra året. Den nye senatorn Mitt Romney från Utah skrev en besk debattartikel (länk) om att Trump inte förmått att resa sig till den moraliska nivå som en president bör. I en intervju senare dämpade han tonläget.

En rejäl klick nya demokrater ingår ett betydligt större progressivt kongressblock och här märks blodtörsten redan. Rashida Tlaib, en av de två muslimska kvinnorna, ställde krav på riksrätt första dagen:

“Can we please start the impeachment process now? Beyond the #Mueller investigation @realDonald Trump acts while in office violates the U.S. Constitution. He has used his position to profit off of the American people, to violate our civil rights…it goes on. Courage is needed.”

I en video som snabbt spreds uttryckte sig Tlaib mer direkt, ”…were going to impeach the motherfucker”, utan att senare ta avstånd från språkbruket med ett ”I will always speak truth to power” under hashtaggen #unapologeticallyme.

Donald Trump avfärdade hotet så här på Twitter:

”As I have stated many times, if the Democrats take over the House or Senate, there will be disruption to the Financial Markets. We won the Senate, they won the House. Things will settle down. They only want to impeach me because they know they can’t win in 2020, too much success!”

Och så här:

”How do you impeach a president who has won perhaps the greatest election of all time, done nothing wrong (no Collusion with Russia, it was the Dems that Colluded), had the most successful first two years of any president, and is the most popular Republican in party history 93%?”

Båda tweetarna tyder på att han dels är verklighetsfrånvänd, dels förlitar sig helt på ”basens” trofasthet och ointresse för fakta i målet.

Nancy Pelosi (biografi på officiella sajten) omges av det gamla ledarskapet, Steny Hoyer och Jim Clyburn, samt nykomlingen Hakeem Jeffries. Och här en förhands om de nya regler som ska införas i huset. Majoriteten är mindre nu än under förra majoritetsperioden men ledamöterna är mer ideologiskt och geografiskt samspelta, med färre s.k. blue dogs som bromsade mer radikala idéer från Obama och Pelosi.

o

Den som vill veta mer om amerikanska vänstern idag och amerikanska vänsterns historia kan ta en titt på min nya bok, Vänstern i USA. Och författningens ordalydelse om riksrätt finns i min översättning Vi, folket…

KARIN HENRIKSSON

 

Dela denna bloggpost