Rösträkningen pågår för fullt bakom glasrutor i West Palm Beach i Florida och stämningen verkar lite spänd efter rapporter om problem med elva år gamla maskiner. Foto: Wilfredo Lee, AP WASHINGTON

WASHINGTON Alla röster är inte inne än, men flera mönster tyder på att Donald Trump får det svårare i valet 2020.

Demokraterna gick framåt i delstater som var avgörande för honom 2016 och de tog mer eller mindre tillbaka Michigan, Wisconsin och Pennsylvania. De bärgade sju guvernörsposter och över 300 mandat i delstatsparlamenten – med större möjligheter att på sikt påverka distriktsinledningen efter folkräkningen som ska göras valåret 2020.

Dessutom är utgångsläget i senatsvalen fördelaktigare för demokraterna nästa gång. Republikanerna måste försvara 22 platser och demokraterna 12. I årets val var det tvärtom, 9 respektive 26.

En bekant efterlyste en genomgång av valresultatet ute i delstaterna. Ett ämne som han ansåg vara underbevakat i svensk press.

Så här kommer det:

Efter demokratiska bakslag i val efter val, särskilt det ödesdigra 2010, jämnades obalansen ut i antal guvernörer. Före valet satt republikaner på 33 poster, demokrater på 16 poster – därtill kom den oberoende guvernören i Alaska.

Demokratiska kandidater segrade i sju guvernörsval: Illinois, Kansas, Maine, Michigan New Mexico, Nevada och Wisconsin. I synnerhet Kansas betraktas som ett definitivt underkännande av den typ av svältbudget som förre guvernören Sam Brownback genomdrev. Väljarna i Wisconsin sa alltså nej till ännu en mandatperiod för republikanen och före detta presidentkandidaten Scott Walker som gick i strid mot offentliganställdas fack häromåret.

Republikanernas kunde glädja sig åt att behålla Ohio och Iowa, delstater som spelar stor roll i presidentvalen.

Efter valet har republikanerna 25 guvernörsposter och demokraterna 23. Strider om utgången pågår dels i Florida, dels i Georgia. Advokater har rekryterats, stämningar inlämnats och demonstranter mobiliserats.

I Georgia hoppas demokraten Stacey Abrams att det ska visa sig att republikanen Brian Kemp hamnar under 50-procentsstrecket. Då träder bestämmelser om ett nytt val i kraft, men Abrams ambitioner är samtidigt att belysa bristerna i valsystemet som Kemp ansvarade för till helt nyligen.

I Florida utlöstes automatiskt en ny rösträkning när marginalen mellan demokraten Andrew Gillum och republikanen Ron DeSantis understeg en halv procentenhet (samma sak gällde i senatsvalet). Donald Trump hävdade med en gång att det var fusk och ”stulna” röster. Fingrar pekas särskilt mot demokratiskt valda tjänstemannen Brenda Snipes i folkrika Broward County norr om Miami med bland annat storstaden Fort Lauderdale. Det har hänt förr att det varit problem just där med valsedlar och räkning men hittills finns det inga misstankar om detta, enligt en domare som manade alla att lugna ner sig.

Det kan dra ut på tiden, säger vi som var med i Florida efter valet år 2000…

Men, det troliga är att Kemp och DeSantis utropas till segrare, vilket skulle ge republikanerna fördelar i swingstaten Florida och grusa demokraternas drömmar om att ha förvandlat Georgia till en lila stat. Och i så fall står det 27-23 till republikanerna i guvernörsligan.

Förstagångsväljaren Christian Cantrell på valdagen – till saken hör att amerikanska väljare måste göra mängder av val och det är mycket att grunna på. Foto: Logan Cyrus, AFP

Flera tusen platser stod på spel i valen till delstatsparlamenten. Före valen kontrollerade republikanerna 4134 av totalt 7383 stolar (enligt Ballotpedia, länk) och 67 av de totalt 99 kamrarna (Nebraskas ”legislature” har endast en kammare). Motsvarande siffror för demokraterna var 3123 stolar och 32 kamrar.

Efter valet kontrollerar republikanerna 62 och demokraterna 37 kamrar. Demokraterna har kvalificerad majoritet i sju delstatsparlament, republikanerna i 16 efter en förlust i North Carolina.

Förberedelser pågår inför folkräkningen, census, nästnästa år. Sådana måste enligt grundlagen genomföras vart tionde år och ligger sedan till grund för gränsdragningen av valdistrikt i delstaterna. Majoriteterna i delstatsparlamenten kan bestämma reglerna i vad som kallas gerrymandering. Till saken hör dock att motståndet ökat mot alltför radikal gerrymandering. Högsta domstolen underkände preliminärt kartorna i Pennsylvania tidigare i höst och väljarna i Ohio Michigan, Colorado och Missouri röstade ja i folkomröstningar om att begränsa gerrymandering i framtiden.

Mer bakgrund i en op-ed-artikel (länk) av Charles Lane i Washington Post och om hur kartritandet gynnade republikanerna i valet 2012.

o

Detta är ett första inlägg om de mer definitiva resultaten i mellanårsvalen. Nästa har rubriken: Ja, det var en blå våg.

KARIN HENRIKSSON

 

 

 

 

 

Dela denna bloggpost