En populär vinkel  på slutet var de tävlande presidenterna, ex-dito Barack Obama och den sittande Donald Trump som kampanjade i flera delstater där det väger jämnt. T.h. NBC-ankaret Lester Holt

WASHINGTON Ett av mysterierna under den ursinniga valspurten var varför president Donald Trump inte fokuserade på den starka ekonomin. Själv sa han vid ett tillfälle att det är trist att prata om den och istället valde han att trumma ut sitt nationalistiska budskap. Det eggar upp #MAGA-basen men kanske inte bara den. Medierna söker sig till kontroverser och Trumps mörka hot, lögner och överdrifter hårdbevakades, ofta av en utsänd reporter på något av hans elva massmöten i åtta delstater på bara sex dagar.

Börsen har varit skakig på sistone och alltså är det inte riktigt lika övertygande för presidenten att peka på folks svällande pensionssparkonton längre. Förra årets skattereform har heller inte visat sig vara en vinnare i valrörelsen och ekonomer varnar för en kommande konjunkturavmattning.

En regnig eftermiddag i District of Columbia (som inte har någon röstberättigad representation i kongressen och därmed inte spelar någon större roll i mellanårsvalen). Endast timmar återstår till dess att rösterna på östkusten räknats. Allmänt lyder prognosen: demokraterna tar över majoriteten i representanthuset, republikanerna stärker sin majoritet i senaten med 1-2 stolar, demokraterna vinner några guvernörsval och knappar därmed in på republikanernas stora övertag.

Denna karta från Washington Post visar valdeltagandet 2016, mörkt orange markerar under 45 procent, mörklila över 75 procent.

Opinionsinstitut och en del bedömare har varit lite försiktigare än de var 2016 i vetskapen att mätmetoderna inte är vattentäta och att det väger så jämnt på en del håll att några hundra eller några tusen röster avgör. Det finns gott om sajter att följa under natten till onsdagen svensk tid med interaktiva kartor och liveuppdateringar:

270towin.com, fivethirtyeight.com, centerforpolitics.org/crystalball/, cookpolitical.com, nytimes.com/section/upshot, washingtonpost.com/politics/2018/live-updates/, realclearpolitics.com, liksom i kanalerna CNN, MSNBC, Fox News och PBS NewsHour.

Oavsett utgången är några saker saker säkra: Trump såg till att valet handlade om honom, det blir fler kvinnor än någonsin i kongressen som samlas nästa år och presidentvalskampanjen 2020 inleds dagen efter mellanårsvalet.

o

Ytligt sett går ekonomin mycket bra, med skaplig tillväxt, rekordlåg arbetslöshet, högre sysselsättningsgrad och en löneökning nu i höst på över 3 procent jämfört med 2017 – dessutom i flera av de delstater som är beroende av en viss typ av industri och som Trump segrade i.

Men när ettårsdagen av klubbandet av den stora skattereformen – egentligen Trumps enda verkligt viktiga framgång på lagstiftningsområdet – närmar sig gör tankesmedjan Peterson Foundation en analys av följderna. Andra ekonomer instämmer i oron över att en avkylning eller t.o.m. en lågkonjunktur är oundviklig.

Rönen från Peterson, som använt sig av prognoser från bl.a. IMF och CBO, här:

  1. Tillväxten är stark, men den kommer att klinga av med början nästa vår och sommar.
  2. Budgetunderskottet skenar och passerar strecket 1 000 miljarder dollar under 2019, för att sedan stiga ännu mer de följande åren.
  3. Skatteintäkterna ökar inte, under det just avslutade budgetåret steg de med endast 0,4 procent, vilket är mycket lågt under en högkonjunktur.
  4. Intäkterna från bolagsskatter sjönk dramatiskt, vilket i och för sig var själva tanken med lagen, TCJA, Tax Cuts & Jobs Act.
  5. Det som benämns som kryphål, men officiellt kallas ”tax breaks”, är fler än tidigare och det var definitivt inte avsikten med TCJA som istället skulle ha förenklat de mycket snåriga skattelagarna.

Staplarna visar att de federala budgetunderskotten stiger och republikanske senatsledaren Mitch McConnell har redan talat om nödvändigheten att krympa pensions- och sjukvårdposter.

Bland andra  osäkerhetsfaktorer att peka på märks främst vad som kommer att ske i handelskriget med Kina och vad de högre tullarna innebär för prisläget i USA, det vill säga en inflation som äter upp framtida löneökningar. Börshaussen kan också ha nått kulmen nu när ränteläget gradvis höjs och folk kan få över 3 procents ränta på amerikanska statsobligationer. Tillgången och pris på olja spelar in, särskilt med ett hårdare embargo mot Iran. Och, så är frågan om de amerikanska företagen flyttar tillbaka tillverkning och om de i så fall investerar i robotar – och inte anställer fler.

Här är Donald Trumps slutargument i valrörelsen, med fokus på ekonomin och han framhåller:

”America’s red-hot economy is the envy of the world, and it is only getting stronger every day. A strong jobs economy helps working Americans lift up the people they love: children, parents, friends, and neighbors. A strong jobs economy also means that our government can protect the American people with the strongest military in the world, protect Medicare and Social Security for our great seniors, protect Americans with pre-existing conditions, and protect our borders.

With your vote for Republican candidates, we can keep our economy growing and our nation on the right track. With your vote, we will keep lifting millions of our citizens from welfare to work, dependence to independence, and poverty to prosperity. And together, we will build a future of safety, security, prosperity, and freedom for all our citizens.”

KARIN HENRIKSSON