Som synes är valdeltagandet mycket lågt i mellanårsval. Källa: United States Elections Project

WASHINGTON Allt tyder på att engagemanget och förtidsröstandet inför mellanårsvalet slår alla rekord. Men det är förstås först någon gång under natten till den 7 november som det kommer att framgå om valdeltagandet verkligen blev högre än normalt.

Vartenda valår är det samma visa. Å ena sidan försök från partierna, intresseorganisationer och myndigheter att få fler att rösta. Och å den andra rapporter om ”voter suppression” eller försök att hindra folk från att rösta.

Drygt 37 procent eller 83 miljoner amerikaner röstade i mellanårsvalet 2014, en nedgång från 42 procent eller 90,9 miljoner fyra år tidigare. Ingående analyser av mönstren i olika delstater och val på olika nivåer gjordes av ideella Nonprofitvote.org i samband med 50-årsminnet av rösträttslagen Voting Rights Act 1965 (länk). Valet 2010 betecknas som en ”wave election” med stora framgångar för republikanerna i båda kamrarna tack vare Tea Party-rörelsen som piskade upp motstånd mot Barack Obamas vårdreform under sina starkt gula flaggor.

I korthet kan inställningen från partierna sammanfattas i att demokraterna prioriterar rätten att rösta, medan republikanerna vill försäkra sig om att röstandet går rätt till. Statistiken som tydligt och klart visar att valfusk är extremt ovanligt biter aldrig på republikanerna.

Debatten borde istället fokuseras på det ryska inflytandet i valet 2016 och riskerna för att detta upprepas, från Moskva eller någon annan huvudstad. Professorn och medieforskaren Kathleen Hall Jamieson som skrivit boken Cyberwar : How Russian Hackers and Trolls Helped Elect a President intervjuades nyligen i PBS NewHour (länk) där hon bl.a. beskrev taktiken som användes av hackarna och kommenterade:

”The social media platforms have made many changes to try to minimize the likelihood that they will be able to replicate 2016. They have increased the likelihood that they’re going to catch anybody trying to illegally buy ads as a foreign national, for example. The place that we haven’t seen big changes is with the press. We haven’t heard from our major media outlets. If tomorrow, somebody hacked our candidates and released the content into the media stream, how would you cover it? Would you cover it the same? And would you assume its accuracy, instead of questioning it and finding additional sourcing for it, before you release it into the body politic?”

Men president Donald Trump vill inte att detta ska diskuteras. Det skulle ju tyda på att hans seger inte var legitim. Han tillhör dessutom dem som hävdar att valfusk är utbrett – och påstod att 3 – 5 miljoner röstade illegalt 2016. En kommission han tillsatte för att granska sanningshalten i detta fick upplösas.

På det hela taget anser experter att valsystemet gradvis förbättras men att problem uppstår bl.a. på grund av att röstlängderna administreras på olika sätt lokalt och delstatligt. Reglerna för röstregistrering förblir krångliga på många håll, samtidigt har möjligheterna att förtidsrösta och brevrösta utvidgats och antalet vallokaler ökat. Därmed är det inte längre nödvändigtvis sant att väljarna inte kan rösta för att valdagen alltid infaller på en tisdag och alla inte beviljas ledigt från jobbet.

Bland de bestående odemokratiska inslagen i valsystemet finns att över 5 miljoner människor som dömts för brott, motsvarande 2,5 procent av väljarkåren, inte tillåts att rösta. Högst andel ”felons” finns i Florida med runt 1,5 miljoner som måste vänta i sju år efter avtjänat straff och övervakning innan de kan ansöka i domstol om att få sin rösträtt återställd. Ett förslag om ändring av lagen finns på valsedeln den 6 november. Ett ja till Florida Amendment 4, the Voting Rights Restoration for Felons Initiative innebär att frigivna automatiskt får rätt att rösta igen (utom efter mord eller grovt sexualbrott).

Tankesmedjan Bipartisan Policy Center publicerade denna illustration den 25 september – National Voting Registration Day.

Utan tvekan är anklagelser om att republikanska delstatspolitiker försöker försvåra valdeltagandet korrekta, med exempel som att en väljare kan stöta på svårigheter om en bokstav i namnet saknas eller en siffra i gatuadressen är fel. Demokraternas invändningar om att i synnerhet människor i minoritetsgrupper inte har råd eller möjlighet att skaffa id-kort lyssnar man inte på.

En given invändning är att skatteverket IRS skickar ut blanketter till folk – så varför kan inte röstkort också distribueras automatiskt?  Det till och med sker i grannlandet Mexiko där man verkligen hade problem med valfusk förr, med sådant som den havande valurnan eller valurnan utan botten. Medborgarrättsorganisationen ACLU har kartlagt 27 bestämmelser i 19 delstater som gjorde det svårare att rösta på bara några år och påminner också om HD-beslutet 2013 om att lätta på kraven i 1965 års rösträttslag (en katalog av ämnen här). I en studie (länk) från Brennan Center for Justice i somras var rönen om hur många väljare som strukits ur röstlängderna häpnadsväckande:

”We found that between 2014 and 2016, states removed almost 16 million voters from the rolls, and every state in the country can and should do more to protect voters from improper purges. Almost 4 million more names were purged from the rolls between 2014 and 2016 than between 2006 and 2008. This growth in the number of removed voters represented an increase of 33 percent — far outstripping growth in both total registered voters (18 percent) and total population (6 percent). Most disturbingly, our research suggests great cause for concern that the Supreme Court’s 2013 decision in Shelby County v. Holder (which ended federal “preclearance,” a Voting Rights Act provision that was enacted to apply extra scrutiny to jurisdictions with a history of racial discrimination) has had a profound and negative impact

Valdeltagandet varierar enormt, det var högst i Minnesota, 74 procent, och lägst i Hawaii, 42 procent, i valet 2016. Höginkomsttagare röstar oftare än låginkomsttagare. I enkäter om varför enskilda väljare struntar i att rösta blir svaren: har inte tid, min röst skulle inte ändra något, systemet är ruttet, politiker bryr sig bara om sig själva, vet inte tillräckligt mycket, har just flyttat hit och inte registrerat mig ännu.

Vad skulle hända om alla amerikaner röstade? Tidningen New York Times utredde detta nyligen. En vanlig slutsats är att demokraterna skulle gynnas, särskilt eftersom yngre människor sympatiserar med det partiet, men där invänder statsvetaren Bernard Fraga att partierna skulle ändra strategi om yngre kunde lockas till valurnorna.  Intressant läsning onekligen (länk) med tillbakablickar till 1990-talets ”motor-voter”-intitiativ och den uppslitande striden i Florida efter presidentvalet 2000.

I år är det i synnerhet Georgia som förekommit i de här diskussionerna. Delstatstjänstemannen (Secretary of State) Brian Kemp som ansvarar för valmyndigheten och som är republikansk kandidat till guvernörsposten beskylls för att ha hindrat 53000 människor från att registrera sig i tid, de flesta av dem svarta enligt en granskning av nyhetsbyrån AP. Han nekar och säger att man bara följer lagarna.

Oprah Winfrey kampanjade i veckan i Georgia för den demokratiska guvernörskandidaten Stacey Abrams. Hon bar en tröja med texten VOTE och hade följande budskap till svarta väljare:

”For anybody here who has an ancestor who didn’t have the right to vote, and you are choosing not to vote – wherever you are in this state, in this country – you are dishonoring your family, You are disrespecting and disregarding their legacy, their suffering and their dreams, when you don’t vote.”

Eller med andra ord, hedra minnet av dem som offrade sina liv i den långa medborgarrättsrörelsen.”

Det väger oerhört jämnt i Georgia och det är en av de delstater där rösträkningen kommer att följas minut för minut under valnatten. Om Abrams vinner blir hon den första svarta kvinnliga guvernören – och kan ha visat att demokrater har en chans i Södern och att de svarta i delstaten med storstaden Atlanta kan utöva inflytande.

I sista stund kom ett beslut från en federal domare på fredagen att Kemps regler om ”exact match” på röstkort/id inte ska tillämpas i valet på tisdag.

”Another day, another major defeat for Brian Kemp’s voter suppression efforts”, hette det från lokala demokratiska partiet som förmodligen noterat att domaren i fråga nominerades av Obama.

KARIN HENRIKSSON