En karta från guvernörernas egen organisation som visar i vilka delstater det hålls guvernörsval i november.

WASHINGTON Det mesta av förhandsspekulationerna inför valen i USA om en dryg vecka handlar ju om representanthuset och i mindre mån om senaten. Men på spel står också tusentals stolar i delstatsparlamenten och 36 guvernörsposter.

Demokraterna ligger i minst sagt i underläge. För tillfället sitter republikaner på 33 poster, demokrater på 16 och en oberoende på den i Juneau i Alaska.

Det finns ett tungt vägande skäl för väljarna att bry sig om utgången. Guvernörerna kan få stort inflytande över den framtida valkretsindelningen efter nästa folkräkning som äger rum 2020. Eller, med andra ord, att påverka utgången i kommande val.

Vad gör en guvernör egentligen? Befogenheterna varierar från delstat till delstat och maktställningen i ”the legislature” spelar naturligtvis in. Guvernören är den högste folkvalde i staten och i sysslorna ingår att:

– underteckna lagar, vara befälhavare över nationalgardet, kalla in delstatsparlamentet till extrasammanträden, svara för en summering av läget ”state of the state”, ta initiativ till näringlivssfrämjande både hemma och utomlands, välkomna prominenta besökare. Vidare har guvernörer möjlighet att avgöra ifall dömda ska benådas – till exempel av människor som väntar på avrättningar på ”death row”.

Flertalet bor i en officiell bostad, à la Vita huset, och make/maka deltar också i den utåtriktade verksamheten.

Vanligtvis har guvernörskandidater tidigare politisk erfarenhet, men inte alltid. Mandatperioderna är fyraåriga, utom i Vermont och New Hampshire med tvååriga mandat. I 38 av delstaterna kan guvernören bara sitta i två på varandra följande perioder. Om det ena partiet innehar både guvernörsposten och majoriteten i delstatsparlamentet kan omfattande reformer klubbas igenom. För tillfället kontrollerar republikanerna 26 stater, däribland så gott som hela Södern. Demokraterna kontrollerar åtta stater, däribland Kalifornien.

o

I årets 36 guvernörsval måste republikanerna försvara 26 stolar och demokraterna nio. Den oberoende guvernören i Alaska Bill Walker, som hade ställt upp för en andra period, tillkännagav att han hoppade av dryga två veckor före valet. Detta efter avslöjanden om att hans andreman anklagats för sexuella övergrepp. Men Walkers chanser ansågs försvinnande små. Han är inte populär, bland annat för att han skurit ner kontantbeloppen som alla invånare i Alaska får i bidrag från oljeinkomsterna.

Demokraten Stacey Abrams t.v. i en debatt mot republikanen Brian Kemp i Georgia.

Det är inte alltid guvernörsvalen hamnar så högt i nyhetsflödet. Men i år är det i synnerhet två som hårdbevakas, i Florida och i Georgia. Två svarta demokrater mot två vita republikaner. Hätska debatter, infam reklam och grävande i episoder långt tillbaka i tiden. Enligt realclearpolitics.com leder demokraten Andrew Gillum i Florida, det skulle i så fall bli ett netto-plus för demokraterna. I Georgia leder republikanen Brian Kemp som är den folkvalde med ansvar för övervakning av val i delstaten, något som i sig lett till arga diskussioner efter anklagelser om mångåriga försök att stänga ute vissa väljare.

Vi har tagit upp Gillum och Abrams tidigare här på bloggen, se här och här.

o

Om ett drygt år, 2020, ska hela befolkningen i USA räknas. Det förfarandet, census, finns inskrivet i författningen och ligger till grund för valkretsindelningarna i respektive delstat. Efter de republikanska framgångarna i ett par val efter 2010 fick partiets guvernörer och delstatsparlamentariker möjlighet att skissa på gränser som skulle gynna dem – i det odemokratiska inslag i den amerikanska demokratin som kallas gerrymandering. Det är det som står på spel återigen, med konsekvenser för såväl kongressval som elektorskollegiet.

Enligt detta pressmeddelande från myndigheten Census Bureau kommer folkräkningen att inledas i en liten ort i Alaska.

När en dryg vecka kvarstår till valet den 6 november tyder opinionsmätningarna på att demokraterna kan ta hem 6-8 guvernörsposter. Sajten fivethirtyeights nördiga kalkyl mynnar ut i att 23,9 stater med 195 miljoner invånare kommer att styras en av demokratisk guvernör efter valet, och att 26,1 stater med 134 miljoner av en republikansk guvernör, mer här.

Och så här ser senaste prognosen ut från statsvetaren Larry Sabato och hans medarbetare på University of Virginia:

KARIN HENRIKSSON