Amerikaanalys.se

För en breddad analys av amerikansk politik

Bloggarna om mellanårsvalet

Den här almanackan hänger på ett valhögkvarter i Illinois.

ROCK ISLAND Mindre än tre veckor återstår till kongressvalen tisdagen den 6 november – och på sina håll pågår förtidsröstandet för fullt.

Vi som står bakom Amerikaanalys träffades nyligen på Augustana College i Rock Island i Illinois. President Donald Trump och läget inför valet var förstås det dominerande samtalsämnet. Vi har alla följt många val och blickar framåt med hjälp av tre frågor.

Vad är det mest slående med de pågående kampanjerna?

Dag Blanck: När man lyssnar på både kandidaterna och väljarna inser man hur splittrat USA är. Två helt olika bilder framträder, både av tillståndet i USA idag och de utmaningar som det amerikanska samhället står inför. Vi har ofta talat om den ökande polariseringen, som bara tilltar. Jag skriver detta från Rock Island där jag har bott på deltid i 40 år. När jag kom hit första gången representerades området av två republikaner i kongressen, Thomas Railsback i representanthuset och Charles Percy i senaten. (Den andra senatorn var demokraten Adlai Stevenson III.) Bägge republikanerna var framgångsrika politiker och stod i mitten av partiets fåra. Idag har splittringen gått så långt att ingen av dem ens skulle kunna vinna ett republikanskt primärval.

Karin Henriksson: Att sjukvården återkommit som topprioritering bland väljarna. Oron över att försäkringsbolagen ska kunna utestänga människor med befintliga diagnoser, ”preexisting conditions”, visar att Barack Obama flyttade fram målstolparna. Folk vill inte godta det längre. Här i Illinois har jag sett kampanjreklam med klagomål över att läkemedelsindustrin inte sänkt priserna trots den stora skattesänkningen. Men Trump är främsta orsaken till att en helt ny grupp av kandidater dykt upp på vänsterkanten, kalla dem ”Berniekrater”. Flera av dem är kvinnor ur minoritetsgrupper och flera backas upp av Democratic Socialists s of America. Å andra sidan har stödet för Trump stärkts gradvis, inte minst i kristna högern med kärleksförklaringar efter den andra nomineringen till Högsta domstolen.

Frida Stranne: Jag tycker att det mest slående är hur extremt infekterat och ideologiserat det politiska klimatet har blivit och så också kampanjerna som når nya bottennivåer när det kommer till negativt kampanjande. Det har alltid varit tufft uppdelat och tufft men de ideologiska skiljelinjerna är större än någonsin som en konsekvens av att partierna på båda sidor dragits vänster och högerut. Ilska, frustration och kompromissovilja löper som en röd tråd genom allting och omöjliggör för en saklig debatt. Lägre ner i systemet möter man däremot ibland en annan hållning. Jag har träffat flera som kandiderar till olika delstatsparlament med utgångspunkten att avstå från att bygga sina kampanjer på att smutskasta de andra och istället tala om vad de själva vill göra.

Erik Åsard: Den enorma polariseringen inte bara mellan partierna och kandidaterna, utan också mellan vanliga väljare, en polarisering som även förpestar samtalsklimatet mellan grannar och inom familjer. Partitillhörigheten är numera den helt dominerande faktorn i USA-valen, viktigare än t o m köns-, ras- och identitetsfaktorerna. Jag kollade en hel del politisk tv-reklam under besöket vid Augustana College, och även om negativa annonser och kampanjer alltid har förekommit i amerikanska val så verkar budskapen nu ha nått en bottennivå. Nästan alla kandidater spyr galla över motståndaren i stället för att presentera ett eget positivt program.

Bloggarna besöker Augustana College. Fr.v. Karin Henriksson, Dag Blanck, Frida Stranne, Erik Åsard.

Vilka faktorer kommer att avgöra utgången?

DB: I mellanårsvalen är valdeltagandet ofta lågt, och senaste gången, 2014, låg det på 37 procent. Därför blir förmågan att mobilisera väljarna av stor betydelse. Vi har länge sett hur detta har skett på den demokratiska sidan, men i svallvågorna efter tillsättningen av Brett Kavanaugh i Högsta domstolen har mobiliseringen ökat även bland republikanerna.

KH: Valdeltagandet, valdeltagandet, valdeltagandet… det kan faktiskt inte upprepas tillräckligt många gånger. Opinionsmätningar tyder på att intresset och entusiasmen är större än på mycket länge och jag som just utkom med boken Vänstern i USA tycker att det ska bli mycket spännande att följa vänsterkandidaternas valvakor – och sedan, om de vinner, ifall de kommer att kunna driva på för allmän sjukvård, högre minimilön, gratis college, skärpt arbetsrätt. Valkampanjerna är ofta ytliga och negativa men en okänd faktor i år är presidentens lögner – i klartext om väljarna tror på denne fake-news-leverantörens överdrifter och felaktiga påståenden eller om de tagit till sig faktakontrollanternas bedömningar som, som bäst, utmynnar i slutsatsen ”Måste sättas in i sitt rätta sammanhang”.

FS: Som alltid är det avgörande för båda partierna att få sina väljare till vallokalerna. Inte så många ändrar åsikt och byter partisympatier i detta läget (även om Trump och det politiska tumultet nu möjligen skapar en mer fluktuerande väljarkår) men problemet är att alltför många avstår från att utnyttja sin rösträtt. I synnerhet i mellanårsvalen där bara 35-40 procent röstar. Vi har sett många unga människor och kvinnor engagera sig i organisationer och protester sedan Trump tillträdde, men det är i valen som man kan göra riktigt skillnad genom att påverka vilka som blir lagstiftare men där deltar framför allt unga i väldigt låg utsträckning. Nu blir frågan om en större andel än vanligt av grupper som varit engagerade i olika frågor senaste tiden faktiskt röstar. Årets mellanårsvalskampanj tenderar att vara väldigt smutsig och högljudd och därför kommer det också vara avgörande vad som eventuellt händer de sista 1-2 veckorna och om något kommer upp eller händer som får än fler att vilja agera i den ena eller andra riktningen.

EÅ: Avgörande för utgången blir som vanligt presidentens uppskattningssiffror, ekonomins tillstånd och ställningen mellan partierna. (Om en enskild sakfråga dominerar debatten brukar den också få betydelse, men någon sådan finns inte i år.) Av de tre nämnda faktorerna har demokraterna en fördel av två, Trumps impopularitet och ett försprång, oklart hur stort, i väljarnas uppskattning av partierna. Republikanerna har en fördel av ekonomin och verkar ha mobiliserat sina sympatisörer efter förhören med HD-domaren Brett Kavanaugh. Som alltid vinner det parti som lyckas få sina egna väljare till vallokalerna.

 

Möjligen har kurvorna närmat sig varandra men det här gapet har legat till grund för spekulationer om en blå våg den 6 november. Källa: CNN, 4-7 oktober, 3,8 procents felmarginal.

 

Vad händer ifall demokraterna tar över majoriteten i representanthuset? Alternativt om republikanerna behåller makten?

DB: En demokratisk majoritet i representanthuset skulle vara en allvarlig motgång för president Trump. Det betyder att det kommer att bli mycket svårare för republikanerna att genomdriva nya lagar eftersom all lagstiftning måste godkännas av kongressens båda kamrar. Dessutom kommer demokraterna att ta över majoritetsrollen i utskotten, vilket ger dem stora möjligheter att inleda undersökningar och kalla vittnen, något som kommer att missgynna republikanerna.

En fortsatt republikansk majoritet blir en stor framgång för presidenten, som då har fått folkets godkännande för sin politik. Det kommer ytterligare att stärka Trump, inte minst inför presidentvalet 2020, och skapa stor osäkerhet bland demokraterna om den framtida strategin.

KH: Kort svar: inget kommer att hända på lagstiftningsfronten om demokraterna tar över. De skulle blockera allt som Trump vill genomdriva och han tvingas i så fall i högre utsträckning, precis som Obama, att ta till presidentdirektiv som kan upphävas av efterträdaren. Det har sagts någonstans att han tänker sträcka ut en hand. Men det tåget gick nog redan 2017 när han inte gjorde allvar av planerna på en gigantisk infrastruktursatsning – och innan han började kalla demokraterna för ”en arg pöbel”. Det är emellertid lätt att instämma i varningar om att demokraterna måste tassa lite försiktigt med sina granskningar, sådana skulle kunna leda till en backlash.

Om republikanerna behåller majoriteten kan det bli anslag till Trumps mur längs gränsen mot Mexiko, mer avregleringar, fler konservativa domare – men budgetunderskotten skenar och det enda sättet att krympa dem (annat än skattehöjningar) är nedskärningar i pensioner och sjukvård. Det vore inte populärt och klart löftesbrott av Trump.

FS: Det skulle skapa möjligheter till att öppna upp utredningar om händelser som rör Trumpadministrationen och det är viktigt både för att man kommer att få mer insyn i olika saker som presidenten gjort. Det är även viktigt inför nästa presidentval även om det i praktiken inte kommer att leda till något specifikt de närmste två åren. Om demokraterna får majoritet kan de också bromsa olika politiska förslag.

Om republikanerna behåller sin majoritet kan de få igenom lagförslag och Trump kommer ha möjligheter att genomföra sin politik vilket skulle stärka honom inför nästa presidentval. Men om republikanerna förlorar sin majoritet kommer Trump å andra sidan att kunna skylla på demokraterna för saker som inte blir gjorda och vinna på det.

EÅ: Vinner demokraterna en majoritet i representanthuset kommer de dels att kunna obstruera och se till att så lite som möjligt av Trumps förslag tas upp till behandling, dels starta utskottsförhör med flera av administrationens skandalomsusade ministrar och hur de sköter sina fögderier. Vinner de dessutom senaten, vilket förefaller osannolikt men inte omöjligt, kan de drabbas av segerrus och kanske lägga fram förslag om riksrätt (av ministrar eller t o m av Trump) och om att utöka antalet HD-ledamöter. Det vore i så fall ett grovt strategiskt misstag tror jag, eftersom inga sådana förslag har utsikter att realiseras och sådana initiativ skulle dessutom mobilisera motståndarna som inget annat inför nästa presidentval.

Augustana College grundades av svenskättlingar 1860. Det ligger i Rock Island i Illinois vid Mississippi. Idag går 2600 studenter här. Professor Dag Blanck är knuten till Augustana och är chef för forskningscentret Swenson Swedish Immigration Research Center.

Dela denna bloggpost

6 kommentarer

  1. Ni verkar vara överens om att avståndet mellan väljarna och de båda stora partierna har ökat. Det kan ju bero på att de republikanska och demokratiska kandidaterna söker finansiering hos samma företag, organisationer och rika personer. När de båda stora partierna finansieras av samma grupper blir politiken också likartad. Striden kring Kavanaugh blir en maktkamp som gör att medier och experter överdriver splittringen i USA, en splittring som givetvis är tydlig i medierna och i Washington.

    Ni som är ute på fältet och intervjuar ”vanligt folk” upptäcker säkert att när det gäller plånbokspolitik finns det mycket som förenar väljarna från båda de stora partierna. Men om demokraterna vinner platser i det kommande mellanårsvalet kan det fördröja den förändring av politiken som måste komma också från de som nu har makten inom partiet.

    • Karin Henriksson

      18 oktober 2018 at 15.55

      Hej och tack, men håller nog inte riktigt med om att politiken är likartad. Invändningarna från demokraterna mot nytillträdde HD-ledamoten Brett Kavanaugh gällde ju hans syn på diverse avgörande frågor (egentligen mer om hans arbete åt Kenneth Starr och George W Bush och förhållandena i näringslivet än t.ex. abort), men sedan överskuggades detta av själva konflikten kring nomineringen – och där förlorade demokraterna (både p g a senator Diane Feinsteins hantering av Christine Blasey Fords brev i juli och de arga protesterna som eldade upp republikanerna).

      • Jag tycker ni som skriver om den amerikanska politiken har för korta perspektiv. Frida Stranne visade ju i sin avhandling från 2011 vilken kontinuitet det finns i utrikespolitiken sedan mycket lång tid.
        Ralph Nader visar i sin senaste bok To The Ramparts, hur både George W Bush och Barack Obama har banat väg för Donald Trump.
        Medierna och ni experter är fångade av förenklingar och sensationer. Kampen mellan republikaner och demokrater är givetvis hård men den är ett ytfenomen. De flesta röstar inte därför att de är desillusionerade och många av de som gör det röstar på charlataner som Trump därför att medier och förståsigpåare inte har gjort sitt jobb.
        En intressant sak är att några nya politiker på arenan söker finansiering utanför Wall Street och Silicon Valley. Skriv gärna om detta hoppfulla fenomen.

        • Karin Henriksson

          18 oktober 2018 at 17.59

          Hej, och tack igen, javisst, det kan man naturligtvis tycka, samtidigt befinner vi ju oss här och nu… Om kampen är ett ytfenomen kan naturligtvis också diskuteras, men det är ju de arenor som föreligger… Jag tror att det finns många skäl till att folk inte röstar, naturligtvis att de är desillusionerade, men också för att de har annat för sig, vill inte sätta sig in i sakfrågorna, tror inte att det spelar någon roll…

  2. Erika Lunding

    20 oktober 2018 at 23.50

    Hej,
    Tack för mycket intressant rapportering. Även om det är ett stort problem att många inte röstar, så är jag mer och mer förvånad över hur aktivt man motarbetar människor som vill rösta. Ex. Native Americans som inte kan rösta därför att deras adresser inte stämmer med normen – boxadresser godtas inte, gatuadresser finns inte i reservat. Senast idag skrev NYT om hur man försvårar för människor att rösta i Georgia, genom att försvåra förhållanden vid röstlokalerna, samt att man strukit väljare ur röstlängder utan att meddela dem. https://www.nytimes.com/2018/10/19/us/politics/georgia-voter-suppression.html?action=click&module=Top%20Stories&pgtype=Homepage

    Under de senaste åren har Demokraterna och organisationer som Emily’s list outtröttligt verkat för att fler kvinnor ska ställa upp till valbara poster. Det vore intressant att veta mer om hur de lyckas med det.

    Jag har vänner som är engagerade Demokrater, amerikaner bosatta i Chicago. Motsättningarna är stora mellan Demokrater och Republikaner, och blir bara större. Det är stor ideologisk skillnad som avspeglas tydligt i politiken.

    Tack för all intressant rapportering, jag följer med stort intresse.

    • Karin Henriksson

      22 oktober 2018 at 22.53

      Hej, tack för det, definitivt ett viktigt ämne, som vi kanske borde ta upp… hälsningar Karin

Kommentarer inaktiverade.

© 2020 Amerikaanalys.se

Tema av Anders NorenUpp ↑