Ett collage som visar den konservativa majoriteten som Donald Trump vill ha i HD, fr.v. Neil Gorsuch, chefsdomaren John Roberts, Brett Kavanaugh, Clarence Thomas och Samuel Alito.

WASHINGTON Den 1 oktober inleds ett nytt arbetsår i den amerikanska Högsta domstolen, Supreme Court.

Donald Trumps kandidat Brett Kavanaugh kan vara på plats då eller strax därefter. Han klarade de obligatoriska senatsförhören utan problem tack vare taktiken som alla HD-kandidater tillämpar – att betrakta varje fråga som hypotetisk och betona att domaren ingår i ett lag.

Invändningar som demokrater och medborgarrättsorganisationer reste rubbade inte de republikanska senatorerna i majoriteten. Men i sista stund kom anklagelser om sexuellt övergrepp för 30 år sedan. Den planerade omröstningen i justitieutskottet på torsdagen inställdes. Fortfarande frågetecken, dock, om det blir utfrågning av kvinnan och Kavanaugh i utskottet.

Brett Kavanaugh, 53, är en mycket välmeriterad jurist. Efter examen från Yale var han bl.a. praktikant (law clerk) hos den HD-ledamot han väntas efterträda, Anthony Kennedy. Han ingick i specialåklagaren Kenneth Starrs stab under den s.k. Lewinskyaffären. Efter några år på en advokatbyrå fick han en tjänst i George W. Bushs administration och nominerades 2006 till en post i en av USA:s viktigaste federala appellationsdomstolar, den i District of Columbia.

När Kennedy meddelade i somras att han tänkte gå i pension fick president Donald Trump en andra chans att påverka domstolen. En av hans allra första åtgärder omedelbart efter tillträdet förra året var ju att presentera sin första kandidat till HD – Neil Gorsuch. Och, minnesgoda kanske erinrar sig att Trump kunde tacka den republikanske senatsledaren Mitch McConnell för den framgången. McConnell motsatte sig nämligen att Barack Obama skulle få utnämna ännu en domare och vägrade att hålla förhör med den tilltänkte Merrick Garland från det att budet kom i februari om att den färgstarke och inflytelserike konservative ledamoten Antonin Scalia avlidit.

Väljarna måste få säga sitt i presidentvalet, löd McConnalls argument. Och Donald Trump var ovanligt lyhörd och använde HD som ett slagträ i valrörelsen. Om han segrade skulle han utse domare med ambitioner att följa Scalias tolkning av grundlagen – och till sist sätta stopp för aborter. Gorsuchs namn fanns med på en önskelista som upprättats av Federalist Society, precis som Kavanughs. Mer om bl.a. det sällskapet i förra inlägget om HD här på bloggen (länk).

McConnell tog för säkerhets skull till det som ödesmättat kallats ”nuclear option” och bestämde att enkel majoritet räcker för godkännande i senaten – emot invändningar om att detta är orimligt i ett polariserat klimat när det gäller en livstidstillsättning i högsta dömande instans.

I år, när det också stundar val, preciserar McConnell att dröjsmål som det 2016 endast ska tillämpas under år med presidentval. Expedieringen av Kavanaughs kandidatur gick snabbt. Förhören klarades av på fyra dagar och de var stundtals mycket kaotiska med kvinnliga demonstranter som lyftes ut ur salen. Tanken var att omröstningen skulle ske före kongressvalen den 6 november. Ett sent avslöjande av #MeToo-typ när Kavanaugh gick i high school borde åtminstone bidra till att omröstningen skjuts upp, hette det i en ledare i Washington Post (länk) där brådskan ifrågasätts. Men i Weekly Standard fördömdes demokraterna (länk) och det påpekades att ”Kavanaugh has undergone six lengthy FBI background investigations, and many former colleagues and law clerks—male and female—have testified to his character”.

Sedan accelererade händelseförloppet. Sent på söndagen trädde kvinnan i fråga fram med namn om händelserna som enligt henne ägde rum när hon var 15 och han 17.  Kavanaugh nekar bestämt. Både Trump och McConnell står fast vid hans kandidatur. Men kritiker hävdar att Kavanaugh inte talade sanning i förhören innan han fick sin nuvarande post, det gällde nomineringar av kontroversiella jurister till domartjänster.

Demokraterna och deras stödtrupper bland kvinnogrupper och medborgarrättsorganisationer har många invändningar mot Kavanugh. Till exempel för arbetet hos Starr, där han var huvudförfattare till själva rapporten efteråt med väl detaljerade beskrivningar av vad som pågått. De kräver också att få veta mer om Kavanaughs hållning till tortyren och kriget mot terrorismen under åren i Vita huset. Vidare är de misstänksamma mot Kavanaughs syn på presidentmakten och undrar om han tänker avstå från att delta i eventuella mål som rör Donald Trump.

Två kvinnliga republikanska senatorer, Lisa Murkowski från Alaska och Susan Collins från Maine, står i fokus. De är de enda pro-choice-republikanerna i senaten. Partiets övertag är litet, 51-49, så två röster emot Kavanaugh skulle tvinga Trump att dra tillbaka hans namn (det har hänt förr). Gissningen lyder att de rättar in sig i partiledet.

Det latinska begreppet stare decisis är aktuellt just nu. Är ett HD-beslut, som t.ex. Roe vs. Wade från 1973 om legalisering av abort, vedertagen lag som inte bör ändras.

Utnämningen av Brett Kavanaugh är ytligt sett bara ett byte av en konservativ ledamot mot en annan. Trots Anthony Kennedys rykte som vågmästare sällade han sig oftast till de övriga fyra i det konservativa blocket. Men undantagen fick avsevärda konsekvenser – beträffande abort, dödsstraff och samkönade äktenskap – med sannolika förmodanden om att Kavanaugh inte delar dessa åsikter.

Upprop från en grupp som motsätter sig Donald Trumps HD-kandidater.

Med Kavanaugh cementeras den konservativa majoriteten. Istället för Kennedy är det chefsdomaren John Roberts, utnämnd av George W. Bush, som framstår som vågmästare. Han gav visserligen grönt ljus till Obamas vårdreform och tycks föredra domslut som är avpassade för själva fallet som domstolen tagit upp, inte att åstadkomma breda samhällsförändringar. Det sistnämnda gällde t.ex. det uppmärksammade målet om bagaren som vägrade att baka en tårta till ett samkönat bröllop. Men utan tvekan ingår Roberts i det konservativa företagarvänliga blocket och det skulle dessutom kunna utökas från fem till sex om någon av de fyra liberala domarna avlider eller avgår. I så fall ställs Roberts inför svåra prov som kan äventyra domstolens trovärdighet. Den anses redan politiserad av många och HD-beslut i den riktning som en hård höger önskar sig – i allt från religionens roll och segregation i skolorna till vapenägande, rösträtt och kampanjfinansiering – skulle uppfattas som extrema i den halva av befolkningen som sympatiserar med demokraterna.

Trump har dessutom på kort tid fått möjligheten att tillsätta ett stort antal domare i det federala domstolsväsendet som kan tänkas sympatisera med hans syn på i synnerhet miljö- och energiområdet. Den dag sådana mål når HD kommer det framgå i fall herrar Roberts, Thomas, Alito, Gorsuch – och, kanske, Kavanaugh – hittar något stöd för bekämpning av växthuseffekten i författningen.

Juridikprofessorn Justin Driver vid University of Chicago kommenterade framtidsutsikterna så här i New York Times.

– John Roberts would be the least swinging swing justice in the post-World War II era.

Det händer att domare inte uppträder som presidenterna som nominerade dem hade planerat – men i Kavanaugh-fallet tror få det. Analytikern Jeffrey Toobin (CNN och The New Yorker) förutspådde att ett 20-tal delstater kommer att lagstifta mot abort i vetskapen att det finns fem röster för detta i HD.

o

Sajten scotusblog gick igenom bakgrundsmaterial om Kavanaughs resonemang, länk, liksom själva förhören, länk. HD:s egen sajt, länk, har mycket bakgrundsmaterial att studera. Namnet Anita Hill förekommer också i nyhetsflödet. Hon anklagade HD-kandidaten Clarence Thomas för sexuella trakasserier 1991, här länk till radiokanalens NPR:s jämförelse mellan de bägge fallen och vad som hänt under årens lopp. Thomas godkändes av senaten.

KARIN HENRIKSSON

 

Dela denna bloggpost