En bild av framtidens USA-skolor, enligt tecknaren Dave Granlund.

Ritualen är skrämmande välbekant vid det här laget. Den 18 maj vid pass 07.40 på morgonen började en elev vid gymnasieskolan i Santa Fe i Texas att skjuta vilt omkring sig i ett klassrum. Eleven, en 17-årig pojke, hade kommit till skolan med ett gevär av märket Remington 870 och en 38-kalibrig revolver. Han lyckades döda åtta elever i åldrarna 15-17 år och två lärare innan polisen kunde oskadliggöra honom. 14 personer skadades, däribland förövaren och en polisman vars tillstånd fortfarande är kritiskt.

Dådet var den 64:e skolskjutningen i USA sedan 2015. Sedan dess har ytterligare några skjutningar inträffat (se den sorgliga listan här). Samma dag som Santa Fe-skjutningen dödades en person vid ännu en skottlossning utanför en gymnasieskola i Jonesboro i Georgia. Ytterligare tre skadades, men den nyheten var för obetydlig för att uppmärksammas av de rikstäckande medierna. Det fordras numera tvåsiffriga dödstal för att redaktörerna ska anse det lönt att plocka fram rubriken ”Breaking News”.

Den ritual jag syftade på inledningsvis vidtog omedelbart efter massakern i Santa Fe. Höga dignitärer med president Donald Trump i spetsen uttryckte sitt beklagande och förklarade att allas tankar är med offren och deras efterlevande, allt enligt ett uttjatat manuskript som vi hört och sett fler gånger än man orkar minnas. De fortsatta dödskjutningarna har gjort att opinionen för striktare vapenlagar växt kraftigt. I en opinionsundersökning gjord efter skolskjutningen i vintras i Parkland, Florida, då 17 människor dödades och lika många skadades, sade 70 procent av de tillfrågade att de var för tuffare vapenregler, en uppgång med hela 18 procentenheter jämfört med motsvarande mätning i oktober.

Dum

Ändå händer absolut ingenting i lagstiftningsväg på den federala nivån. Oviljan att göra något är lika massiv nu som tidigare bland de styrande republikanerna, huvudsakligen på grund av en rädsla för hur NRA (National Rifle Association), en av partiets huvudfinansiärer, och deras egen väljarbas skulle reagera. Även många demokrater tvekar att agera, särskilt de som kommer från delstater där jakt och tillgången till vapen anses som rättigheter givna av högre makter.

I ljuset av den växande opinionen mot handlingsförlamningen i Washington nödgas ledande republikaner ta till alltmer bisarra argument när de ska (bort)förklara de fortsatta skolskjutningarna. Senator John Cornyn från Texas lade exempelvis ut en tidningsartikel på Twitter där fadern till Santa Fe-förövaren yttrade att sonen varit ”a good boy” som hade blivit ”mistreated at school” (citaten här och i övrigt från en artikel i The Atlantic). Därmed var tragedin avklarad, låt oss gå vidare nu. När meddelandet möttes av en storm av protester sökte Cornyn förtydliga sig i ännu en tweet. Det handlade inte om att sända ett budskap eller att urskulda mord, hette det med tillägget: ”Just noting the fact he [the father] said it. That is what news does.” Med andra ord: av alla tusentals artiklar om dådet var det just denna som Cornyn ansåg som mest angelägen att vidarebefordra till sina följare.

Dummare

Även om konkurrensen om de mest bisarra uttalandena är hård, måste Dan Patrick placeras högt på listan. Han är viceguvernör i Texas och skyllde Santa Fe-massakern på att skolan hade ”too many entrances and too many exits”. Lösningen enligt Patrick låg i att be myndigheterna se över hur man bygger skolor i framtiden. Det finns nämligen inte tillräckligt med folk för att man ska kunna placera en vakt vid varje in- och utgång, var hans slutsats. ”Maybe we need to look at limiting the entrances and exits into our schools so that we can have law enforcement looking at the people who are coming.” Färre dörrar, och en beväpnad vakt vid varje dörr, således. Om alla lärare dessutom beväpnas med skjutvapen, som president Trump vill, återstår väl bara att förse eleverna med soldathjälmar och full stridsutrustning.

Dummast

Första priset i tävlingen ”dummaste bortförklaringar” delas mellan Oliver North, nytillträdd ordförande för NRA och (ö)känd från Iran-Contras-härvan på 1980-talet, och den konservative radioprataren Hugh Hewitt. Båda briljanta tänkare som inte kan skiljas åt. I en intervju på Fox News pekade Oliver North ut den givna orsaken till skjutningen: läkemedlet Ritalin. USA:s unga människor är ”steeped in a culture of violence”, förklarade han och visste berätta att Ritalin, som används för att behandla personer med ADHD, förvärrar våldskulturen. Nästan alla förövare än män, noterade han vidare, ”and they’ve come through a culture where violence is commonplace”. ”Many of these young boys have been on Ritalin since they were in kindergarten.” Läsaren får ursäkta om jag inte finner de rätta orden för att närmare kommentera Norths tankemödor.

Hugh Hewitt, som jag placerade högst också i en tidigare tävling (läs här), föreslog att lärarna på USA:s skolor särskilt ska se upp med ”the creepy people” som bär trenchcoats. Det är förekomsten av trenchcoats som är den verkliga varningssignalen, enligt Hewitt. Ett förbud mot trenchcoats i skolorna skulle alltså kunna stoppa dödsskjutningarna, något ingen veterligen kommit på före Hewitt. Inte heller här räcker min analytiska förmåga till för att göra djupsinnigheterna rättvisa.

Hoppet: de unga aktivisterna

Det gemensamma för dessa tänkare är att de gör allt för att undvika att med en enda stavelse nämna den uppenbara huvudorsaken till det dödliga våldet, nämligen den stora tillgången till vapen i USA. Allt annat än det lyfts fram, inklusive dålig behandling i skolan, för många entrédörrar, läkemedel och suspekta trenchcoats. Notera att vi här inte talar om några extremister i maginalen utan om ledande republikanska partiföreträdare. John Cornyn är partiets andreman i senaten efter majoritetsledaren Mitch McConnell, och Dan Patrick är den näst högste folkvalde politikern i Texas. Hugh Hewitt är med i otaliga medier och en av de mest citerade konservativa kommentatorerna. För dem, och för åtskilliga av deras anhängare, är ”guns” och ”gun violence” onämnbara ord varje gång en ny skolskjutning inträffar.

Det enda hoppet i nuläget tycks vara de unga aktivister som starkt engagerat sig i frågan efter de senaste skolskjutningarna, särskilt eleverna vid Marjory Stoneman Douglas High School i Parkland som var med och organiserade den stora demonstrationen för ökad vapenkontroll i Washington den 24 mars. Parklandeleverna har gjort stor skillnad både lokalt och nationellt och hamnade senast i nyheterna när de i fredags under ledning av profilen David Hogg ordnade en ”die-in”-protest inne i en Publix-affär (se bild). Supermarketkedjan har gett stora kampanjbidrag till kandidater med nära band till NRA, något den nu i ett officiellt uttalande sagt att den tills vidare ska upphöra med.

Demonstrationer och sit-ins i all ära, men vad som fordras är att yngre väljare, som ofta är notoriska röstskolkare, registrerar sig och deltar i de politiska valen i en helt annan utsträckning än vad som hittills varit fallet. Endast om de NRA-stödda politikerna röstas bort och ersätts av folkvalda som tar vapenfrågan på allvar kan en verklig förändring komma till stånd.

Erik Åsard