Bloggens Karin Henriksson har, som hon själv säger ”intensivumgåtts mentalt med Donald Trump i flera månader” under arbetet med den just utkomna biografin Trump – miljarderna, medierna och makten. Boken är den första svenska biografin om personen Trump, som för snart ett år sedan överraskade en hel värld när han lyckades bli vald till USA:s 46:e president. Skälen till att han blev vald, vem han egentligen är och vad vi kan vänta av honom som president är några av de frågor som många återkommande ställer frågor om till oss på bloggen. Alla exempel på frågor som Karin belyser och utvecklar  i sin bok. Vi har ställt några frågor till henne om biografin, själva skrivandet och politikens tillstånd i USA. Svaren kan ni läsa här!

– En sak som blir alltmer besvärande är att Donald Trump inte ger några längre intervjuer. Det gjorde han för all del inte under valrörelsen heller men nu finns det ett ännu större behov av svar på frågor om vad han egentligen vill, hur han tänker och varför han ständigt talar om ”fake news” när han ogillar rapporteringen, säger Karin Henriksson.

Vad är syftet med boken?

– Det är en biografi, från barndomen till mer än ett halvår in i presidentskapet. Meningen är att beskriva Trump för en svensk publik som matats med material om honom i mer än två år vid det här laget, kanske utan att ha fått hela bakgrundshistorien. Jag går också in på vad det är som format honom, däribland pastorn som var självhjälpspionjär med budskapet ”positive thinking”.

Om du skulle välja ut ett enda område där valretoriken skiljer sig dramatiskt från presidentvardagen – vilket vore det?

– Vi var inne på det här på bloggen ganska ofta under valåret, nämligen frasen I alone can fix it. Det är ju möjligt att han under alla åren i tv-såpan The Apprentice fick för sig att det rörde sig om chefskap i verkligheten. Som ”vd i USA” har han utsett en rad medarbetare som inte höll måttet – stabschef, kommunikationsdirektör, flera ministrar. För tillfället ser det dessutom ut som om kampanjchefen ett kort tag, Paul Manafort, kan ha mycket besvärande kopplingar till ryska oligarker.

Du och många andra är mycket kritiska mot Trump, men finns det inte något positivt att säga om Trumps presidentskap?

– Ja, många amerikaner har fått anledning att fundera över institutionernas roll i samhället, till exempel kongressens, domstolsväsendets och mediernas. Det är fullt möjligt att det behövs en politiker som kan få kongressen att börja göra sitt jobb igen, men hittills är det inte mycket som talar för att Trump är den politikern. Och, ska jag som har journalistbakgrund vara ärlig, har Trump fått mer än sin beskärda del av negativ press. Å andra sidan, som jag skriver i boken, är det inte ens fel att två träter och det finns fler politiker som plågats av detta. Al Gore heter en, Hillary Clinton en annan.

Du sa inledningsvis att Trump undviker djupintervjuer – varför?
– Det spontana svaret blir naturligtvis att han känner sig osäker i den rollen. Utfrågarna kan ofta mer än han om de aktuella ämnena och det är svårt att se hur Trump skulle klara sig mot en journalist som laddat upp med svåra följdfrågor. Men det är beklagligt, för vi vet inte hur han känner det rent allmänt efter motgångarna och katastroferna som avlöst varandra – eller mer konkret om varför han desavouerat sin utrikesminister.

Vad är det som oroar dig mest med Trump?

– Vad gäller risken för kärnvapenkrig måste vi ändå utgå från att personer både i Vita huset, i State Department och i Pentagon bromsar. Personligen beklagar jag att han skruvat tillbaka klockan vad gäller rasism och extremhögern. Med Trump har figurer som förre KKK-ledaren David Duke plötsligt dykt upp efter att ha motats bort effektivt. Utan Trump är det osannolikt att Roy Moore i Alabama, som förkroppsligat unket motstånd mot homosexuella, skulle ha valts in i senaten. I boken tar jag upp en annan sak som jag haft anledning att återkomma till många gånger, nämligen republikanernas vilja att krossa den federala statsmakten. Med Trump verkar det kunna ske av ren klumpighet.  Paralleller med Barack Obamas hälsovårdsminister och sjösättningen av Obamacare-sajten håller inte. Där var det tekniska problem, inte som nu interna slitningar om detaljer och oförmåga att baxa igenom förslag.

Finns det något som gör att du tror att han trots allt kan lyckas?

– Ja, han vill vinna. Han är oerhört känslig för påhopp. Än så länge står basen bakom honom och instämmer i hans klagomål på odugliga republikaner i kongressen. Men än så länge har tillfällena där han ansträngt sig att framstå som ”presidential” varit kortvariga. Fast det kan tänkas att det i slutänden visat sig ha varit klantighet eller aningslöshet när det gäller en del av skandalungarna, som dottern och svärsonens privata epost. Jag ska också framhålla att en väljare som jag följde, Lori Ziegler i Pennsyvania, inte sviktar och att bekanta spetsigt undrat om jag nämner börsuppgången, entusiasmen bland entreprenörer och tron på en nödvändig upprustning av försvarsmakten.

Du skriver att Trump ännu inte hade utsatts för någon prövning, som orkanen Katrina, men nu har han ju det?

– Inte bara en, utan flera. Tre orkaner, med fruktansvärd ödeläggelse på ön Puerto Rico som är amerikanskt territorium. Den värsta skottmassakern i USA:s historia som utöver den mänskliga tragedin har lett till att Trumps uttalanden om vapen och terrorism synats. Därtill kommer misslyckandena med att få igenom en ny sjukvårdsreform och ministrar som åkt militärflyg i onödan.

Vad ska vi tro om ”trumpismen” och dess framtid?

– Redan när jag jobbade med manus framstod trumpismen som död. Men för ögonblicket är det så mycket fokus på alla pågående dramer att det inte finns plats för rapporter om det som sker under ytan, till exempel inskränkningar i aborträtten och planer på att tillåta exploatering av mark som Obama avsatte som nationalparker.

Frida Stranne

Trumpboken är utgiven på förlaget Lind & Co. Tidigare har Karin skrivit en bok om svarta i USA, En droppe svart blod, och en biografi om Ronald Reagan, Reagan – en kontroversiell ikon.

Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn