Donald Trumps advokat Sheri Dillon var inkallad för att förklara hur Trump Organization ska skötas i framtiden. Foto: Don Emmert/AFP-Getty

WASHINGTON Det bästa sättet att undvika intressekonflikter för en politiker med stora tillgångar är att sälja.

Det näst bästa sättet är att placera aktier och andra värdepapper i en fond, ”blind trust”, som förvaltas av någon annan.

President Trump har vägrat att följa dessa råd. Han låter sönerna ta över familjeföretaget men behåller ägandet – och varningar utfärdas om att strider kring detta blir en röd tråd som det kommer att nystas i under hela hans presidentskap.

Amerikanska politiker måste följa helt andra regler än svenska när det gäller ägande. Det finns garanterat åtskilliga kvalificerade kandidater som avstått en karriär i politiken för att de inte vill lämna ut uppgifter om sin privatekonomi – eller släppa kontrollen.

Den federala lagstiftningen i fråga (U.S. Code 18:202) omfattar inte presidenten (eller vicepresidenten) eftersom det ansetts att de bör stå fria. Men presidenter från Jimmy Carter till Barack Obama har kommit fram till att lagen trots allt bör gälla även dem, fram till nu.

Trump twittrade på sitt utmanande sätt så här efter valsegern:

”While I am not mandated to do this under the law, I feel it is visually important, as President, to in no way have a conflict of interest with my various businesses. Hence, legal documents are being crafted which take me completely out of business operations. The Presidency is a far more important task!”

Efter att först ha inställt en planerad presskonferens i december om ägandefrågan var det huvudämnet när han kallade till en ny i januari. Det visade sig då att han ångrat sig och att han och hans juridiska rådgivare (i New York, uppenbarligen inte rättsexperter i Washington) tagit fasta på lagtexten om undantag. Staplar med mappar låg på bordet intill advokaten Sheri Dillon när hon redogjorde för hur Trump avskärmat sig från affärsintressena.

Men motståndare – och inte bara motståndare, för övrigt – menar att Trumps åtgärder är otillräckliga. De hänvisar till författningens s.k. emoluments clause. I den klausulen Kapitel 1, paragraf 9 fastslås att presidenten inte kan ta emot titlar eller gåvor från utlandet i vad som är ett eko från slutet av 1700-talet när de s.k. grundlagsfäderna var rädda för att främmande makt skulle ingripa i den nya republiken:

”No Title of Nobility shall be granted by the United States: And no Person holding any Office of Profit or Trust under them, shall, without the Consent of the Congress, accept of any present, Emolument, Office, or Title, of any kind whatever, from any King, Prince, or foreign State.”

I min översättning, Vi, folket…, valde jag ordet ”inkomster” istället för något mer ålderdomligt ord.

Häromdagen inlämnades en stämningsansökan till en federal domstol i New York av gruppen CREW, Citizens for Responsibility and Ethics. Bakom förkortningen döljer sig bl.a. två etikexperter som arbetat för Bush- respektive Obamaadministrationerna. De hävdar att Trump tar emot medel i Trump Organization från utländska intressen. Det rör sig om betalning från utlänningar som hyr lokaler i Trump Tower, licensavgifter från statligt äga tv-bolag som sänt  showen The Apprentice, betalning för hotellrum (beträffande lyxhotellet i Washington uppgavs att vinsten skulle gå direkt in till skatteverket) och golfrundor eller lån som koncernen tagit i utländska banker.

De före detta Vita huset-juristerna Richard Painter och Norm Eisen uttalar sig flitigt i medierna, t.ex. i denna intervju NPR, också med funderingar kring vilka säkerhetsåtgärder som kan komma att krävas i byggnader med namnet TRUMP på. Trumps försvarare slår tillbaka med att de bägge överdriver och suger ut det mesta av sina 15 minuters berömmelse. Men Trumps vägran att offentliggöra sina inkomstdeklarationer spökar också – eftersom det antas finnas ledtrådar till hans utländska affärskontakter där, utöver storleken på skulder och tillgångar.

Klausulen ifråga har aldrig prövats i Högsta domstolen.

Det kan inte uteslutas att ovan nämnda stämning, eller någon annan som med största säkerhet kommer, når dit. Och i så fall sitter sannolikt en domare bänkad som tillsatts av Donald Trump. Besked om vem han vill ha på stolen som varit vakant sedan domaren Antonin Scalia avled för nästan ett år sedan ska han lägga fram den 2 februari.

Min bedömning är att CREW-stämningen (invändningar förekommer, läs t.ex. här, ur Slate) utgör en första föraning om de juridiska tvister som väntar – dessutom i vetskapen om att gangstern Al Capone åkte fast för skattebrott.

o

Slutligen. Konservativa Heritage Foundation leds numera av förre senatorn Jim DeMint och under honom  har tankesmedjan även blivit ett kamporgan. Ett mail med följande innehåll dunsade just in i min låda:

Fellow Conservative,

A new President has been sworn into office. Donald Trump has promised to uphold the Constitution and restore the principles that have made America great.

Our team at Heritage has been working with Trump’s transition team every step of the way to make sure that they have the best policy ideas and research to get rid of Obamacare, reduce job-killing regulations, and increase our country’s national security.

Heritage members provided the resources for our policy team’s work. However, your membership hasn’t been activated yet. In honor of this new opportunity for conservatives, would you consider joining as a member today?

KARIN HENRIKSSON

Dela denna bloggpost