USA är landet vi svenskar älskar att älska och hata. Så har det varit i över två sekler. Av historiska och andra skäl har vi en mycket nära relation till USA, ett komplext förhållande som i intensitet bara kan jämföras med det vi har till våra nordiska grannländer. Flera faktorer har bidragit till att cementera denna speciella relation, främst den stora utvandringen som ledde till att nära 1,3 miljoner svenskar emigrerade till USA mellan 1840 och 1930. Men är det korrekt och meningsfullt att påstå, som ofta görs, att Sverige idag skulle vara ett av världens mest ”amerikaniserade” samhällen? Det är en av de frågor som tas upp och diskuteras i den nyutkomna boken Det blågula stjärnbaneret. USA:s närvaro och inflytande i Sverige (Carlssons).

 

9789173317603

Redaktör för boken är undertecknad och övriga medverkande skribenter är Wilhelm Agrell, Ulf Jonas Björk och Dag Blanck. Vårt övergripande syfte är att i ett historiskt perspektiv analysera och problematisera Sveriges förhållande till USA. Ämnet är oerhört stort och för att göra det hanterligt har vi avgränsat studierna till sex centrala områden: Amerikabilden i Sverige från 1800-talet och fram till idag; USA-influenser inom svensk högre utbildning och forskning; den amerikanska populärkulturen i Sverige; det säkerhetspolitiska samarbetet mellan de båda länderna under efterkrigstiden; den svenska debatten om Irakkriget 2003; samt USA-influenser inom den svenska politiken. Dessutom finns ett inledande kapitel om relationen mellan Sverige och USA och en avslutning där resultaten summeras och diskuteras.

Ambivalensen ett genomgående drag

Den svenska Amerikabilden har aldrig varit entydig utan i stället präglats av en tydlig ambivalens, där positiva och negativa värderingar existerat sida vid sida. Det visar Dag Blanck i ett kapitel där han också finner en klyfta mellan författare och opinionsbildare å ena sidan och vanliga människor å den andra. Den mer kritiska USA-syn som ofta funnits hos vissa kulturarbetare har sällan haft någon motsvarighet bland folk i gemen. De långvariga effekterna av emigrationen liksom de frekventa rese- och studiemönstren samt den amerikanska populärkulturens starka ställning har gjort det svårt för en övervägande kritisk USA-uppfattning att få fotfäste här.

Ulf Jonas Björk beskriver den stora påverkan som amerikansk film, journalistik, reklam och television haft i vårt land. Men även inom populärkulturens område har ambivalensen varit högst påtaglig. Som Björk visar fördes det redan kring sekelskiftet 1900 en livlig debatt om pressens ”amerikanisering”, varmed avsågs att allt större vikt lades vid sådant som nyheter, reportrar och layout. Många svenska journalister varnade för att den nya sortens journalistik kunde urarta i sensationsskriverier. En liknande oro väckte filmindustrin i Hollywood, vars dominans från 1920-talet och framåt föranledde livliga debatter som fortgår än idag. Detsamma gäller för åtskilliga av de amerikanska tv-serier som genom åren sänts i Sverige.

Fascination och avståndstagande

Mina egna kapitel om den svenska politikens utveckling och debatten om Irakkriget ger rikliga prov på hur olika amerikanska idéer, produkter och tekniker ömsom har mötts av gillande, ömsom av starkt motstånd. Wilhelm Agrell synar en annan typ av ambivalens, nämligen det faktum att svenska regeringar under en stor del av efterkrigstiden bedrev ett avancerat dubbelspel där de utåt hävdade en strikt alliansfri linje i försvars- och säkerhetspolitiken medan de i hemlighet hade ett intimt samarbete med USA och västmakterna.

Ett annat av våra resultat är att vissa samhällssektorer har varit mer mottagliga för amerikanska influenser än andra. Det gäller inte minst populärkulturen liksom kontakter och utbyten inom den högre utbildningen och forskningen. Andra sektorer har varit betydligt mer motståndskraftiga som exempelvis den politiska sfären, där vi kunnat iaktta vissa förändringar på ytan (kommunikationen och den ökade personcentreringen) medan kärnan förblivit väsentligen opåverkad (statsskicket och det politiska systemet).

Ett tema som ofta återkommer i boken är vår benägenhet – besatthet är kanske ett bättre ord – att ständigt jämföra oss med amerikanerna. I den allmänna debatten är syftet vanligen att använda de amerikanska erfarenheterna som argument, ibland som föredöme men oftare som varnande exempel. I grunden handlar det om en fundamental ambivalens inför det amerikanska, och om ett behov av att markera det genuint svenska. Grytan får gärna smaksättas med en röd-vit-blå kryddmix, men råvarorna ska vara blågula.

Erik Åsard

Dela denna bloggpost