Amerikaanalys.se

För en breddad analys av amerikansk politik

Dilemmat klass eller ras?

COLUMBIA, SOUTH CAROLINA Ett par tjejer smyger ut ur lokalen där Bernie Sanders deltar i en bönefrukost på Allen University.
– Gratis college, blir det spontana svaret på varför de lockas till Bernie Sanders inför lördagens primärval.
Publiken domineras av afrikan-amerikaner, men några vita ansikten skymtar runt borden i en sliten samlingssal. Allen University är ett så kallat HBC, Historically Black College, som erbjuder svarta ungdomar högre utbildning men skolorna har ofta ekonomiska problem på grund av för litet kapital, för få förmögna föräldrar, för få f.d. studenter som skänker pengar samt konkurrens från andra universitet.
Efter gospelsång och bön intar Bernie Sanders podiet. Sanders kärnbudskap är egentligen enkelt: Varför har inte invånarna i det rikaste landet i världen samma förmåner som i övriga västvärlden – allmän sjukvård, gratis skolgång, offentligfinansierade val, skattesystem där de rika betalar sin beskärda del?

Men här, i South Carolina, ställs en av Bernie Sanders svaga punkter på sin spets. Nämligen att han kommer från vita Vermont och därför aldrig har behövt sätta sig in i de koder som krävs i mer multietniska delar av USA.
En välvilligare tolkning är att han agerar i medborgarrättskämpen Martin Luther Kings anda. Eller med andra ord, att tala om ras och inte klass är att spela (den vita) eliten i händerna, något som King fokuserade på innan han mördades.
Bernie Sanders var sen med att få ut information om att han som ung deltog i 1960-talskampen, bl.a. med fotot där han släpas iväg av polis i Chicago. Han talar om och till afrikan-amerikaner utifrån samma ekonomiska utgångspunkt som i sin övriga retorik – skyhög arbetslöshet, vräkningar, för dyra collegeutgifter – men det slår inte an eller i alla fall inte tillräckligt mycket.  Trots en hel del kändissupportrar, från professor Cornel West och filmregissören Spike Lee till rapparen Killer Mike.
Runt 27 procent av befolkningen i South Carolina är svart, mot 13 procent i USA som helhet. Hillary Clinton leder med 20 procentenheter i enkäter med demokratiska primärvalsväljare här och gapet växer till 65-28 bland afrikan-amerikanerna enligt en del mätningar. Från 2008 minns man två saker, dels att stödet för Hillary grodde mest i svarta damfriseringar, dels att ett uttalande av maken Bill tolkades som rasistiskt. Barack Obama segrade med 55 mot Clintons 27 procent (och 18 procent för John Edwards, senator i grannstaten North Carolina).
Clinton har hårdbearbetat South Carolina den gångna veckan precis som hon gjorde med Nevada, medan Sanders försökt göra nedslag i viktiga delstater i valen på tisdag, Super Tuesday. Det finns demokrater som vänder sig starkt mot Clinton, t.ex. sjuksköterskan Martese Chism som tagit ledigt för att kampanja för Sanders:
– Jag tål inte när det pratas om Hillarys ”brandvägg”. Vi vill inte vara någons brandvägg, utan måste fortsätta dr Kings gärning – med kamp för ekonomisk jämställdhet.

L1030600Washington Post-kommentatorn Jonathan Capehart förklarar (här) fördel-Clinton-läget med: hon lierar sig med den populäre Obama, hon talar öppet om ras och hon pekar på att vita måste göra mer för att överbrygga klyftorna.
Det som möjligen talar emot Clinton är att valdeltagandet lär bli lägre än 2008 och 2012, och att collegeungdomar ”feel the Bern” här som på många andra håll. Vallokalerna stänger 19 lokal tid (01.00 i Sverige). Och, om Bernie Sanders gör dåligt från sig här kommer uppförsbacken att bli ännu mycket, mycket brantare.

L1030608

Det finns f.ö. kritiker som pekar på att Bill Clintons politik var negativ för afrikan-amerikaner: socialbidragsreformen, skärpta fängelsestraff samt ändringar i finanslagarna de anser vara roten till recessionen som drabbade minoriteterna mest.
Senast en demokratisk presidentkandidat segrade i South Carolina var 1976 i kölvattnet efter Watergateskandalen och Richard Nixons avgång. Detta bottnar också  i den laddade historien, med slavhandel, stora plantager, protestuttåget ur unionen 1861 och sedan ilskan mot nordsidans diktat efter segern i inbördeskriget. Att alla inte glömt det förflutna får man bevis på då och då, t.ex. när jag tittade ut genom motellfönstret i Orangeburg och fick syn på en flagga över en liten kyrkogård. Det är South Carolinas ”secession flag”.L1030622

Dela denna bloggpost

1 kommentar

  1. elisabeth hulten

    28 februari 2016 at 13.19

    Följer med stort intresse er blog pa svenska här i Marseille !
    Hälsningar till min neveu Dag !

Kommentarer inaktiverade.

© 2020 Amerikaanalys.se

Tema av Anders NorenUpp ↑